Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint Louis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Charlottenborg från 1905. Under Världskriget var han en
tid "Berlingske tidendes" korrespondent i Ryssland och
sedermera representant för Röda korset där. Han har
utfört en rad bilder från ryska revolutionen samt flera
fullödiga figurbilder, såsom Höjesteret (1913)
och en del porträttlitografier.
P. E–t.
*Saltoluokta. Sedan en ny hufvudbyggnad
uppförts, har S. plats för 56 gäster och är en
af de större turiststationerna i fjällen.
O. Sjn.
Saltsjöabborre. Se Abborre, sp. 22.
*Saltsjöbaden har 3,074 inv. 1925.
Fastighetsvärdet var 30,661,200 kr. 1924, hvaraf
2,740,000 kr. för jordbruksfastighet; den bev.-tax.
inkomsten 5,921,240 kr. S. bildar sedan 1923 ett
pastorat tills. med Tyresö. – Sommaren 1925
ersattes de förut otillfredsställande kallbadhusen
med ett modernt friluftsbad och simstadion.
O. Sjn.
Saltsjö-Dufnäs. Se Dufnäs.
*Saltsjökvarn. Kvarnen, som förmaler hvete och råg,
har nu en produktionsförmåga af 330,000 kg. pr dygn,
är utrustad med 148 par valsar och sysselsätter omkr.
200 arb. 1915–18 utfördes en genomgripande ombyggnad
af kvarnen och renseriet i samband med anläggningens
fullständiga elektrifiering. För driften finnas 80 st.
elektriska motorer på tills. 1,760 hkr. En 1923 byggd
mannagrynskvarn, den enda i sitt slag i Skandinavien,
har en produktionsförmåga af 40,000 kg per dygn.
Aktiekapitalet är 4 mill. kr., fastigheternas
tax.-v. 3,753,600 kr.
Saltviksfjärden. Se Åland, sp. 984.
Saltviksudde, vid inloppet till Hudiksvallsfjärden,
har på 61° 40’ 50" n. br. och 17° 15’ ö. lgd fr. Gr.,
en 1880 uppförd, 1907 ändrad fyr, 7,3 m. öfver medelvatten
med fast sken med klipp, 4:e ordningens lins,
4,000 hlj. styrka och 10 bågminuters lysvidd. Luxljus.
E. A–t.
*Salubrin. P. Håkansson föddes 21 (ej 1) sept. 1842
i Linderöd (ej Brostorp) och dog 11 juli 1918 i Stockholm.
Salustri, A., italiensk författare.
Se Italienska litteraturen. Suppl., sp. 717.
*Salvador. Arealen uppges olika – 20,951 kvkm.
i "Almanach de Gotha" (1925) och 34,126 kvkm. i
"Statesman’s year-book" (s. å.) samt enl. E. Banse,
"Lexikon der geographie" (II, 1923). Enligt sistnämnda
arbete äro Santa Ana l. Lamatepec 2,385 m. och
San Miguel 2,132 m. Bland i hufvudarbetet ej nämnda
vulkaner märkes San S. (1,950 m.), med jättelik krater
och en liten sjö. På sista tiden har i S. hveteodling
införts (produktion omkr. 250,000 ton 1923).
Utrikeshandeln går nu väsentligen på Förenta staterna,
England och Frankrike och hade ett värde af 37 mill. kr.
för import och 42 mill. kr. för export 1923. Utrikes
sjöfarten har också ansenligt ökats och redovisade
614 ankomna ångfartyg om 1,08 mill. ton s. å. –
(Sp. 539) De sedelutgifvande bankerna äro nu 3
(Banco Salvadoreño, Banco occidental och
Banco agricola commercial) med ett sammanlagdt
kapital af 10,56 mill. silfverpesos. 1920 infördes
en ny myntenhet, colon (= 1/2 doll.), hvaraf
utsläppts valörer om 5, 10, 20 och 40 colones, delad
i 100 centavos, hvaraf präglats silfvermynt om 20,
50 och 100 centavos samt nickelmynt om 1, 3, 5
och 10 centavos. Bland nyare litt. märkas:
F. Gavidia, "Historia moderna de El Salvador" (1917), och
L. Quinónes, "La cuestión económica" (1919).
E. A–t.
Historia. Presidenten Carlos Meléndez
efterträddes 1 mars 1919 af Jorge Meléndez
och denne i sin tur 1 mars 1923 af Alfonso
Quinónes Molina (vald till 1 mars 1927).
Utvecklingen i S. har det senaste årtiondet varit
ostördt fredlig. Under Världskriget förklarade S. ej
Tyskland krig, utan nöjde sig med att (aug. 1917) göra
sina hamnar utan inskränkning tillgängliga för
Förenta staternas fartyg. S. inträdde 1920 jämte
öfriga i förbundsakten inbjudna under kriget neutrala
stater i Nationernas förbund. Om dess deltagande i
de centralamerikanska unionssträfvandena se
Central-Amerika. Suppl.
V. S–g.
*Salvarsan. Verkan på syfilissmittämnet synes
ej framkallas af salvarsanet själft, utan af någon
dess sönderdelningsprodukt. I renkultur af
syfilismikrober är nämligen medlet jämförelsevis svagt
verksamt. Tillsättes blod eller extrakt på lefver, blir
salvarsanet strax mycket kraftigare. Har man åter förut
kokat blodet eller lefverextraktet, förstärka de ej mer
salvarsanet. Däraf är det sannolikt, att något ferment
i blod eller lefver spjälkar salvarsanet och frigör en
mer verksam arsenikförening. Något liknande försiggår
säkerligen äfven i människokroppen. Det i blodet på
människor insprutade salvarsanet kan anträffas
oförändradt i urinen redan efter 5 till 30 minuter.
Största delen af den införda dosen afgår på samma väg
inom 1 vecka. Det öfriga utsöndras senare småningom
och i form af någon sönderdelningsprodukt. Salvarsanets
största betydelse ligger däri, att det är kraftigt
verksamt i "primärstadiet" af syfilis, d. v. s. medan
sjukdomen ännu är lokaliserad till infektionsstället
och smittämnet ej har spridt sig i öfriga kroppsdelar.
Behandlingen plägar då kunna försiggå, och det med
stora doser, utan de besvärliga, ibland farliga,
biverkningar, som observeras vid kur under senare
sjukdomsstadier. Många patienter ha på detta sätt
fullständigt botats af ett par eller några få insprutningar.
Detta är en synnerligen stor fördel äfven ur den synpunkten
att, om man nödgas ge ett större antal insprutningar,
smittämnet "vänjer sig" vid läkemedlet och blir "giftfast",
en omständighet, som gifvetvis i hög grad försvårar
behandlingen. I senare stadier af syfilis är denna vida
mindre verksam och tillika ofta förbunden med mer eller
mindre svåra obehag för patienterna. Dock påskyndas äfven
i dessa fall förbättringen, hvarför salvarsanet också
därvid har värde. Af stort praktiskt intresse är slutligen,
att salvarsan kan mildra eller förebygga medfödd syfilis,
om en syfilitisk kvinna behandlas därmed tidigt under
graviditeten eller, ännu hellre, före konceptionen.
Salvarsanet torde både på grund af den vetenskapliga
metoden för dess utarbetande och genom de därmed vunna,
delvis glänsande, resultaten kunna betecknas som en af
den experimentella terapiens hittills största triumfer.
C. G. S.
Salvatori [-tåri], Fausto, italiensk författare.
Se Italienska litteraturen. Suppl., sp. 717 o. 718.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
