Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rystedt, Karl (Carl) Gottfrid - Ryti ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanhang därmed erhöll han titel lifmedikus) och
1915–17 vid Ronneby brunn. R. är en af
hufvudmännen för Konung Oscar den andres jubileumsfond
(sedan 1923) och generalsekreterare för Nordisk
förening för invärtes medicin (sedan 1923) samt var
gen.-sekreterare vid 12:e Nordiska kongressen för
invärtes medicin i Stockholm 1925. Han har
skrifvit bl. a. Solitärtuberkel im rückenmark (1907),
Akut sclérose en plaques (1908), Operierte fälle von
splenomegalie (1915), Arbetsbelastningen vid de
högre allmänna läroverken (1920), Sur la maladie
de Wilson (1923), Handbok i hälso- och sjukvård
för Svenska röda korset (1925) samt många
populärmed. skrifter, bl. a. Invärtes medicin (i
"Föreläsningar hållna för Sophiahemmets sjuksköterskor"
1915).
C. S–g.
Ryti, Risto Heikki, finländsk politiker, f.
3 febr. 1889 i Hvittis, Satakunta, juris kandidat
1914, etablerade sig som advokat i Raumo 1909 och
i Helsingfors 1914. Efter kriget blef han 1919
direktör i det typiska efterkrigsföretaget "Suomen
valtamerentakainen kauppa OY." (Finska
transoceana handels-a.-b.), hvars verksamhet blef
föremål för samhällets uppmärksamhet. Tillhörande
framstegspartiet, invaldes han s. å. i riksdagen och
har där varit ordf. dels i lag-, dels i statsutskottet.
Finansminister var han i Vennolas ministär
1921–22 och i Kallios 1922–24. Därefter har han
fungerat som ordf. i Finlands banks direktion, på
hvilken post han ådagalagt mycken energi.
T. C.
Ryttare. Se Våg, sp. 1262.
Ryttarsigill. Se Sigill , sp. 421.
*Rytterne. Patronatsrätten upphörde fr. o. m.
1922. 1,419 inv. (1925).
*Rzeszów tillhör nu Polen, vojevodskapet Lwów.
25,038 inv. (1921). R. är äfven namn på ett
distrikt i vojevodskapet Lwów med 142.394 inv.
(s. å.).
E. A–t.
*Råbergh, H., dog 3 mars 1920 i Borgå.
Råbylund, jordbruks- och handtverksskola. Se
Döfstumundervisning. Suppl.
Råd (ry. sovjet). Se Rådssystem. Suppl.,
och Sovjet. Suppl.
*Råda. 1. R. är nu annex till Mölndal. 1,581
inv. (1925).
Rådasjön, en 11 kvkm. stor sjö. 122 m. ö. h., i
Norra Råda socken, Värmland, afrinner s. om
kyrkan till Klarälfven. Största djup är 76 m. På
sjöns nordöstra strand ligger Uddeholms
herrgård.
O. Sjn.
Råde, officiell form för Raade (se d. o. äfven
i Suppl.).
Rådet for anvendt videnskap, sedan 8 aug. 1921
namn på den 31 okt. 1918 konstituerade norska
Centralkomitéen for
videnskapelig samarbeide til fremme av
næringslivet, har till uppgift att arbeta för
främjande af vetenskapliga och praktiska
undersökningar, som antas vara af betydelse för Norges
näringslif. Rådet (f. n., 1925, 31 led.) består af
representanter för själfständiga offentliga institutioner
(som arbeta med uppgifter eller undersökningar
rörande landets näringslif) och för det privata
näringslifvet. Rådet, som har ett arbetsutskott af 7
för 3 år valda led., sammanträder 1 gång om året.
Det åtnjuter ett årligt statsunderstöd af 6.000 kr.
M. H.
Rådhus. Se Stadshus, sp. 899, och
Stockholms rådhus. — I öfrigt finnas svenska
rådhusbyggnader af bildade i art. om Gäfle, Göteborg,
Hälsingborg, Härnösand, Jönköping, Kalmar,
Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad,
Laholm, Landskrona, Lidköping, Malmö,
Mariefred, Motala, Norrköping, Nyköping, Ronneby, Sala,
Sigtuna, Simrishamn, Skänninge, Sköfde,
Stockholms rådhus, Strömstad, Söderhamn, Sölvesborg,
Torshälla, Uddevalla, Ulricehamn, Umeå, Uppsala,
Vadstena, Vimmerby, Örebro, Örnsköldsvik,
Östersund och Östhammar samt i Suppl. i art. om Arvika,
Byggnadskonsten (Borås rådhus) och Falköping. Af
utländska rådhus finnas afbildningar i art.
Frankfurt a. M., Hamburg, Köpenhamn, Leipzig, Padua,
Verona och Vicenza m. fl.
*Rådmansö. Hela arealen är 9,534 har. 1,783
inv. (1925).
Rådssystem, organiserandet af samhällslifvet —
det politiska, det ekonomiska eller bägge — på
grundvalen af de i detta samhällslif delaktiges
omedelbara och verksamma deltagande i styrelsen. —
Det politiska rådssystemet står därvid
i motsats till det representativa systemet, sådant
detta tillämpas t. ex. i partiorganisationer eller i
parlamentariskt styrda stater. I det politiska
rådssystemet utgör arbetarklassen (detta begrepp dock
rätt elastiskt uppfattadt) hela statsmaktens grundval
("proletariatets diktatur"). Alla politiska
korporationer uppbyggas på råd, som representera
"massorna" (arbetare, soldater och bönder) med
konsekvent uteslutande af öfriga stånd och klasser. I
händerna på dessa råd (och deras representationer af
högre ordning) ligga lagstiftning, förvaltning och
rättskipning. — Det ekonomiska
rådssystemet är detsamma som industriell demokrati,
d. v. s. ett system, som gör äfven arbetaren
(arbetstagaren) till medbestämmande led i en ekonomisk
organisation. Det är ej särskildt utmärkande för
stater med politiskt rådssystem, utan kan,
genomfördt i större eller mindre utsträckning, förekomma
äfven i representativt (konstitutionellt,
parlamentariskt) styrda stater (se Industriell
demokrati. Suppl.). — Om det politiska
rådssystemets tillämpning i den ryska statsgruppen se
Ryssland. Suppl. (Författning) och Sovjet. Suppl.
*Rådstufvurätt. Vid 1925 års ingång funnos i
riket 88 rådstufvurätter (Skanör och Falsterbo hade
gemensam rådstufvurätt, medan Säter och
Hedemora hvar för sig lydde under särskild
rådstufvurätt, men hade gemensam borgmästare). 22 städer
(de största Trollhättan med 16,384 inv. och
Mölndal med 16,062 inv.) lågo under landsrätt. Om
rådstufvurätt se närmare Kallenberg, "Svensk
civilprocessrätt" I, 2:a uppl. (1923). Jfr äfven
Borgmästare och Landsrätt. Suppl.
Å. H.
*Råg. Om brunrost på råg se Sädesrost, sp.
67 och pl. fig. 3.
Råhumus kallas den jordart, som bildas, i fall
sönderdelningen af växt- och djurlämningar sker
under omständigheter, som äro ogynnsamma för
förmultningens (se d. o. Suppl.) hastiga
fortskridande (t. ex. alltför låg temperatur, frånvaro af
kalk o. s. v.). Den skiljer sig från mylla och
mulljordarter däri, att det organiska materialet är föga
sönderdeladt både i mekanisk och kemisk mening
samt föga uppblandadt med mineralpartiklar. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
