Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 95-96 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rydbergska konstanten ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rydbergska konstanten, fys. Se Rydberg,
J. R. Suppl.

*Rydel, Lucyan, dog 1918.



*Rydén, K. Värner, var 1909–17 led. af
socialdemokratiska riksdagsgruppens förtroenderåd,
tillhörde hemliga utskottet äfven vid 1917 års
riksdag och tog mycket
framträdande del i
valkampanjen 1917.
Under denna angrep han
i uppseendeväckande
våldsamma ordalag
ministären
Hammarskjölds
ämbetsförvaltning under
Världskriget, hvarjämte han med
tillbörlig skärpa vände
sig mot det under
krigsåren florerande
jobberiet med lifsmedel. I
ministären Edén inträdde
R. 19 okt. 1917 som
ecklesiastikminister och genomförde under sin
statsrådstid en reform af de praktiska ungdomsskolorna,
lönereglering för folkskollärarkåren, omarbetning af
folkskolestadgaj och utvidgning af
folkskolinspektionen. Nya stadgar utfärdades för
fortsättningsskolor, högre folkskolor och kommunala
mellanskolor (1918), så äfven ny undervisningsplan för
folkskolan (1919), och statens hela skolväsen ställdes
s. å. under en gemensam öfverstyrelse. Hans
afgång ur ministären, 28 nov. 1919, framkallades
af den skarpa kritik, som inom pressen, äfven den
socialdemokratiska, egnats den omständigheten, att
vid räfst med ett spekulationsföretag i lifsmedel,
a.-b. Svensk import, R. befanns ha 1918 ingått som
aktieegare i detta. Vid socialdemokratiska
partikongressen i febr. 1920 genomdref en mot R.
kritiskt stämd majoritet, att han jämväl afsade sig det
mandat som led. af Första kammaren för Malmöhus
län han innehade sedan urtima riksdagen 1919. R.
hade hösten 1919 utsetts till ordf. i
skolkommissionen, och han nödgades, sedan han lämnat
riksdagen, frånträda äfven detta ordförandeskap. Om
orubbadt förtroende för R. hos en mycket stor del
af lärarkåren, särskildt vid folkskolorna, vittnade
den tacksamhetsadress från omkr. 4,000 personer
inom skolvärlden, som i april 1920 öfverlämnades
till honom. Vid allmänna valen till Andra
kammaren i sept. 1920 återinsattes emellertid R. i Andra
kammaren som representant för Malmö stad, och
han har sedan 1921 tillhört kammaren (från 1922
som representant för städerna Malmö,
Hälsingborg, Landskrona och Lund). R:s allmänt erkända
praktiska duglighet togs fortfarande i anspråk för
en mängd utredningsuppgifter i statens tjänst.
Han var sålunda bl. a. sakkunnig vid
folkskoleutredningen 1919, rörande befordringsförhållanden
vid universiteten 1922, ordf. bland sakkunniga ang.
statsbidrag till folkskolebyggnader s. å. och för
gymnastiksakkunnige 1924, hvarjämte han var led.
af försvarsberedningen. I statsutskottet har R. ånyo
varit ledamot sedan 1922, och vid riksdagarna
1924–25 var han därjämte led. af särskilda utskottet
för försvarsärenden. Vid 1925 års riksdag
motionerade och genomdref han beslut om utredning
genom Riksgäldsfullmäktiges försorg) om utgifvande,
till firande af riksdagens 500-års minne, af ett
historiskt och statsrättsligt arbete om den svenska
riksdagen. R. utsågs okt. 1925 till
generalkrigskommissarie, hvilken utnämning väckte stort uppseende
och föranledde en liflig presspolemik om dess
grundlagsenlighet och lämplighet. Han var
stadsfullmäktig i Malmö 1911–17, blef 1921 ordf. i Malmö
stads folkskolestyrelse samt 1916 led. af
centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening
och var 1902–22 medarbetare i tidningen
"Arbetet" i Malmö. I debatterna om det svenska
skolväsendets ordnande har R. tagit liflig del som en
af den s. k. enhetsskolans främsta förespråkare.
Bland hans senast utg. skrifter märkas
Kommunalskattereformen (1920), Vårt modersmål.
Övningsbok och språklära för folk- och fortsättningsskolor
(tills. med O. Friberg; 1922) och den förtjänstfulla
handboken Medborgarkunskap för fortsättnings- och
andra ungdomsskolor (1923; flera uppl.).

*Ryder, C. H., dog 3 maj 1923 i Köpenhamn.

Rüdersdorf. Se Torell, O. M., sp. 376 (äfven
i Suppl.).

Rydfors, Aron, skolman, historiker, f. 7 dec.
1860 i Frändefors, Älfsborgs län, filos. d:r i
Uppsala 1890 (på afh. De diplomatiska förbindelserna
mellan Sverige och England 1624–1630), blef 1899
adjunkt vid Nya elementarskolan i Stockholm och
1901 lektor vid Högre latinläroverket å Norrmalm.
Bland hans skrifter märkas Konung Oscar II och
Sveriges folk (1897), Politisk historik (i "Statens
järnvägar 1856–1906"), Sveriges historia
1859–1900 (i "Sveriges historia intill tjugonde seklet",
X, 1909) samt Historisk läsebok för allmänna
läroverkens första och andra klass (1904; 9:e uppl.
1923), Lärobok i historia för folkskolan (1908; 5:e
uppl. 1923) och Allmän historia för realskolan
(1912; 4:e uppl. 1922). R. har utgett E.
Dahlberghs "Suecia antiqua et hodierna" med
beskrifvande text (1910–11) samt varit en af
redaktörerna af "Pedagog. tidskr."

E. N–nn.



*Rydin, H. L. — (Sp. 1319) R:s son, Sven
Ludvig Herman R., var ordf. i den kommitté, som
1907 framlade det
förslag till omorganisation
af telegrafverket, hvars
genomförande gjorde
detta till ett
affärsdrifvande verk, hvilket
sedan under R:s ledning
kraftigt utvecklat sig.
Bland R:s insatser
därvid förtjäna särskildt
nämnas statens
öfvertagande af de enskilda
telefonnäten samt
organiserandet af radio- och
rundradiotrafiken. R.
är led. af styrelsen för
Halmstad–Nässjö järnvägs-a.-b. samt sedan 1914
ordf. i styrelsen för Höstsol, Gustaf Fredriksons
ålderdomshem.

Fmn.

Rydin, Lars Axel Vilhelm, ämbetsman,
f. 22 jan. 1865 i Halmstad, student i Stockholm
1884, utexaminerad från Tekniska högskolan 1889,
blef 1891 assistent vid telegrafverket, där han 1902
avancerade till byråchef, och utnämndes 1909 till
regeringsråd. Han har varit led. af post- och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>