Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Riksarkivet - Riksarmén - * Riksbanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och 2 arkivråd som led. i spetsen för hvar sin
byrå, den ena för ärenden rörande Riksarkivet
som anstalt för främjande af historisk forskning
och arkivdepå, den andra för öfriga ärenden
(särskildt ang. landsarkiven samt centrala och
lokala myndigheters arkivvård). Riksarkivet utöfvar
bl. a. ledning af och uppsikt öfver landsarkiven och
meddelar för deras vård och förvaltning erforderliga
föreskrifter. De stads- och kyrkoarkiv, som fått
dispens från leverans af äldre arkivalier till
landsarkiven, stå under öfverinseende af Riksarkivet,
som också numera afgör frågor om sådan dispens. Genom
riksarkivariens försorg utöfvas inspektion af
de flesta centrala och lokala statsmyndigheters
arkiv, beträffande de smärre lokalarkiven i regel
förrättad genom landsarkivarierna. Till Riksarkivet
insändas förteckningar öfver (med några undantag)
hela statsförvaltningens arkivbildningar. Det
har att yttra sig och utöfva tillsyn i frågor om
arkivaliegallring. Riksarkivets vetenskapliga
uppgifter betonas också med ökadt eftertryck
i 1924 års instr., där bl. a. med afseende på
publikationsverksamheten äfven utgifningen af
förvaltningshistoriska och andra undersökningar
särskildt nämnes. Af de i hufvuduppl. (sp. 307)
uppräknade publikationerna ha sedan dess afslutats:
(så när som på ett supplementband) "K. Gustaf I:s
registratur" (1916) samt "Kyrkoordningar och förslag
därtill före 1686" (1920). Nya band eller häften
ha vidare utkommit af "Riksrådets protokoll",
"Svenska riksdagsakter" (från frihetstiden)
och "Svenskt Diplomatarium". För arbetet med
sistnämnda publikation har Riksarkivet från 1920
i samverkan med institutioner i andra nordiska
länder föranstaltat upprepade forskningar i
Vatikanska arkivet i Rom. Fristående har utgetts
"Frihetstidens grundlagar" (1916). I 2:a serien af
Riksarkivets "Meddelanden. Ny följd" ha bl. a. utom
S. Berghs "Svenska Riksarkivet 1618—1837" (1916)
publicerats åtskilliga förvaltningshistoriska
undersökningar af J. A. Almquist: "Bergskollegium"
(1909), "Kommerskollegium" (1912—15) och "Den
civila lokalförvaltningen i Sverige 1523—1630"
(1917—23). De i Riksarkivet som arkivdepå förvarade
arkiven äro fortfarande fördelade på 4 sektioner med
1:e arkivarier som föreståndare. 2:e arkivarierna äro
4, därjämte 1 registrator. Riksarkivets omfattning
har afsevärdt ökats, framför allt därigenom, att
Kammararkivet (se d. o., äfven i Suppl.) genom
beslut vid 1921 års riksdag fr. o. m. 1922 kommit
under dess vård och förvaltning; det utgör därinom
en särskild sektion. Af Flottans arkiv (se d. o.,
äfven i Suppl.) ha betydande delar öfverflyttats
till Riksarkivet. Ett kvantitativt mycket betydande
förvärf utgjorde de upphörda kristidskommissionernas
arkiv. De i Riksarkivet förvarade arkivalierna
beräknas (1925) till öfver 32,000 hyllmeter, hvaraf
omkr. 12,000 komma på Kammararkivets del. Den starka
tillväxten har förorsakat stora utrymmessvårigheter,
för hvilkas partiella afhjälpande lokaler genom
riksdagsbeslut 1924 upplätos i f. d. straffängelset å
Östermalm i Stockholm, dit 4:e sektionen (öfverlämnade
ämbetsverksarkiv) 1925 öfverflyttades. Riksarkivets
lokalfråga är emellertid därmed ej löst; dess
arkivaliebestånd är f. n. splittradt på 8 olika
byggnader i Stockholm (däraf 3 för Kammararkivets
behof). Riksarkivets stat uppgår (1925) till omkr.
170,000 kr. Riksarkivarie har efter E. Hildebrands afgång 1916
varit Sam. Clason.
H. B—n.
Rigsarkivet, Danska. Dess delning i 2 afd. ("de
historiske arkiver" och "administrationens arkiver")
upphäfdes 1918. Den ord. personalen utgöres numera
af riksarkivarien, 4 arkivarier, 10 underarkivarier
och 2 registratorer. Riksarkivarier ha varit efter
Sechers afgång K. Erslev (1915—24) och L. Laursen
(från 1924). Utom nya häften af "Meddelelser" samt
Erslevs öfversikter "Rigsarkivet og hjælpemidlerne
til dets benyttelse" (1923) och "Privatarkiver
fra det 19. aarhundrede" (s. å.) ha af Rigsarkivets
publikationer utkommit flera band af de genom Laursen
utg. "Kancelliets brevböger" 1603—1623 (12—15,
1915—22) och den nya serien "Kabinetsstyrelsen
i Danmark 1768—72" (utg. genom H. Hansen, 3 bd,
1916—23).
Riksarkivet, Norska. Den ord. personalen utgöres af
riksarkivarien, 3 förste arkivarier, 6 arkivarier
och 2 assistenter. De lokala ämbetsarkiven kallas
numera statsarkiv och äro förlagda i Oslo, Bergen,
Trondhjem och Hamar.
H. B—n.
Riksarmén (ty. reichsarmee), den under de sista
århundradena af Tysk-romerska riket på så sätt bildade
krigsmakten, att de olika staterna (riksständerna)
vid krig måste uppställa ett visst antal trupper
(t. ex. 1321 4,000 till häst och 20,000 till fots;
1681 12,000 af det förra slaget och 28,000 af det
senare) eller betala en motsvarande summa i penningar
(ritterpferde). Se vidare Tyskland, sp. 662.
*Riksbanken. Organisation och verksamhet
(sp. 314—317). Om fullmäktige se vidare
Bankofullmäktige (äfven i Suppl.). Verksamheten
är fördelad på hufvudkontoret i Stockholm och
afdelningskontor i landsorten. Till hufvudkontoret
höra fullmäktiges expedition under chefskap
af den af fullmäktige genom fullmakt tillsatte
bankosekreteraren, tillika bankens ombudsman (biträdd
af 1 sekreterare, 1 aktuarie och 1 kanslist) och 8
på samma sätt tillsatta bankokommissarier (chefer för
resp. räkenskaps-, utrikes-, revisions-, giro-, låne-,
deposita- och hvalfsafd. samt sedelkontoret), hvartill
komma af fullmäktige genom konstitutorial tillsatta 1
statistiker, 12 kamrerare, 1 kontrollant, 1 arkivarie,
2 registratorer, 7 kassörer, 3 föreståndare
(för resp. sedel- och mynträkningsafd. och
bronsmyntkassan), 2 korrespondenter, 34 revisorer och
bokhållare och 47 kammarskrifvare. Afdelningskontoren
äro 25, näml. i Göteborg, Malmö, Falun, Gäfle,
Halmstad, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona,
Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Mariestad,
Norrköping, Nyköping, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Visby,
Vänersborg, Västerås, Växjö, Örebro och Östersund,
hvart och ett med en af fullmäktige för ett år i
sänder förordnad styrelse bestående af 1 ordf., 1
vice ordf. och 1 verkställande led. (styrelserna i
Göteborg och Malmö utgöras dock af 4 led.) och med
en tjänstepersonal, i regel omfattande 1 kamrer, 1
kassör (vid kontoret i Göteborg äro dock anställda 3
kassörer samt i Malmö 2 kassörer), 1 registrator och
1 eller flera kammarskrifvare. Kontoren i Göteborg
och Malmö ha äfven korrespondent, revisorer och
bokhållare samt 1 (liksom kontoren i Luleå och Visby)
ombudsman. Riksbanken har eget sedeltryckeri (med 1
föreståndare och 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
