Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksförsäkringsanstalten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
minderårig, som icke fyllt 12 år, 5) den, som af tillfällig
anledning används till arbete af någon, som eljest
ej använder arbetare.
Lagen anger som medförande rätt till ersättning
"olycksfall i arbete", d. v. s. olycksfall, som drabba
arbetare i arbete för arbetsgifvares räkning. Som
olycksfall i arbete anses ock olycksfall vid färd till
eller från arbetsstället, där färden föranledes af och
står i omedelbart samband med arbetsanställningen.
Den obligatoriska försäkringen eger rum i
Riksförsäkringsanstalten (vare sig arbetsgifvaren därom gjort
ansökan eller icke); dock att, där för ändamålet
bildats sådant ömsesidigt
olycksfallsförsäkringsbolag, hvars delegare äro arbetsgifvare och för hvars
förbindelser delegarna svara med obegränsad
personlig ansvarighet, försäkring af delegarnas
arbetare i stället må under vissa villkor ega rum i
sådant bolag. Den obligatoriska försäkringen gäller
icke sjukpenning och läkarvård, läkemedel m. m.
under den s. k. karenstiden, som omfattar de 35
första dagarna efter dagen för olycksfallet. För
sjukersättning under denna tid är arbetsgifvare
ersättningsskyldig, för såvidt han ej tecknat frivillig
försäkring, afseende rätt till dylik ersättning. I
ersättning under karenstiden utges af arbetsgifvaren
dels erforderlig läkarvård jämte läkemedel m. m.
(äfven för olycksfallsdagen), dels ock sjukpenning,
hvars storlek är beroende på den skadades
pensionsafgift enligt allmänna pensionsförsäkringslagen. Om
denna utgör 3 kr., utgör dagliga sjukpenningen
1 kr., om 5 kr. 1,25, om 8 kr. 1,75, om 13 kr.
eller mera resp. 2,50 och 3,50 kr. Sjukpenning
utgår dock ej, med mindre sjukdomen varat under mer
än 3 dagar efter dagen för olycksfallet. Fr. o. m.
36:e dagen efter olycksfallsdagen utgår, så länge
sjukdomen varar, förutom erforderlig läkarvård och
läkemedel m. m., sjukpenning för dag med 2/3 af
dagliga arbetsförtjänsten, beräknad på sätt i lagen
föreskrifves. Högsta dagliga sjukpenningen utgör
4,39 kr., den lägsta 83 öre. — Vid invaliditet
utgår lifränta i förhållande till den årliga
arbetsförtjänsten. Är den sistnämnda 2,400 kr. eller
därutöfver, utgör den årliga lifräntans högsta belopp
1,600 kr., vid 50 proc. invaliditetsgrad 800 kr., vid
10 proc. invaliditetsgrad 160 kr. o. s. v. Lifränta
utgår ej, där ej arbetsförmågan blifvit nedsatt med
minst en tiondel. Vid förlust af arbetsförmågan
(invaliditetsgrad 100 proc.) må lifräntan, där den
skadades tillstånd kräfver särskild vård, med hänsyn
därtill bestämmas till högre belopp, än eljest är
stadgadt, likväl ej öfverstigande beloppet af årliga
arbetsförtjänsten. — Vid dödsfall utgår dels
begrafningshjälp, dels ock lifräntor till efterlefvande.
Båda dessa slag af ersättningar fastställas i
förhållande till den aflidnes årliga arbetsförtjänst.
Begrafningshjälpen utgår med högst 240, lägst 100
kr., årliga lifräntor till änkan eller änklingen med
högst 600, lägst 112,50 kr. samt till hvarje barn
högst 400, lägst 75 kr. Lifräntor till efterlefvande
må dock ej för år räknadt sammanlagdt öfverstiga
2/3 af den aflidnes årliga arbetsförtjänst. Årliga
lifräntor till fader eller moder eller, om båda lefva,
till dem gemensamt utgå med högst 600, lägst 112,50
kr., dock endast, om de för sitt uppehälle varit af
den aflidnes arbete hufvudsakligen beroende och
annan till lifränta berättigad ej finnes. Den årliga
arbetsförtjänst, som ligger till grund för
beräknandet af sjukpenningen efter karenstidens slut samt
af lifränta och begrafningshjälp, må beräknas till
högst 2,400 kr. och lägst 450 kr. Öfver beslut af
Riksförsäkringsanstalten eller ömsesidigt
försäkringsbolag rörande ersättning eller eljest rörande
tillämpning af någon i lagen gifven bestämmelse må
klagan föras hos Försäkringsrådet, som meddelar
beslutet kostnadsfritt, öfver Försäkringsrådets
beslut må klagan ej föras.
Antalet arbetsgifvare och årsarbetare, som under
1921 — det senaste år, för hvilket definitiva
uppgifter föreligga — voro obligatoriskt försäkrade i
anstalten — utgjorde 312,214 arbetsgifvare med
918,401 årsarbetare. I de 13 ömsesidiga bolagen
voro under samma tid försäkrade 32,396
arbetsgifvare med 437,175 årsarbetare. Under år 1923 ha
till anstalten anmälts 29,376 olycksfall samt till de
ömsesidiga bolagen 25,319 olycksfall.
K. kung. 1908 om en särskild för fiskare afsedd
försäkring mot skada till följd af olycksfall (sp.
365) har i anl. af genomförandet af 1916 års
olycksfallsförsäkringslag upphäfts och ersatts af k.
förordn. 11 juni 1918, som trädde i kraft 1 juli s. å.
Hvarje svensk undersåte, som har sitt hemvist i
Sverige och idkar fiske som yrke eller eljest för sin
utkomst, är berättigad att erhålla försäkring.
Försäkringen har tre klasser, och fiskaren får själf
bestämma, hvilken klass han vill tillhöra. De
premier fiskaren har att erlägga äro numera för år
10, 8 och 6 kr. I den mån denna afgift ej är
tillräcklig, betalar staten den återstående kostnaden.
Premierna ha beräknats att täcka halfva
kostnaden. Det statsbidrag, som utgick för 1923, var
39,515,47 kr. Ersättningen utgår efter de i 1916 års
olycksfallsförsäkringslag stadgade grunderna
(hvarvid årliga arbetsförtjänsten i de olika klasserna
bestämts till resp. 1,200, 900 och 600 kr.), dock med den
utsträckning, att ersättning vid sjukdom utgår under
de 35 första dagarna enligt samma grunder som
efter denna tids förlopp. Mot en tilläggspremie, som
f. n. (okt. 1925) är af Riksförsäkringsanstalten
bestämd till resp. 3,50, 2,75 och 2 kr., kan fiskaren
erhålla försäkring äfven mot olycksfall utom arbete.
Till denna tilläggsförsäkring utgår icke statsbidrag.
Antalet försäkrade fiskare utgjorde vid 1924 års slut
3,977, af hvilka de allra fleste tillhörde högsta
klassen och hade tecknat tilläggsförsäkring äfven mot
olycksfall utom arbete.
Till hvad som å sp. 365–366 meddelas ang.
förordn. 18 juni 1909, enligt hvilken staten åtagit sig
att under vissa förutsättningar utge ersättning i
anledning af kroppsskada, som ådragits genom
olycksfall under militärtjänstgöring samt i
anledning af sjukdom med däraf följande skada, hvartill
militärtjänstgöringen skäligen kan anses ha bidragit,
må följande kompletterande uppgifter fogas.
Ersättning till den skadade kan utgå i form af antingen
sjukhjälp med 3 kr. om dagen eller lifränta med
högst 900 kr. om året under förutsättning, bl. a., att
den skadade upphört att åtnjuta underhåll och vård
genom militär myndighets försorg samt, i fråga om
lifränta, jämväl aflöning af statsmedel. Ersättning
utgår ej, såvida icke arbetsförmågan blifvit nedsatt
med minst 1/10. Därest skadan medfört döden,
utges begrafningshjalp med 150 kr. samt lifräntor till
efterlefvande (till änka med 360 kr. om året och till
minderårigt barn med 180 kr. om året eller, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
