Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rickettsia Prowazeki ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rickettsia Prowazeki, med., mikroskopiska kroppar
i blod från fläcktyfuspatienter, beskrifna af
H. T. Ricketts (se denne. Suppl.) och R. M.
Wilder. Iakttagelsen har bekräftats af bl. a. den
högt förtjänte fläckfeberforskaren
Stanislaus von Prowazek (f. 12 nov. 1875 i Neuhaus,
anställd vid institutet för tropiska sjukdomar
i Hamburg, d. 17 febr. 1916). Dessa kroppar
variera i storlek; små, runda, elliptiska eller
något långsträcktare former med "polarfärgning"
(ändarna taga färg, centrum förblir ofärgadt). De
ha blifvit iakttagna äfven i löss, som sugit
blod från fläcktyfuspatienter. Många anse dem som
fläckfeberns smittämne och stående protozoerna närmast.
G. Wrgn.
Rickleån, kustflod i Västerbottens län, kommer från
Stora Bygdeträsket, där den uppstår genom föreningen
af Risån och Sikån. Den utfaller i Bottniska viken
strax n. om Bygdeå kyrka, 40 km. n. ö. om Umeå.
O. Sjn.
Rickomberga. Se Karlsro Suppl.
*Rickson, L. 1915 utkom Jeremias bok II.
*Ricotti-Magnani, C. F., dog 4 aug. 1917 i Novara.
*Riddarholmskyrkan. Efter den (under Fr. Bloms
ledning) 1817 verkställda grundliga reparationen
af kyrkan flyttades s. å. statens trofésamling
(se Trofé) dit. När den 1906 bortflyttats och
interiören därigenom beröfvats sin förnämliga
dekoration, framträdde byggnadens bristfälliga
underhåll så starkt, att en restaurering, som
redan länge varit af behofvet påkallad, icke
längre kunde uppskjutas. 1913 års riksdag beviljade
till kyrkans iståndsättande ett anslag af 352,500
kr., som på grund af byggnadskostnadernas starka
stegring under krigsåren ökades till 520,000 kr.,
däri inräknade särskilda anslag till invändig
ombyggnad af Bernadotteska grafkoret samt till
restaurering af Karl XII:s sarkofag. Den ledande
principen vid restaureringen, som utfördes april
1914—våren 1922, har varit att låta byggnadskroppens
ursprungliga former och dess medeltida kalkmålningar,
som funnos väl bevarade under 1800-talsputsen,
åter framträda, samtidigt med att alla värdefulla
tillsatser och förändringar, som vid skilda
tillfällen utförts, borde bevaras och ge kyrkan
ytterligare tillskott af historiskt intresse
och skönhet. Vid restaureringen ha väsentligen
följande utvändiga arbeten utförts. Vittradt tegel
och sandsten i byggnadens fasader ha ersatts med
nytt materiel af samma färg och utseende som det
gamla. Tornets järnspira, hvars bultar och skarfjärn
voro starkt sönderrostade, har grundligt reparerats
och målats. Invändigt ha liknande kompletterings-
och lagningsarbeten företagits. Värmeledning för
varmluft har införts, orgelläktaren har ombyggts
och ny orgel uppsatts med bibehållande af den gamla
orgelfasaden och läktarbröstningen, vapenhusen i
v. och n. ha försetts med ny inredning, medeltida
kalkmålningar på väggar och i hvalf ha framtagits
och konserverats, golfvet, som h. o. h. består af
grafstenar, har omlagts. Grafstenarna hade vid den
närmast föregående omläggningen af golfvet i stor
utsträckning blifvit sönderslagna eller stympade och
brottstyckena använda som byggnadsmaterial m. m. Dessa
delar ha tillvaratagits, ordnats och sammanfogats samt
ånyo inlagts på sina ursprungliga platser. I samband
med golfvets ordnande ha nedgångarna till de
k. grafhvalfven försetts med täckhällar af
kolmårdsmarmor. Karl XII:s sarkofag, som var
starkt skadad, har undergått en genomgripande
restaurering. (I samband därmed verkställdes genom en
särskild af K. M:t tillsatt kommission en undersökning
af konungens kvarlefvor.) Magnus Ladulås och Karl
Knutssons monument i högkoret ha restaurerats,
och i samband därmed verkställdes undersökningar,
som gåfvo till resultat, att båda konungarnas grafvar
påträffades under monumenten. Ett stort antal kistor
såväl i de k. grafkoren som i öfriga grafkor och
grafvar har reparerats, Bernadotteska grafkoret har
nyinredts, hvarefter samtliga konungar och drottningar
af den regerande ätten, hvilkas kistor förr befunnit
sig i grafkorets grafhvalf, uppflyttats och insatts
i sarkofager af rödbrun kalksten. Hufvudbaner,
anvapen, epitafier och serafimersköldar m. fl. lösa
inventarier ha konserverats. Serafimersköldarna
ha anbringats på en panel i koret och norra
sidoskeppet. Den af Hedvig Eleonora skänkta
silfverljuskronan (sp. 224) har återbördats till
kyrkan och upphängts i koret. I korets midtskepp och i
ett par af de k. grafkoren har uppsatts ett urval ur
Statens stora trofésamling (se vidstående afbildning
af kyrkans inre 1922). Restaureringens arkitekt har
varit G. Lindgren med M. Olsson som kontrollant och
ledare af de historiska arbetena.
I kyrkan äro begrafda samtliga aflidna medlemmar af
den nu regerande dynastien t. o. m. prins Erik (utom
kronprinsessan Margareta). Hädanefter skola emellertid
där begrafvas endast konungar och drottningar,
medan kungahusets öfriga medlemmar skola begrafvas
på annat ställe.
Litt.: M. Olsson, "R., konsthistoriska
studier" (1918), K. M. Fürst o. M. Olsson,
"Magnus Ladulås’ och Karl Knutssons gravar i R.,
arkeologiska, konsthistoriska och antropologiska
undersökningar" (1921). M. Olsson, "Älsta
Vasaättens grav i R." (i "Rig", 1919), "R.,
kort vägledning för besökande" (2 uppl. 1923)
och "Svenska historiska monument. I. R." (1924).
M. O—n.
*Riddarhus. Det å sp. 230 omnämnda anordnandet af
Riddarhustorgets framför Riddarhuset belägna del
till en af balustrader omgifven förgård fullbordades
1916. Därvid blef Gustaf Vasas staty (se fig. 2
i art. Larchevesque) flyttad något bakåt till
en i balustradens framlänga inbuktad exedra (se
fig. å sp. 1299—1300). l sammanhang med firandet
af riddarhusinstitutionens 300-års jubileum
1926 kommer att af Historiska förlaget utges en
publikation "Sveriges riddarhus" med bidrag af ett
10-tal författare och under redaktion af professor
C. Hallendorff.
*Riddarhusafgift. Den utgör numera 10 kr. och
kan utsökas. Beloppet af denna bevillning
utgör omkr. 27,000 kr. årligen och används till
Riddarhusets underhåll och därmed sammanhängande
ändamål.
*Riddarhusdirektionen. Riddarhusets tjänstemän äro
numera riddarhussekreteraren, som är kanslichef,
riddarhuskanslisten och riddarhuskassören.
Senaste instruktion är af 20 dec. 1920.
Riddel [ri’dl], George Allardice,
lord R., engelsk tidningsegare, f. 25 maj 1865 i
London, blef 1888 advokat i Cardiff, förvärfvade
tidningsaktier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
