Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 55-56 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rossvalen ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

R.” (1923), och François, ”Matériaux pour la
correspondance de R.” (s. å.).

Rousseau [roså], Blanche, belgisk
författarinna. Se Belgiska litteraturen. Suppl.,
sp. 520.

Rousseau [roså], Henri, fransk målare, f.
1845, d. 1910, ”naivismens” mest uppmärksammade
företrädare (se Naivism. Suppl.), är
representerad i Göteborgs museum. Monogr. af tyske
konstförfattaren Uhde (Paris, 1911).

G–g N.

*Rousselaere (Roulers) hade 25,142 inv.
1922. Under Världskriget besattes R. 17 okt. 1914
af tyskarna. Beläget 10–20 km. bakom tyska
fronten n. ö. om Yperen, utgjorde R. en af tyskarnas
förnämsta etappstationer i Flandern. Engelsmännens
(resultatlösa) försök under slaget i Flandern
(7 juni–3 dec. 1917) att genombryta tyska fronten
i riktning mot R. ledde till en följd af häftiga
strider v. och s. v. om staden, hvarunder denna
besköts af långskjutande artilleri och bombarderades
af flygare (18 okt.). R. intogs slutligen efter
hård strid af fransmännen 14 okt. 1918, hvarvid
stor skada tillfogades staden. Jfr Världskriget,
sp. 171, 220, 221 och 243.

H. J–dt.

Rousselet [roslä], Louis. Se Vivien de
Saint Martin, sp. 915.

Rousselot [roslå], Pierre, abbé, fransk
språkforskare, f. 1846, d. 1924, studerade under G.
Paris’ ledning, egnade sig tidigt åt experimentell
fonetik och kan sägas vara en af denna vetenskaps
grundläggare liksom en af dess allra främsta
representanter. Han blef 1887 professor vid
l’Institut catholique, 1897 föreståndare för det vid
Collège de France inrättade fonetiska laboratoriet
och 1920 professor i fonetik där. På samma gång
som han väsentligt bidrog till klarläggandet af den
fonetiska vetenskapens principer, befordrade han i
hög grad dess utveckling genom de apparater han
uppfann och de undersökningsmetoder han
utarbetade. Äfven som dialektforskare vann R. stor
berömmelse. I förening med J. Gilliéron utgaf han
1887–92 den utmärkta tidskr. ”Revue des patois
gallo-romans”. Bland hans arbeten märkas
Modifications phonétiques du langage étudiées dans le
patois d’une famille de Cellefrouin (1892) och
Principes de phonétique expérimentale
(1897–98).

E. S–f.

Route des Dames [rott dä da’m]. Se Chemin
des Dames. Suppl.



*Roux, Wilhelm, dog 15 sept. 1924 i Halle
a. S. R., hvilken betecknats som naturfilosof i
modern, nutida, mening,
var gifvetvis en af
samtidens allra främsta
biologer. Af hans
mycket rika litterära
produktion må här
framhållas: Der kampf der
teile im organismus
(1881; 2:a uppl. 1895)
och Die selbstregulation,
ein charakteristisches
und nicht
notwendig vitalistisches
vermögen aller
lebewesen (1914); i mera
populär form har R.
framställt sin utvecklingsmekanik i Programm und
forschungsmetoden der entwicklungsmechanik der
organismen (1897).

L–e.

*Rovereto tillhör nu Italien, prov. Trento.
15,537 inv. (1925). R. bildar äfven ett distrikt
(circondario) i prov. Trento, med 69,741 inv. (s.
å.). Under Världskriget sökte italienarna 1915
flera ggr bemäktiga sig R., hvarvid de framryckte
såväl ifrån s. längs Adige som från ö. längs
Terragnolo, men anfallen afslogos redan i passen.
Mars–april 1916 utsattes staden för beskjutning med
tungt artilleri. I maj s. å. var R. utgångspunkten
för österrikiska offensiven på västra delen af
fronten mellan Adige och Brenta. Särskildt den 17
utkämpades våldsamma strider på bergspartiet
Zugna Torta s. om R. I det följande nöjde sig
italienarna med att bombardera staden med
långskjutande artilleri, som anställde stor skada. Vid
vapenstilleståndets ingående, 2 nov. 1918, besattes
R. af italienarna. Jfr Världskriget, sp. 196,
213 och 248.

H. J–dt.

Rovetunneln [råvt-], tunnel i Marseille–Rhône-kanalen,
Frankrike, påbörjades 1911 och väntas bli
färdig 1925. Den går under kullarna n. v. om
Marseille (Collines de la Nerthe, i dep. Bouches-du-Rhône),
på halfön mellan Étang de Berre och Golfe
du Lion, är 7 km. lång 22 m. bred, 14 m. hög
och 4 m. djup och är afsedd att kunna trafikeras
i hvardera riktningen af farkoster om 1,200 ton.
Genom tunneln kommer Étang de Berre praktiskt
taget att bli ett annex till Marseilles hamn.

E. A–t.

*Rovigno, officiellt R. d’Istria, tillhör nu
Italien, prov. Pola. 11,078 inv. (1921).

Równe, stad. Se Rovno (äfven i Suppl.).

*Rovno (po. Równe) tillhör nu Polen,
vojevodskapet Wołyń. 30,400 inv. (1921). R. är äfven
namnet på en krets i vojevodskapet Wołyń med 338,319
inv. (s. å.). R:s före Världskriget förstärkta fort,
hvilkas mellanrum spärrats af starka fältbefästningar,
bildade ett dubbelt brohufvud vid Ustje
(biflod fr. v. till Goryn) med 40 km. omkrets.
Under Världskriget utgjorde R. en bakom ryska
fronten i Volynien belägen, strategiskt viktig
vägknut, hvarför det ock var ett eftersträfvadt
operationsföremål för de allierade. 1:a österrikiska
arméns (v. Puhallo) framryckning mot R. i sept.
1915 hejdades dock den 9 af 8:e ryska armén
(Brusilov) vid Stubla (25 km. s. v. om R.), men
den senare tillbakakastades mot R. 28 s. m. af
armégruppen Linsingen. Senare på hösten 1915
samt på sommaren 1916
var R. utgångspunkt
för ryssarnas offensiv
såväl mot Kovel som
mot Brody och Tarnopol.
20 febr. 1918
intogs R. af armégruppen
Linsingen. Jfr
Världskriget, sp.
193, 194, 206 och
246.

H. J–dt.

T. Rovsing.

*Rovsing, T., har tagit liflig del i diskussionen om
politiska frågor och var mars–april 1920 (som anhängare af Flensborgs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>