Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 1255-1256 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Refsudden ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dubbelprisman, som har parallellepipedisk form, belyses
därefter med användning af belysningsspegeln och
observeras i kikaren K; den infallande ljusstrålen
är parallell med den ur prisman utgående. Då
prisman vrides omkring en horisontell axel,
inträffar vid ett visst läge, att det infallande
ljuset totalreflekteras. Synfältet i kikaren delas
i ett mörkt och ett ljust fält. Gränslinjen mellan
dessa bringas att falla på kikarens hårkors, och
dubbelprismans inställning afläses på en skala,
som direkt anger brytningsindex för den undersökta
substansen. Vid användning af hvitt ljus framträder
skiljelinjen mellan de mörka och ljusa områdena
som en färgad rand. För att förhindra detta äro i
kikaren anbragta två rätsiktiga prismor, som äro
vridbara mot hvarandra. I ett visst läge kompensera
dessa färgspridningen. Kompensatorns inställning
kan afläsas på en skala, hvarigenom ett mått
erhålles på den undersökta substansens dispersion.
A. W—n.


Refsudden. Se Skäggenäs.

*Refsund (officiellt Revsund) tillhör nu Östersunds
kontrakt, Härnösands stift, och bildar med Sundsjö
och Bodsjö ett pastorat, sedan Bräcke med Nyhem 1 maj
1921 afskilts till eget pastorat. 2,618 inv. (1925).

*Refsunds, Brunflo och Näs tingslag, officiellt
Revsunds o. s. v., är nu 3,643 kvkm. 17,391 inv. (1925).

*Refuge betyder äfven, och vanligen, den upphöjning,
bredvid hvilken spårvagnar stanna och från hvilken
passagerare stiga på och ur vagnen; väntplats.

*Refvinge. 1. Socknen heter nu officiellt Rävinge.
603 inv. (1925). — 2. R. (nu officiellt Revinge)
skall framdeles jämte Hammarlunda och Silfåkra förenas med
Harlösa som moderförsamling till ett pastorat i Lunds stift,
Frosta kontrakt. R. omfattar 1,671 har med 508 inv. (1925).

*Refvingehed. Södra skånska inf.-reg:ts öfningsplats
benämnes numera Revinge. Å R. förlades
6—18 jan. 1919 924 franska, 326
italienska, 10 belgiska, 1 serbisk och 8
portugisiska krigsfångar under transport
från fångläger i Tyskland till resp. hemland.
H. J—dt.

*Regale. Om grundregalen se d. o. äfven i Suppl.

*Regalt pastorat. — Om de imperiella
pastoraten i Finland se d. o. Suppl., sp. 815.

Regarn, skär i farleden Landsort—Södertälje,
med en 1916 uppförd klippfyr på 58° 57′ 55″ n. br. och
17° 43′ 42″ ö. lgd fr. Gr. Agaljus.
E. A—t.

*Regel, Fritz, dog 2 dec. 1915 i Würzburg.

Regementets dotter (La fille du régiment), komisk
opera med musik af Donizetti (se denne) till librett
af Saint-Georges och Bayard, uppf. i Stockholm f. g. 1845.

Regementsförening, sammanslutning mellan ett
regementes (motsvarande truppförbands) personal af
alla grader, i och ur tjänst, för underhållandet
af kamratskapet och fosterlandskärleken samt
upprätthållandet af regementets traditioner. I Sverige
äro dylika föreningar — till hvilka förebilder redan
förut finnas inom vissa regementen — under bildning
i samband med statsmakternas antagande af 1925 års
härordning, hvarigenom dels flera reg:ten upplöstes,
dels de kvarvarandes fast anställda personal
betydligt minskades. Medlemmarna äro antingen
aktiva eller passiva. Aktiva verksamheten omfattar
frivillig fysisk träning och militär utbildning med
ändamål att i allmänhet höja värnkraften. Passiva
medlemmar stödja ekonomiskt vederbörande förenings
verksamhet. Tid efter annan anordnas sammankomster
samt större täflingar m. m. Föreningarna torde i
regel bli anslutna till resp. inskrifningsområdens
landstormsförbund.
H. J—dt.

*Regementshistoria. Af K. K:son Leijonhufvuds
"K. Södermanlands reg:s hist. 1771—1915" utkom 3:e d.
("Anteckningar om K. Södermanlands reg:s personal 1560—1919") 1919.
Ytterligare må nämnas
L. G. Tidander, "Ant. rör. K. Kronobergs reg:s hist." (1897),
V. Ridderstad, "’Gula gardet’ 1526—1903. Bidrag till K. Svea lifgardes personalhistoria" (1903),
"K. Lifreg:s grenadierers hist." (1906),
W. Key, "Lifgrenadierreg. under krigsåren 1808—09 jämte biogr. ant." (1909) och
"Östgöta fotfolk. K. Första lifgrenad. reg. under Sveriges krig 1520—1814" (1910),
G. Thorsander. "Skaraborgs reg. i Tyskland, Belgien och Norge åren 1805—1808 och 1813, 1814" (1913),
G. L. Hamilton, "Lifhusarerna i läger och kvarter på Axvall och Sannahed, i Örebro o. Sköfde. Minnen" (1916),
C. G. A. Bergenstråhle, "K. Västerbottens reg:s krigshist." (1917),
C. J:son Bergman, "K. Smålands husarreg:s hist. 1543—1919" (1919),
T. Holm. "Några drag ur K. Västmanlands reg:s hist." (1919),
A. Kindberg, "Anteckningar om Värmlands fältjägare" (2 dlr, 1918—19),
V. Stenhammar, "Östgöta kavalleriregemente i Karl XII:s krig" (1918),
R. Stenbock, "Östgöta ryttare" (1922), samt
C. Bennedich m. fl., "Norrbottens och Västerbottens fotfolk. Minnesskr. i anl. af K. Norrbottens reg:s 300-årsjubileum" (1924) och
"Västerbottens och Norrbottens fotfolk. Minnesskr. i anl. af K. Västerbottens reg:s 300-årsjubileum (s. å.).

*Regementspastor. Genom 1925 års försvarsordning
indragas samtliga regementspastorer vid armén äfvensom
slottspastorn å Karlberg.
H. J—dt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>