Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Refsudden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
politik. Namnet afskaffades i juli 1919 i samband
med den nyorganisation af sjöförsvaret,
som de genom Versaillesfreden inträdda
nya förhållandena nödvändiggjorde; jfr
därom Tyskland (Försvarsväsen). Suppl.
V. S—g.
Reichsnotopfer [ra’jchsnåt-], ty., "riksnödoffer",
en genom lag af 31 dec. 1919 beslutad tysk
engångsafgift, pålagd den större förmögenheten
och progressivt utgående med 10 à 65 proc. Denna
form af förmögenhetsbeskattning fyllde ej de
högt spända förväntningarna, enär dröjsmålet
med dess indrifning var för stort och under
tiden den katastrofala nedgången i tysk
valuta korsade upphofsmännens beräkningar.
V. S—g.
Reichspost [ra’jchs-], daglig tidning i Wien, uppsatt
1893 och organ för det kristligt sociala partiet.
Reichsthaler [ra’jchs-], myntv. Se Thaler.
Reichswehr [ra’jchs-; "riksvärn"], ty., kallas
de stridskrafter, som, med början i mars 1919,
organiserades i Tyskland efter den förutvarande
arméns och marinens upplösning. Genom lag af 6 mars
s. å. uppsattes ett provisoriskt reichswehr, hvilket
genom lag af 23 mars 1921 — grundad på fredsfördraget
i Versailles af 28 juni 1919 —, öfvergick till
en bestående institution. Enligt denna utgöres
reichswehr dels af en 100,000 man stark värfvad armé
("reichsheer"), dels af 15,000 man marintrupper. Se
vidare Tyskland (Försvarsväsen). Suppl.
H. J—dt.
Reichsverband der deutschen Industrie [ra’jchsferbant
- dåjtʃen -rī], ty., tyskt industriförbund, stiftadt
4 febr. 1919 genom sammanslagning af två äldre sådana,
"Zentralverband deutscher industrieller" och "Bund
der industriellen", med uppgift att, förbindande
fackligt eller lokalt organiserade industrigrupper,
"tillvarataga den tyska industriens alla ekonomiska
intressen". Medlemmar äro, förutom fackliga
och lokala industriförbund, äfven industriella
privatföretag och vissa enskilda personer. De
anslutna fackliga förbunden äro organiserade i
ett antal fackgrupper. Representanter för dessa
och för lokala förbund bilda ett hufvudutskott,
som väljer styrelsen (30 à 60 led.), hvilken i sin
ordning för verksamhet utåt utser ett presidium
(7 à 15 personer). Presidiet utser en ordf., som
äfven fungerar som ordf. i alla öfriga förbundsorgan
(f. n. d:r-ingenjör Kurt Sorge). Förbundet framgick
närmast ur en liknande provisorisk sammanslutning
under Världskriget till ett "Kriegsausschuss
der deutschen industrie" (från 1914), hvilket 1918
förenade sig med ombud för den kemiska industrien till
"Tyska industrirådet". Till förbundets hufvudsyften
hör att åstadkomma ett enhetligt uppträdande utåt
och enhetligt "gemenskapsarbete" med de fackliga
arbetarorganisationerna. De särskilda förhållanden,
som krigsskadeståndsfrågan medfört, ha gifvetvis
starkt bidragit att göra dylik enhetlighet från
industriintressenas synpunkt synnerligen önskvärd.
V. S—g.
*Reicke, Georg, var andre borgmästare i Berlin till
1920 och dog 7 april 1923 i Berlin.
*Reid, sir George H., dog 12 sept. 1918. Han var
australisk high commissioner i London till 1915 och
därefter från 1916 till sin död medlem af engelska
underhuset.
*Reid, Robert T., earl Loreburn, dog 30 nov. 1923 på sitt gods Kingsdown house nära Deal. Han
behandlade Världskrigets förhistoria i How the war came (1919).
*Reijonen, J. H., dog 10 april 1924 i Valkjärvi.
T. C.
*Reimann, H. Af hans Brahmsbiografi utkom 3:e
uppl. 1903 (ej 1893) och 5:e uppl. 1919.
*Reims hade 74,766 inv. 1921. Beskjutningen af
R. (se Reims, sp. 1278 och 1279), bakom hvilket
tyska ställningsfronten låg på blott 10 km.
afstånd, upprepades under senare hälften af 1915,
hufvudsakligen juli—början af sept., och under 1916,
hufvudsakligen i jan., okt. och nov., samt i april—juli
1917, hvarjämte R. bombarderades af tyska
flygare 14 aug. och 19 sept. 1916. Slaget vid Aisne
(16 april—21 maj 1917) utkämpades strax n. v. om
R., och den stora tyska offensiven mot Marne 27—30
maj 1918 framgick v. om R., som dock alltjämt kunde
hållas af fransmännen. 15 juli togs sedan det s. om
R. belägna skogspartiet "Montagne de Reims", men
kort därefter måste tyskarna återgå till sin gamla
ställning n. ö. om R., och slutligen tvingades de
i okt. att draga sig tillbaka från R:s närhet. Jfr
Världskriget, sp. 219, 236—238 och 243).
L. W:son M.
*Rein. — 2. K. G. Th. R. dog 18 nov. 1919 i
Helsingfors. Bland hans senaste arbeten må nämnas
biogr. öfver Leo Mechelin (1915) och själfbiografien
Lefnadsminnen (1918). T. C.
*Rein, Johannes J., dog 23 jan. 1919 i Bonn.
*Rein, Wilhelm, höll äfven 1923 pedagogiska föredrag
i Stockholm (och Uppsala).
*Reinach. 1. Joseph R. dog 18 april 1921 i Paris. Han
uppehöll sig under Världskriget mestadels vid
fronten, en tid anställd vid sjukvården, och sände
under hela kriget dagligen "Le Figaro" artiklar om
krigshändelserna, maningar till uthållighet o. s. v.,
hvilka under titeln Commentaires de Polybe samlades
i 19 bd (1915—19). Bland hans sista arbeten märkas
Le service de santé pendant la guerre (1915), La
guerre sur le front occidental (s. å.), L’année de
Verdun (1916) och La vie politique de Léon Gambetta
(1918). — 2. Salomon R. Hans Orpheus, som utgafs 1909,
utkom 1921 i 30:e uppl. Répertoire de peintures
du moyen-âge et de la renaissance utgafs i 6 bd
1905—23. — 3. Théodore R. lämnade 1907 redaktörskapet
för "Revue des études grecques".
1. V. S—g.
Reinfoss, vattenfall. Se Rana.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
