Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Rumänien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Transsylvanien. Rikets till folkmängden andra stad är
Kisjinev, dess tredje Czernowitz. — (Sp. 1162)
Den årliga folkökningen 1921–23 var 250,000
pers., 1,5 proc. (motsvarande för Sverige var 0,6
proc. 1921–24). Rumänernas hufvudmassa bor nu
i R., medan i Jugo-Slavien finnas omkr. 230,000
och i Bulgarien omkr. 84,000. I R. bilda
rumäner nu 75 proc., magyarer 8,5 proc., judar 5,2
proc., tyskar 4,4 proc., ryssar och ukrainare 3,2
proc., bulgarer 1,3 proc., turko-tatarer 1 proc. samt
polacker och serber hvardera 0,5 proc. af
befolkningen. — (Sp. 1163) Den ortodoxa kyrkan
(grekiska orientaler) hade 1918 omkr. 9,70 mill.
anhängare och bildar sedan nov. 1925 ett patriarkat
(med patriark i Bukarest); dessutom finnas
ärkebiskopar af Moldau, Transsylvanien, Bukovina och
Bessarabien samt 10 biskopar. Dess högsta
myndighet är rumänska kyrkans heliga synod, med
patriarken af Bukarest som president samt öfriga
biskopar och arkimandriterna som medlemmar.
Grekisk-katolska kyrkan (omkr. 1,46 mill.
anhängare s. å.) har 1 ärkebiskop (af Alba Julia och
Fagaraș), med säte i Blaj (ung. Balázsfalva, ty.
Blasendorf), samt 3 biskopar och romersk-katolska
kyrkan (omkr. 1,43 mill. anhängare s. å.) 1
ärkebiskop (i Bukarest) och 7 biskopar (i Bukarest,
Alba Julia, Czernowitz, Jassy, Oradia Mare,
Szathmár-Némety och Temesvar). Dessutom ha
protestanterna (omkr. 1,34 mill.) 2 biskopar: en luthersk,
i Sibiu, och en reformert, i Cluj (Klausenburg), och
unitarierna 1 biskop (i Cluj). Judarnas antal var
omkr. 834,000 och muhammedanernas omkr. 44,000
år 1918. Äfven prästerskapet tillhörande andra
kyrkor än den ortodoxa understödes af staten. —
Undervisningsväsendet omfattade 6,508 folkskolor,
med 834,472 lärj., 44 lyceer, med 23,605 lärj.,
17 gymnasier, med 2,719 lärj., 10 seminarier, med
2,490 lärj., 33 normalskolor, med 6,925 lärj., 2
pedagogiska seminarier, med 176 lärj., samt, för
flickor, 18 elementarläroverk, med 5,646 lärj., och
20 normalskolor, med 4,027 lärj. (läsåret 1920–21).
R. har nu 4 universitet (Bukarest, Jassy,
Klausenburg, grundl. 1919, och Czernowitz, grundl.
1920) samt 3 tekniska högskolor: Scoala
politechnica din București, grundl. 1920 genom omändring
af den forna Scoala de Poduri Si Sosele (grundl.
1850), i Bukarest, Scoala politechnica Timișoara, i
Temesvar, samt en i Klausenburg. — (Sp. 1164)
Den för jordbruk använda arealen i det nya R. utgör
10,042 mill. har 1921, hvaraf 4,889 mill. har i det
gamla konungariket, 2,447 mill. har i Bessarabien,
0,239 mill. har i Bukovina och 2,467 mill. har i
Transsylvanien (1921). Skörden var s. å.:
spannmål 105,868 mill. hl.; textil- och oljeväxter 0,852
mill. hl.; baljväxter 1,506 mill. hl.; potatis 13,887
mill. dt.; industriväxter (sockerbetor, tobak,
sorghum, senap, vallmo och cikoria) 3,622 mill. dt. och
35,880 hl.; trädgårdsväxter (kål, lök, andra
grönsaker, meloner m. m.) 337 mill. knippen och 1,721
mill. dt.; samt foderväxter 27,274 mill. dt. — (Sp.
1165) Petroleumproduktionen var 1,509,804 ton
1923 och brunkolsbrytningen 1,861,579 ton 1922.
Särskildt i Transsylvanien och Banatet har R. nu
stora järnmalmsfyndigheter. Totala
järnmalmstillgången i hela R. uppskattas till omkr. 23 mill.
ton, hvaraf omkr. 11 mill. ton i statsgrufvorna i
distriktet Hunie Doara (Transsylvanien). Hela
antalet järngrufvor 1920 var 52, hvaraf dock blott 4
bearbetades, och produktionen var s. å. omkr.
80,000 ton järnmalm. Guldproduktionen var 706
kg. 1920; de viktigaste grufvorna ligga i Vâlcea
(Valakiet) samt Hunie Doara, Alba de Jos och Satu
Mare, alla i Transsylvanien. Sedan 1921 drar
guldet en exporttull af 3,000 lei per kg. Af silfver
producerades i 17 grufvor 2,134 kg. 1920 och af
bly 51 ton s. å. (543 ton 1919). I 19 koppargrufvor,
de flesta i Hunie Doara och Arad, producerades
210,493 kg. koppar 1920. Industrien har gått
mycket framåt senaste årtionde och omfattade 2,747
fabriker med 2,837,3 mill. lei kapital, 157,423 arb.
och 11,711,8 mill. lei tillverkningsvärde (1919),
väsentligen kvarnar, bryggerier och brännerier. Den
lider dock fortfarande af brist på kol, hvaraf 1922
importerades omkr. 250,000 ton förutom 500,000
ton lignit. Däremot är tillgången på naturgas
mycket rik, särskildt i Ardeal (totaltillgången har
beräknats till 240 billioner kbm.), och den används i
stor utsträckning för belysning, uppvärmning och
som drifkraft i keramiska, metallurgiska och
kemiska industrier. Vattenkraften för industriellt
bruk, som sedan 1921 h. o. h. står under statens
kontroll, beräknas nu till omkr. 1,5 mill. hkr. Äfven
trävaruindustrien är numera högst ansenlig, hvartill
i synnerhet bidragit de rika tillgångarna på timmer
i Transsylvanien. Den omfattade 502 anläggningar,
hvaraf 330 sågverk 1922. Handelns värde
uppskattades till 19,712,9 mill. lei för import och
24,372,7 mill. lei för export 1923. R:s hamnar
besöktes 1919 af 10,546 fartyg om 2,99 mill. ton i
utrikes sjöfart 1919, och dess handelsflotta bestod
af 158 fartyg om 71,158 ton, hvaraf 17 ångf. om
29,441 ton s. å. Donaukommissionen har nu sitt
säte i Galați. Genom dess åtgöranden har Donau
nedanför Braila gjorts djupare och reglerats i
Sulinaarmen. Järnvägsnätet var 11,777 km.;
driften skötes nu h. o. h. af staten; dessutom äro 740
km. järnvägar projekterade eller under byggnad.
Den under Världskriget dec. 1916 af rumänerna
själfva delvis sprängda järnvägsbron öfver Donau
vid Černavoda återuppbyggdes för 10 mill. lei
sept. 1920–dec. 1921. — (Sp. 1166) Donau med
dithörande armar och bifloder har nu inom eller på
gränsen till R. en segelbar längd af 1,420 km.,
och Prut, Dnjestr och Maros ha inom R. en
segelbar längd af tills. 1,370 km. (1921). 1924 beslöto
R:s och Jugo-Slaviens regeringar byggandet af tre
nya broar öfver Donau på gränsen mellan de två
länderna. Postanstalternas antal 1923 var 4,904,
telegraflinjernas längd 17,941 km. (trådlängden
77,790 km.) och telefonlinjernas 26,124 km.
(trådlängden 207,537 km.). Enhetligt pappersmynt för
hela R. infördes 1 aug. 1920. — (Sp. 1166) Ny
författning antogs 28 mars 1923. Enligt
denna ha alla naturtillgångar under jord samt
skogarna nationaliserats. Ministrarna äro nu 14,
inklusive 2 statssekreterare (för Bessarabien och
för Bukovina). Senaten har nu 170 valda medl.
(Gamla R. 82, Transsylvanien 45, Bessarabien
24 och Bukovina 19), hvaraf 19 biskopar och 4
representanter för universiteten, jämte ett antal
lifstidssenatorer (f. d. premiärministrar, som innehaft
ämbetet minst 4 år, f. d. presidenter under minst
5 år i högsta domstolen samt f. d.
öfverbefälhafvare under minst 4 år i fredstid för armén). tills.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
