Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sachs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sainte Assise [sä’t asis], utsändarstation för
trådlös telegrafi, i franska dep. Seine-et-Oise, 40 km.
s. ö. om Paris. Det är en af världens största i
sitt slag med särskilda stationer för transoceana
förbindelser, för förbindelser med Europas
hufvudstäder samt för förbindelser med närmare belägna
orter. S. har 17 master om 250 m. och 1 om
100 m. höjd. Mottagarstationen är belägen i
Villecresnes, dep. Seine-et-Oise, 25 km. från Paris.
Sainte-Beuve [sätbö’v], Madeleine de. Se
Ursulinnorna, sp. 60.
*Sainte-Claire Deville. — 2. Om termisk
dissociation se Dissociation. Suppl.
Saint Éloi [sätelωa’], by i belgiska prov.
Väst-Flandern, 3,6 km. s. om Yperen, förstörd under
Världskriget. Såväl byn, som ingick i engelska
fronten s. om Yperen, som närliggande del af
höjdsträckningen s. ö. om S. voro under de långvariga
slagen vid Yperen föremål för, äfven med högre
förband (armékårer) utförda strider mellan
engelsmännen och tyskarna. Särskildt var detta fallet
10–11 nov. 1914, då tyskarna eröfrade
höjdsträckningen och en del af S., 14–15 mars 1915
("första slaget vid S."), då de intogo hela byn, hvilken
dock strax därefter återtogs af engelsmännen,
27–30 s. m. ("andra slaget vid S."), då de senare,
efter lyckade minsprängningar af tyskarnas
befästningar på höjdsträckningen, togo närmaste delen af
denna, 25 april s. å., då tyskarna återtogo
höjdpartiet, hvilket de dock 7 juni 1917 åter förlorade,
11 april 1918, då tyskarna återeröfrade såväl
höjdsträckning som S., samt slutligen i början af sept.
s. å., då tyskarna utrymde hela frontdelen. Jfr
Världskriget, sp. 171, 172, 220, 236 och
241.
H. J–dt.
*Sainte-Menehould hade 4,110 inv. 1921.
Under Världskriget besattes S. 4 sept. 1914 af
tyskarna (5:e armén, tyske kronprinsen) efter
föregående strider med de genom Argonnerna
återtågande fransmännen (3:e armén, Sarrail), hvilka
dock efter hård strid återtogo den då delvis
förstörda staden 13 s. m. och sedermera behöllo
den. Under ställningskriget i Argonnerna sept.
1914–sept. 1918 låg S. — af stor betydelse som
viktig vägknut — bakom franska arméns vänstra
flygel. Jfr Världskriget, sp. 166, 167, 184,
202 och 243.
H. J–dt.
Saint Georges [säʃå’rʃ], by i belgiska prov.
Väst-Flandern, vid Yser, 3 km. ö. om Nieuwpoort. Under
Världskriget besattes S. 15 okt. 1914 af belgierna,
som där anlagt ett brohufvud till försvar af den
viktiga öfvergången öfver Yser. Detta eröfrades,
efter flera dagars hårda och förlustrika strider, den
21 af tyskarna, som öfvergingo floden och besatte
S., men 28 dec. återtogs den då förstörda byn af
fransmännen. Jfr Världskriget, sp. 171 och
172.
H. J–dt.
*Saint-Germain-en-Laye hade 20,008 inv. 1921.
Det i slottet inrymda Musée des antiquités
nationales är det största i sitt slag i Frankrike. Det är
synnerligen rikt äfven på nordiska fornsaker (bl. a.
500 afgjutningar af föremål från Statens historiska
museum i Stockholm), ordnade af svensken O.
Janse. — I S. började i maj 1919
fredsunderhandlingarna mellan dåvarande republiken
Tysk-Österrike (af de allierade erkänd under namnet
"republiken Österrike") och de stater, som under
Världskriget varit i krigstillstånd med Österrike-Ungern.
Plenarsammanträdena höllos på slottet. Till de
österrikiske förhandlarna öfverlämnades 2 juni i
koncept de allierades fredsvillkor. Dessa blefvo
under förhandlingarnas gång i någon mån mildrade
och öfverlämnades 20 juni s. å. i detta ändrade
skick till statskansleren Renner och öfriga
österrikiska förhandlare. Efter rätt långdragna nya
förhandlingar undertecknades 10 sept. s. å. i slottets
"stenålderssal" fredsfördraget med dithörande
konventioner o. s. v. (14 aktstycken) af Renner å
Österrikes vägnar samt på de allierades vägnar af ombud
för 15 stater. Om fredsvillkoren se Österrike,
sp. 232. Fördraget skulle träda i kraft, när det
ratificerats af Österrike och tre af de allierade och
associerade stormakterna. Beslut om dess
ratifikation fattades af österrikiska nationalförsamlingen 17
okt. s. å., af franska deputeradekammaren först 26
maj 1920, hvarefter den formliga ratifikationen
skedde i Paris 16 juli 1920.
V. S–g.
*Saint-Gobain. S. ö. om S. utbreder sig
S.-skogen (la forêt de S.), en vidsträckt
skogbevuxen högplatå mellan Oise och Ailette, hvilken
var af stor strategisk betydelse under
Världskriget. Området besattes 1 sept. 1914 af tyskarna
(2:a armén, v. Bülow), som omdanade det till en,
bakom tyska fronten i Picardie belägen, stark
försvarsställning, som sedermera ingick i
Siegfriedsställningen och utrymdes 10–13 okt. 1918. I
S.-skogen voro de långskjutande kanoner, som
april–aug. 1918 bombarderade Paris, uppställda. Jfr
Världskriget, sp. 163, 167, 235, 240, 243
och 262.
H. J–dt.
Saint Gond [sägå’], ort i franska dep. Marne,
som gett sitt namn åt S.-träsken (les marais
de S.), ett 18 km. långt träskområde vid floden Petit
Morin, n. v. om Fère Champenoise. Under första
slaget vid Marne (1914) utspann sig 7–9 sept. en
ytterst hård och förlustrik kamp, "slaget vid
S.-träsken", om detta område mellan franska 9:e
armén (Foch) och de anfallande tyskarna, 2:a
arméns vänstra (v. Bülow), och 3:e arméns högra
(v. Hausen) flygel. Tyskarna besatte slutligen hela
området, men kunde på grund af högkvartersordern
om allmänt återtåg ej fullfölja denna framgång. Jfr
Världskriget, sp. 163–166.
H. J–dt.
*Saint Helena hade 3,747 inv. 1921; den civila
befolkningen beräknades 1 jan. 1924 till 3,654 pers.
Med S. förenades administrativt nov. 1922 ön
Ascension (se d. o.), som dittills stått under
brittiska amiralitetets förvaltning (omkr. 250 inv.
1918); samtidigt indrogs den till Ascension
förlagda garnisonen.
Saint James’s park [sənt dʃei’msis pa’k]. Se
London, sp. 1049 och kartan CD5.
Saint Julien [säʃyliä’], by i belgiska prov.
Väst-Flandern, vid Steenbeek (tillflöde fr. h. till Yser),
5,3 km. n. ö. om Yperen, förstörd under
Världskriget. Den på grund af sitt läge taktiskt viktiga
byn spelade en betydande roll under slagen vid
Yperen 1915–18. Besatt af engelsmännen i okt.
1914, stormades den af tyskarna 24 april 1915,
återtogs af engelsmännen efter flera dagars
strider 3 aug. 1917, återeröfrades än en gång af
tyskarna 27 april 1918, men intogs slutligen af
belgierna 28 sept. s. å. Jfr Världskriget,
sp. 171, 184, 221, 236 och 242.
H. J–dt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
