Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Root ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nordström i "Samlaren" XXXVIII (för 1917)
öfvertygande skäl. "Thet swenska språketz klagemål"
är med allra största sannolikhet skrifvet 1632 före
Gustaf II Adolfs död, "Wenerid" och visorna
förmodligen ungefär samtidigt —, men vid denna tid
var R. endast 13 år och kan således ej vara
författaren. Möjligen kan däremot Schering R. vara
författaren.
R–n B.
*Rosenholm, herrgård. Se P. Rosenkrantz m. fl.
"R." (1924).
P. E–t.
*Rosenius. - 3. J. A. M. P. R. har vidare
utgett Om fågelskyddet i Sverige (1915),
Vandringar och färder (1919) och Min jakt med kamera
(2:a saml., 1924).
Rosenkavaljeren (Der rosenkavalier), opera med
musik af R. Strauss (se denne, sp. 309) till librett
af H. v. Hofmannsthal, uppf. i Stockholm f. g.
1920.
*Rosenkrands. — 14. (Sp. 911) Palle A. V.
Rosenkrantz har skrifvit bl. a. Billeder fra
min barndom (1917) och Junkerdrömme (1918) samt
romanerna Junkerne fra Lindenborg (1923) och
Dansemesteren i Forli (1924). Han var 1918–23
medredaktör af "Danske herregaarde ved 1920".
P. E–t.
Rosenkrasse, bot., namn på Iberis umbellata
(se Iberis).
G. L–m.
*Rosenqvist. 1. G. Gustaf A. R. tog afsked
från professuren 1916. Han har vidare författat
bl. a. Skilsmässan mellan stat och kyrka
(inbjudningsskrift 1916), Reformer på det religiösa
området (1917) och Den sociala frågan och socialismen
(1923). — 2. Vilhelm T. R., d. 26 okt. 1925,
blef skolråd vid Skolstyrelsen 1918, chef för dess
svenska afd. 1920. S. å. fick han professors titel
och blef teol. doktor. Han skref vidare Z. Topelii
psalmdiktning (i "Sv. litt. sällsk:s skrifter" 137,
1918), Vår svenska psalmbok (i Centralkomm:s för
svenskt församlingsarb. i Finland skrifter, 1919)
och Hedra din fader och moder. Från kyrka och
skola (1923).
1–2. T. C.
*Rosenrodh, J., är jämte Albertus Pictor (se
denne. Suppl.) den utan gensägelse bäste bland
de monumentalmålare i Sverige från medeltidens
slut, hvilkas konstnärskap vi öfver hufvud
kunnat närmare fixera. Se A. Lindblom i "Ord och
bild" 1919.
G–g. N.
Rosenskimmel. Se Skimmel.
Rosenskottstekeln, zool. Se Sågsteklar
*Rosenstand-Goiske. "Den dramatiske journal"
utgafs i ny uppl. 1915–19 med R:s biografi af
C. Behrens.
Rosenstrit. Typhlocyba rosæ, zool., en till
stritarnas afdelning af skinnbaggarna hörande, omkr.
4 mm. lång, gulgrön insekt, som är vanlig på
undersidan af rosenbuskars och fruktträds blad. Deras
sugning föranleder bladens gulnande och affallande
i förtid. Insekten lägger sina ägg under
årsskottens hudlager, där de kläckas på försommaren.
Vid denna tid kunna de unga insekterna fördrifvas
genom besprutning med kvassialösning eller t. o.
m. med kallt vatten. Jfr Ögonflugor.
H. J. Dft.
Rosenwald [råu’snωåld], Julius, amerikansk
köpman och filantrop af judisk härkomst, f. 12 aug.
1862 i Springfield, Illinois, var 1885–1906 chef
för den stora klädesfabriksfirman Rosenwald &
Weil i Chicago och är sedan 1910 chef för firman
Sears, Roebuck & co. där (varuhus för försäljning
mot postförskott). Under Världskriget var han led.
af Nationella försvarsrådets rådgifvande
kommission och 1919–20 af den industrikonferens, som
president Wilson inkallade. Som filantrop och
bildningsfrämjare har R. varit mångsidigt verksam.
Bl. a. har han donerat byggnadsmedel för
judiska filantropiska organisationer i Chicago och åt
Chicagouniversitetet för medicinska institutioner och
för institutionsbyggnad, "Julius Rosenwald hall",
för geologi och geografi 750,000 doll. samt från
1914 med donationer (tills. 1,5 mill. doll.) verkat
för en stort anlagd plan att bygga folkskolor för
negrer på landsbygden i sydstaterna (de
upprättade skolorna hade 5,000 lärare och 225,000 elever
1923). På liknande sätt har han i samverkan med
kommunala myndigheter åstadkommit uppförandet i
13 städer med stor negerbefolkning af
föreningsbyggnader för negrer, tillhörande K. F. U. M.
eller K. F. U. K., samt frikostigt understödt
undervisningsanstalten för negrer i Tuskegee. Han gaf
1917 till hjälpverksamheten i östra Europa 1 mill.
doll. R. är styrelsemedlem i Rockefellerstiftelsen.
baron Hirschs stiftelse och en mängd andra
filantropiska organisationer.
V. S–g.
Roseokoboltsalter. Se
Metallammoniakföreningar. Suppl.
*Rosersberg. Karl XIII:s ombyggnadsplaner
för slottet utfördes af arkitekten G. af Sillén (se
denne). På sista tiden ha några smärre
restaureringsåtgärder blifvit utförda; bl. a. har den
framför slottsfasaden åt parken af Tessin anlagda
monumentala fritrappan (på bilden sp. 926 dold af
en jordsluttning) blifvit framtagen och
iståndsatt (se ofvanstående fig.). — Se äfven fig. 1 vid art.
Växthus.
 |
| Parti af slottsfasad å Rosersberg med den nu frilagda trappan. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
