Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 103-104 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Ryssland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nödsakad att lämna R. — Lutherska kyrkan
har ej lidit samma förföljelse, men enär ryska
regeringen är fientligt stämd mot alla religioner
och kyrkor, så är äfven dess ställning mycket
osäker. — Armeniska kyrkan har fått utstå samma
excesser som de andra kristna kyrkorna. Dess
högste ledare, "katolikos", afsattes och häktades,
åtskilliga biskopar och många präster
arkebuserades. Inom denna kyrka uppstod en schism, och
dess nuv. belägenhet är icke närmare känd.

Undervisningsväsen (sp. 1406). För
undervisningen finnes i hvarje autonom republik ett
särskildt folkkommissariat, under hvilket alla
högskolor och läroanstalter af olika slag subordinera.
I SSSR finns en enhetsskola, som uppdelas i
afdelningar (ry. stupe’n, trappsteg): Första stupén för
barn i åldern 8–12 år, andra stupén för elever i
åldern 12–17 år (består af 2 "koncentrum", ett
för 12–15 och ett för 15–17 år) samt Vy’ssjie
utje’bnye zavede’nija (förk. VUZ: högskolorna).
Arbetarfakulteter (rabfak, förk. af rabo’tsjij fakulte’t)
äro ett slags mellanting mellan Väst-Europas
mellanskolor (gymnasier och realskolor) och
folkuniversitetskurser och förbereda arbetarelever för
universitet och andra högskolor. Där mottagas
ej andra elever än sådana, som arbetat åtm.
i 5 år i fabriker eller på landet, hvaremot
"intelligensens" barn ej ha tillträde. Till 1 jan.
1923 stodo under folkkommissariatets för
upplysning förvaltning: 202 högskolor med 161,100
studerande, 438 tekniska skolor med 68,000 stud., 82
arbetarfakulteter med samnianlagdt 29,500 stud.,
36,712 skolor af första stupén med 2,538,000
elever, 1,123 skolor af andra stupén med 192,000
elever, 578 förenade skolor af 1:a och 2:a stupén
med 212,000 elever, 924 yrkesskolor med 63,600
elever och 361 yrkeskurser med 18,900 elever.
Dessutom funnos 7,202 bibliotek, 1,837 läsestugor,
2,054 klubbar, 1,320 folkets hus, 757 teatrar och
455 museer. Utom alla dessa skolor och
institutioner finnas kommunistiska universitet, partiskolor,
agitationscentra, "skolor för analfabetismens
likvidation", många anstalter för skydd och uppfostran
af minderåriga samt för moraliskt och fysiskt
undermåliga barn.

Jordbruk (sp. 1407). För jordbruket voro i
R. åren närmast efter Världskriget och
revolutionerna en period af förfall, men likväl ökades
1918–21 den odlingsbara jorden öfver hufvud enligt
officiella uppgifter, åkerjorden med 8 mill. desjatin
(1 desjatin = 1,092 har), medan höängarna
minskades med 12 mill. des. År 1922 beräknades
åkerjorden utgöra 112 mill. des. (30 proc.), höängarna
30,5 mill. des. (8,2 proc.) och skogarna 149,2 mill.
des. (40 proc.). Dessutom funnos då 15,4 mill. des.
(4,1 proc.) ouppodlad, för odling lämplig jord och
65,4 mill. des. för odling olämplig jord (17,7 proc.).
Af sädesslagen intog 1913 hvetet främsta rummet
(28 mill. des.); det hade 1922 gått betydligt
tillbaka (till 9,2 mill. des.), men nådde 12 mill. des.
1923. Andra rummet intogs 1913 af kornet, som
då odlades på 10 mill. des. (1922 på 3 mill. och
1923 på 5,2 mill. des.). Under hungeråren spelade
rågen hufvudrollen, och arealen för dess odling
minskades ej så mycket (16 1/2 mill. des. 1920 mot
23 mill. des. 1913); den omfattade 20 mill. des.
1923. Arealen för potatis, hampa, hvitbetor,
bomull och tobak minskades under dessa år.
Bruttoårsväxten af spannmål utgjorde 3,938 mill. pud
(1 pud = 16,38 kg.) åren 1911–15, men hade
1920 nedgått till 1,891 mill. pud. Sedan har den
småningom börjat stiga: till 2,300 mill. pud 1922
och 2,400 mill. pud 1923.

Boskapsskötseln (sp. 1408) har gått
tillbaka under kriget och revolutionen, hvilket
framgår af följande tabell:

	Antalet kreatur i millioner
	Hästar	Hornboskap	Får o. getter	Svin
1916	31,4	50,4	84,5	19,5
1920	23,1	36,8	44,8	13,5
1922	19,0	33,1	40,7	7,7
1923	20,1	38,6	56,6	9,7

Skogsbruket (sp. 1409). Enligt officiella
siffror upptar skogsarealen i SSSR 350,3 mill.
desjatin, men skogsexporten har minskats betydligt;
efter ett långt uppehåll börjades exporten 1922, då
178,000 stds exporterades. Under 9 månader 1923
exporterades skogsvaror för 17 mill. rubel.

Fisket (sp. 1409), som spelat en stor roll i
ryska folkets näringslif, led under inbördeskriget
af stor oordning. Dess återställande sysselsätter
regeringen, som beslutit bevilja lån för detta
ändamål. För 1924 utbetalades 180,000 guldrubel.

Bergsbruket (sp. 1409) stod 1923 relativt
högt, särskildt om man tar i betraktande, att R.
genom kriget förlorat stora områden. Den
tydligaste bilden af bergsbrukets ställning ger
nedanstående tabell (för 1923):

Grenar af råvaruframställning	Arbetarnas antal	Produktion i tusen förkrigsrubel
Stenkolsindustri	155,720	65,852
Naftaindustri	29,218	109,509
Malmindustri	12,224	4,483
Salt	7,684	5,837
Guld och platina	10,721	9,869
	215,567	195,550

Industri (sp. 1409). I R. funnos 1920 omkr.
405,000 registrerade industrianstalter (af dem
voro blott 86,6 proc. i verksamhet) med 2,751,000
arbetare. Af dessa anstalter tillhörde omkr. 11,6
proc. staten. Den nuv. organisationen af
statsindustrien baserar sig på trustprincipen, som började
tillämpas 1921. Till 1923 funnos i R. följande
truster: 1) bergsbruk (42 med 172,042 arb.), 2)
metalltillverkning (74 med 172,583 arb.), 3)
elektroteknisk tillverkning (18 med 8,500 arb.), 4) kemisk
industri (41 med 33,413 arb.), 5) textil- och
sömnadsindustri (73 med 317,535 arb.), 6)
läderindustri (59 med 31,426 arb.), 7) lifsmedelsindustri
(66 med 44,430 arb.), 8) trävaruindustri (66 med
26,732 arb.), 9) pappersindustri m. m. (47 med
25,570 arb.) samt 10) silikatindustri (53 med
34,738 arb.), inalles 538 truster med 866,969 arb.
Utom truster uppstodo äfven syndikat, men af
mindre betydelse. Industriens återuppbyggande
pågår intensivt, och hufvudfaktorerna äro: a)
arbetskraftens tillväxt, b) dess kvalitativa förbättring,
c) förbättringen i arbetarnas villkor och d) ökningen
af arbetsintensiteten och produktiviteten. 1923 var
industriomsättningen redan 1,006,017,000 rubel,
hvarav 195,550,000 rubel kommo på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>