Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kontrollerande myndighet. Den fastställer alla
dekret och andra förslag af folkkommissarierna,
utfärdar egna dekret och befallningar samt utser
Folkkommissariernas råd (Sovje’t naro’dnych komissa’rov,
förk. Sovnar-Kom, motsvarande en västeuropeisk
ministär). Den allmänna förvaltningen i RSFSR
tillhör Folkkommissariernas råd, som är ansvarigt
inför Exekutivkommittén. Folkkommissarierna stå
hvar och en i spetsen för sitt folkkommissariat
(Folkkommissariernas högsta råd består af:
folkkommissarier för lifsmedelsärenden, arbetsärenden,
finanser, arbetar- och bondeinspektion, jordbruk,
inrikesärenden, rättsväsen, folkupplysning, hälsovård
samt sociala skyddsåtgärder). I landsorten
funktionera sovjetkongresser, som kunna vara
guvernements-, distrikts- och lokalkongresser (vo’lost).
Kongressen väljer sin exekutivkommitté, som är ansvarig
inför densamma. Deputeradenas råd (sovjet) finnas
i städer och i byar. I städerna bestå dessa råd
af 50 à 1,000 medlemmar (1 deputerad för hvarje
1,000 inv.), i byarna 3 à 50 medlemmar (1 deput.
för hvarje 100 inv.), hvilka väljas för ett år.
Deputeradenas råd väljer en exekutivkommitté och
sammankallas åtminstone en gång i månaden i städerna,
två gånger i månaden i byarna. De republikens
medborgare (både manliga och kvinnliga), som till
valdagen uppnått 18 år, ha rösträtt och äro valbara;
dock tillkomma denna rösträtt och valbarhet ej de
personer, som lefva af andras arbete eller af räntor
o. d., ej heller enskilda köpmän och handlande,
präster och munkar af alla religiösa kulter, f. d.
agenter för polis och gendarmeri eller medlemmar
af den förut i R. regerande dynastien, vansinniga
eller personer under förmynderskap och slutligen ej
dem, som beröfvats denna rätt enligt domstolsbeslut.
31 jan. 1924 antogs en konstitution för SSSR
(Socialistiska Sovjetrepublikernas Förbund). Denna
grundlag baseras på en öfverenskommelse mellan
fyra republiker af 30 dec. 1922 och på lagen af 6
juli 1923. Enligt denna öfverenskommelse består
SSSR af de å sp. 99–100 uppräknade fyra
republikerna RSFSR, USSR, SSRB och ZSFSR (jfr nedan,
sp. 112–113). Förbundets högsta organ handlägga
följande ärenden: internationella förbindelser,
gränsregleringar, nya republikers inkorporering,
förklarande af krig och slutande af fred, inrikes- och
utrikeslån, internationella traktaters ratificering,
reglementering af inrikes- och utrikeshandel, förbundets
militärförvaltning m. m. Hvar och en af de i
förbundet ingående republikerna är suverän och kan lämna
förbundet när som helst. Förbundets högsta organ
är Sovjetkongressen och Centrala exekutivkommittén
(som består af Förbundsrådet och Nationaliteternas
råd). Exekutivkommitténs presidium är högsta
organ för förbundet mellan Exekutivkommitténs
sessioner, och kommitténs exekutiva organ är
Folkkommissariernas råd för hela förbundet, som består
af ordföranden, hans ställföreträdare samt
folkkommissarierna för utrikesärenden, krigs- och
sjöärenden, utrikeshandel, kommunikationer, post och
telegraf, arbetar- och bondeinspektion, för högsta råd
för folkekonomi, för arbetsärenden, för
lifsmedelsärenden och för finanser. Förbundet har sin högsta
domstol. Dessutom finnes den s. k. Förenade
politiska riksstyrelsen (OGPU, ry. Objedine’nnoje
gosuda’rstvennoje politi’tjeskoje upravle’nie), som har
till ändamål att förena alla republikernas krafter för
kamp mot politisk och ekonomisk kontrarevolution,
spioneri och lagöfverträdelse ("banditism").
Motsvarande organisation (GPU) finnes i hvarje
autonom republik och har öfvertagit den s. k. "tjekans"
funktioner (se om denna sp. 121 här nedan och
Tjeka. Suppl.). Hvarje republik, som ingår i
förbundet, har sina folkkommissariat (dock ej
kommissariat för utrikes-, krigs- och sjöärenden,
utrikeshandel, kommunikationer, post och telegraf, hvilka
ärenden äro gemensamma för alla republikerna).
Alla öfriga republiker, som ingå i förbundet, ha
nästan samma politiska och administrativa
organisation som RSFSR.
(Sp. 1422) Lokalförvaltning. De i
Sovjet-Ryssland l. nuv. Ryska riket ingående 4 republikerna (se
ofvan, sp. 99–100 och 111) äro för administrativa
ändamål indelade i guvernement, autonoma
områden, områden, kretsar och autonoma republiker.
Dessa äro f. n. (hösten 1925) fördelade på följande
sätt:
1) Ryska socialistiska federativa
sovjetrepubliken (RSFSR) omfattar:
guvernementen Archangelsk, Astrahan, Brjansk,
Gomel, Irkutsk, Ivanovo-Voznesensk, Jaroslav,
Kaluga, Kostroma, Kursk, Leningrad, Moskva,
Murmansk, Nizjnij-Novgorod, Novgorod, Orel,
Orenburg, Penza, Pskov, Rjazan, Samara, Saratov,
Severo-Dvinska, Smolensk, Stalingrad (Tsaritsyn),
Tambov, Tjerepovets, Tula, Tver, Uljanovsk
(Simbirsk), Vjatka, Vladimir, Vologda och Voronezj;
autonoma områdena Votiak, Kalmuck, Kirgis
(f. d. Kara-Kirgis), Komi (Zyrjän) och Mari
(Tjeremiss);
områdena
a) Fjärran östern, med guvernementen Amur,
Kamtjatka, Primorska och Zabajkalska samt kretsen
Chabarovsk-Nikolajevsk,
b) Ural, med kretsarna Irbit, Isjim, Kungur,
Kurgan, Nizjnij-Tagil, Perm, Sarapul, Sjadrinsk,
Sverdlovsk (Jekaterinburg), Tiumen, Tjeljabinsk,
Tobol, Troitsk, Verchne-Kamska och Zlatoust,
c) Sibiriska området, med kretsarna Atjinsk,
Barabinsk, Barnaul, Bijsk, Chakasska, Kamen, Kansk,
Krasnojarsk, Kuznetska, Minusinsk,
Novo-Nikolajevsk, Omsk, Rubtsovo, Slavgorod, Tarsk och
Tomsk samt autonoma området Ojrat,
d) Nordkaukasiska området, med kretsarna
Armavir, Donets, Kuban, Majkop, Morozovskaja,
Rostov, Salskij, Stavropol, Taganrog, Terek och
Tjernomorska, autonoma områdena Ingusj,
Kabardino-Balkar, Karatjajevo-Tjerkess, Nord-Ossetien,
Tjerkess (Adygej), och Tjetjens, autonoma kretsen Sunzja
samt autonoma städerna Vladikavkaz och Groznyj;
autonoma republiker: Basjkiriska,
Burjäto-mongoliska, Dagestanska, Jakutska, Karelska, Krimska,
Tatariska, Tjuvasjiska, Volga-tyskarnas samt
slutligen Kazakska (f. d. Kirgisiska), denna med
kretsen Adajevsk, guvernementen Akmolinsk,
Aktiubinsk, Bukejevska, Dzjentysuj, Kustanaj,
Semipalatinsk, Sir-Darja och Uralsk samt autonoma
området Kara-Kalpak.
2) Ukrainska socialistiska
sovjetrepubliken (USSR) omfattar:
guvernementen Charkov, Donets, Jekaterinoslav,
Kiev, Odessa, Podolien, Poltava, Tjernigov och
Volynien samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
