Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 1301-1302 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rickettsia Prowazeki ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1—8: hästens fotflyttningar under regelrätt högergalopp. (Dessa nya afbildningar, efter L. Koch, äro riktigare än de i artikeln Galopp.)

*Ridskola. Till personalen vid Strömsholms ridskola
höra nu äfven 1 läkare och 1 bataljonsveterinär.
Se N. Fischerström m. fl., "Ridskolan å Strömsholm 50 år den 4 juli 1918" (1919).

*Ridsport. En ledande plats inom ridsporten
intar Svenska ridsportens centralförbund (se d. o.).

*Rieck-Müller, S. Maria P., har
vidare utgett berättelserna
Eros på förbjuden mark (1917) och
Från gångna tider (1922)
samt i förening med Olof Högberg
Medelpad och Ångermanland (2 bd, 1920).
1916 utgaf hon ur Pelle Molins efterlämnade
papper "Från ådal och Nordlandskust".

*Riedel, Bernhard M. K. L., sedan 1910 emeritus, dog i sept. 1916 i Jena.

*Riehl, Aloys, dog 21 nov. 1924 i Berlin.

*Riemann, K. W. J. Hugo, dog 10 juli 1919 i
Leipzig. Af hans "Musiklexikon" utkom 10:e uppl. 1922
(bearbetad af Alfred Einstein).

*Riemenschmied. Rätta namnformen är Riemerschmid.

Rienzi [-tsi], stor opera med text och musik af
R. Wagner (se denne, sp. 302), uppf. i Stockholm
f. g. 1865; hufvudperson i denna opera, romerske
folkledaren Rienzi (se d. o.), tenor.

Riesz [ris], Marcel, matematiker, högskollärare,
f. 16 nov. 1886 i Györ (Ungern), filos. doktor vid
Budapests universitet 1909, docent vid Stockholms
högskola 1911, har varit uppförd på förslag till
professurer i Lund och Stockholm. R:s matematiska
arbeten afse i första hand teorien för serier och
funktionsteorien. R. har bl. a. (tills. med G. H. Hardy)
utgett The general theory of Dirichlets series
(Cambridge, 1915) och skrifvit matematiska
artiklar i Nordisk familjeboks 2:a uppl.

*Rietschel. — 2. Georg R., emeritus 1912,
dog 13 juni 1914 i Leipzig. —
3. Hermann S. R. dog 18 febr. 1914.

Riezler [rītsler]. 1. Sigmund von R.,
bajersk historiker, f. 2 maj 1843 i München, var
1871—82 föreståndare för det fürstenbergska
arkivet och biblioteket i Donaueschingen, blef
1883 öfverbibliotekarie vid bajerska hof- och
statsbiblioteket i München, 1885 föreståndare för
Maximilianeum och 1898 professor i bajersk historia
vid Münchens universitet. Han adlades 1901. —
R:s förnämsta arbete är hans banbrytande
Geschichte Baierns, som i 8 delar (1878—1914)
omfattar tiden till år 1726; den belönades 1909 med
Verdunpriset. R. har dessutom skrifvit en mängd smärre
specialarbeten i bajersk historia, bl. a.
Die bayerische politik im schmalkaldischen kriege (1895),
Die landnahme der baiuwaren (1921) och
Geschichte des fürstlichen hauses Fürstenberg (1883; går till 1509).
R. har äfven verkat som urkundsutgifvare. — 2. Kurt R.,
tysk diplomat, f. 11 febr. 1882 i München, blef
1915 föredragande råd i tyska utrikesdepartementet,
anlitades af rikskansleren Bethmann-Hollweg som
utrikespolitisk medhjälpare, var en kort tid 1917
anställd vid tyska legationen i Stockholm, blef 1918
ambassadråd i Moskva, var 1919 tyska riksregeringens
representant hos bajerska regeringen i Bamberg och
förestod till 1920 rikspresidentens byrå. Bland R:s
skrifter må nämnas
Prolegomena zu einer theorie der politik (1912),
Grundzüge der weltpolitik (1913; under pseudonymen J. J. Ruedorffer) och
Gestalt und gesetz. Entwurf einer metaphysik der freiheit (1923).

Rifkabyler, namn på kabylerna i bergstrakten Rif
(se d. o.) i Marokko. Om deras krig mot spanjorer
(och fransmän) under höfdingen Abd el-Krim se
Spanien. Hist. Suppl.

Rifvare. Se Vägmaskiner, sp. 73.

Rig, kvartalsskrift, utg. af Föreningen för svensk
kulturhistoria (se denna. Suppl.) genom S. Ambrosiani.

*Riga är nu hufvudstad i republiken Lettland. Arealen
är 204,6 kvkm. med omkr. 300,000 inv. (1925). R. är
äfven namn på ett distrikt i provinsen Livland
(Vidzeme), med 6,018,6 kvkm. och 100,700 inv.,
17 på 1 kvkm. (s. å.). — Jakobskyrkan i R.,
som tjänat såväl R:s lettisk-protestantiska
som dess tysk-protestantiska församling till
gudstjänstlokal, uppläts 1924 af Lettlands regering
till romersk-katolsk katedral i enlighet med aftal
i ett konkordat med Vatikanen. Staden R. är en af
Lettlands största godsegare och innehar omkr. 88,000
har jord. Med den egentliga staden ha de kringliggande
förstäderna och de inom en omkrets af 8—12 km. från
R:s centrum belägna småstäderna Milgravis, Bolderaa
och Daugavgriva (Dünamünde) alltmer sammanvuxit;
deras hamnar äro att anse som inlopp till R:s hamn.
Denna är 6,7—7,5 m. djup. Inre hamnen ligger i
Dünafloden, som vid R. är 550 m. bred, vid mynningen
omkr. 1,400 m. Där är hamnområdet djupast, och vid
Daugavgriva, i vattenområdet af Dünaflodens mynning,
har en vinterhamn anlagts mellan sjöfästningen och
hafvet. Där finnas också en väldig vågbrytare och
ett fyrtorn. De yttre hamnarnas betydelse har gjort
sig gällande särskildt från 1873, då järnvägen
Riga—Hamnkajen (17 km.) byggdes. R:s hamn och de yttre
hamnarna äro isbelagda 2 à 3 månader om året, ibland
kortare tid (de ersättas då af de isfria hamnarna i
Libau och Windau, som ha god järnvägsförbindelse med
R.). Om Rigaindustriens öfverförande till Ryssland
1915 samt Världskrigets och ryska revolutionens
efterverkningar på R:s och andra lettiska städers
handel och sjöfart se Lettland. Suppl., sp. 136—138. —
20 km. v. om R. börjar den 25 km. långa villastaden
Rigas Jurmala (Riga strand), hvilken omfattar
flera badorter, bland dem den genom sina svafvelkällor
berömda kurorten Kemeri. Äfven n. om R. ligga vid
Rigaviken badorter (Vez-Akis, Neubad, Pabashi). —
Striderna under Världskriget mellan tyskar och ryssar
i trakten af R. (se Riga, sp. 276) fortsattes
med längre eller kortare afbrott v., s. och s. ö. om
staden under återstoden af 1915, då de öfvergingo
till ställningskrig, under 1916, då R. äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>