Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 99-100 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rydbergska konstanten ... - Ryningsholm - Ryolit - *Ryska kalendern - *Ryska litteraturen - Ryska smällare - Ryska socialistiska federativa sovjetrepubliken - Ryska ärter - Rysk sele - Ryss - Ryssberget - Rysskål - *Ryssland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1700-talen under Marsvinsholm, blef 1768
själfständigt och var då under släkten von Hermanson
en betydande egendom. R. tillhör sedan 1853
släkten Kurck. 1916 försåldes största delen af jorden
(Rynge gård). Nuv. egare af slottet äro fröknarna
Sigrid och Elsa Kurck.

O. Sjn.

Ryningsholm, herrgård i Höreda socken,
Jönköpings län, 8 km. s. om Eksjö, har med underlyd. en
areal af 1,300 har, hvaraf 225 har åker. Tax.-v.
240,200 kr. (1924). R. tillhörde 1611 riksrådet P.
Ryning, efter hvilken det är uppkalladt, kom
senare till släkterna Bagge, Spaldencreutz,
Riddersköld och Taube m. fl. Nuv. egare är J. Nilsson
sedan 1913.

O. Sjn.

Ryolit, petrogr., är en sur eruptiv bergart, som
också går under namnet liparit (se d. o.). Vid sjön
Mien i södra Småland förekomma många block af
en bergart, som hänförts till ryolit och som måste
finnas anstående där i närheten.

K. A. G.

*Ryska kalendern. Gregorianska kalendern l.
nya stilen infördes i Ryssland 1918 i st. f. den
sedan 1700 brukade julianska kalendern l. gamla
stilen.

*Ryska litteraturen. Se vidare Selver, "Modern
russian poetry" (1919), A. Brückner, "Russische
literaturgeschichte" (s. å.), I. Matthieu, "Die
bedeutung der russischen literatur" (s. å.), E.
Friedrichs, "Russische literaturgeschichte" (1921),
Nötzel, "Einführung in den russischen roman" (s.
å.), A. Eliasberg, "Russische literaturgeschichte"
(1922), och månadsskriften "Russkaja kniga"
(Berlin, 1921), en kritisk bibliografi öfver
emigrantlitteraturen, samt I. Faludi, "Rysslands litteratur
efter 1917" (i "Ord och bild", 1924).

Ryska smällare, leksak, bestående af små,
vanligen cylindriska, papperskapslar, tillslutna i
ändarna af silkespapper och innehållande knallsilfver
och grof sand. Kastad mot marken, en vägg e. d.,
exploderar smällaren med en stark knall till följd
af knallsilfrets friktion med sanden. Liknande
fabrikat äro hundbomber och
knallkorkar, som användas af velocipedåkare.

G. L–m.

Ryska socialistiska federativa sovjetrepubliken.
Se Ryssland. Suppl., sp. 99 och 110–112.

Ryska ärter. Se Ärter och Ärträtter,
sp. 1271.

Rysk sele. Se Sele, sp. 18.

Ryss, invånare i Ryssland. Om ordets
härledning se Ryssland, sp. 1436.

Ryssberget, bergshöjd på gränsen mellan Skåne
och Blekinge, når i n. 180 m. ö. h.

O. Sjn.

Rysskål, bot., namn på Bunias orientalis.

*Ryssland (ry. Rossi’ja). Det genom
Världskriget och revolutionerna omgestaltade forna Ryska
riket motsvaras nu af en statsbildning, hvilken
sedan 6 juli 1923 kallas Socialistiska
sovjetrepublikernas förbund (ry. Soju’s
sovje’tskich sotsialisti’tjeskich respu’blik: förkortadt
SSSR). Detta förbund består af 1) Ryska
socialistiska federativa
sovjetrepubliken (ry. Ru’sskaja sotsialisti’tjeskaja
federati’vnaja sovje’tskaja respu’blika ; förk. RSFSR),
2) Ukrainska socialistiska
sovjetrepubliken (ry. Ukrai’nskaja sotsialisti’tjeskaja
sovje’tskaja respu’blika; förk. USSR), 3) Hvitryska
socialistiska sovjetrepubliken (ry.
Sotsialisti’tjeskaja sovje’tskaja respu’blika
Bjeloru’ssii; förk. SSRB) och 4) Transkaukasiska
socialistiska federativa
sovjetrepubliken (ry. Zakavka’sskaja sotsialisti’tjeskaja
federati’vnaja sovje’tskaja respu’blika; förk. ZSFSR).[1]
(Om ofvannämnda 4 republikers administrativa
indelning se nedan sp. 112–113,
Lokalförvaltning.) — I n. gränsar SSSR till Norra ishafvet, i ö.
till Stilla hafvet och Japan, i s. till Mandschuriet,
Mongoliet, Kina, Afganistan, Persien, Kaspiska
hafvet, Turkiet och Svarta hafvet, i v. till
Rumänien (Bessarabien), Polen, Litauen, Lettland,
Estland, Östersjön och Finland. — Hufvudstad för
både SSSR och RSFSR är Moskva.

Areal och folkmängd (sp. 1390). SSSR:s
areal och folkmängd uppgåfvos 1923 sålunda:

	Kvkm.	Inv.
RSFSR	20,173,000	98,095,000
USSR	442,000	26,765,000
SSRB	60,000	1,634,000
ZSFSR	186,000	5,781,000
	20,861,000	132,275,000
14 okt, 1924 inkorporerades f. d. kanaten Chiva och Buchara i RSFSR	273,000	4,000,000

Enligt uppgift från Centrala Statistiska styrelsen
har f. d. Ryska rikets folkmängd genom alla
gränsprovinsers förlust minskats med 28,861,100 inv.
Således är nu folkmängden i:

Europeiska Ryssland	95,575,000
Kaukasien	13,300,000
Sibirien	11,100,000
Kirgisien	5,100,000
Turkestan	7,200,000
f. d. Chiva och Buchara	4,000,000
	136,275,000

Åren 1916–20 minskades befolkningen med
8–10 proc. Efter 1920 började den ökas, men
under hungeråret 1921 minskades den åter betydligt.
Åren 1920–23 minskades befolkningen i
Uralområdet, Volgaområdet, Nord-Kaukasien, Krim,
Sibirien och Kirgisien. ökning med omkr. 14
proc. märkes i andra delar af SSSR, särskildt i
centrala områden. Befolkningens fördelning mellan
land och stad var:

	Stad		Land		Stadsbefolkning i proc.
1897	12,0	mill.	85,5	mill.	10,4
1916/17	23,1	»	105,7	»	21,9
1920	14,1	»	107,7	»	13,1
1923	17,0	»	110,6	»	15,4

Minskningen har således drabbat stadsbefolkningen,
hvars ökning 1920–23 visserligen var omkr. 3 mill.,
men hvars minskning från 1916 utgjorde 31 proc.
Efter 1921 har stadsbefolkningens ökning varit
större än landtbefolkningens. Befolkningstätheten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>