Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ralph Connor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fornlämningar funnes i orterna samt därom till kollegiet
inge skriftlig berättelse. Som svar på denna anmaning
insändes under de närmaste åren efter kollegiets
stiftande en mängd relationer om fasta och lösa
fornlämningar, runstenar, fornborgar, domarringar,
äldre af traditionen som särskildt märkliga ansedda
byggnader, kyrkoinventarier af olika slag, heliga
källor och träd, egenartade folkseder, lokalskrock
m. m., allt i regel fotadt på direkta meddelanden af
befolkningen. Dessa relationer, som i många fall ega
ett synnerligen högt värde, inlades i kollegiets
arkiv och öfverflyttades med detta 1780 till
K. biblioteket. Ännu tyvärr ej in extenso tryckta, ha
de dock sedan länge flitigt anlitats af forskningen.
O. W—n.
Ransan, Stora, en 23 kvkm. stor sjö, 583 m. ö. h.,
Vilhelmina socken, Åsele lappmark af Västerbottens
län, genomflytes af Ransarån, en af de mest
betydande af källfloderna till Ångermanälfven. Den
upprinner i Öfre Ransan, en liten, 803 m. ö. h. belägen
sjö på norska gränsen. Ån förenar sig i Kultsjön med Saxån.
O. Sjn.
Ransarån. Se Ångermanälfven samt Ransan. Suppl.
Ransoneringskort. Se Brödkort. Suppl., och
Folkhushållningskommissionen. Suppl., sp. 929.
*Rantasalmi. 1. Domsagan är nu indelad i 4 tingslag. —
2. Till häradet hör äfven Punkaharju nybildade socken.
O. B—n.
Ranua, kommun och församling i Uleåborgs län,
Finland, Kemi härad och domsaga, Uleåborgs
stift, utbröts 1917 från Pudasjärvi, Simo och
Rovaniemi socknar. 3,018 inv. (finsktalande).
O. B—n.
*Ranunculaceæ, bot. Till denna fam. föres nu
Hydrastis, som bildar en egen grupp, Hydrastideæ.
G. L—m.
*Ranvier, L. A., dog 22 mars 1922 i Lyon.
Raoul de Nangis [raōl də nãʃī], manlig hufvudroll (ung
protestantisk ädling; tenor) i operan "Hugenotterna"
af Meyerbeer (se denne, sp. 387).
Rapadalen. Se Sarekfjällen, sp. 803, med
fig. 1.
Rapakalja (af fi. rapa, draf, och kalja,
svagdricka), usel dryck; smörja.
*Rapallo. Om det fördrag ang. fördelningen
af från Österrike-Ungern afträdda områden,
som där 12 nov. 1920 slöts mellan Italien och
Jugo-Slavien, se Italien. Suppl., sp. 714 (jfr äfven
Jugo-Slavien. Suppl., sp. 821). I R. slöts 16 april
1922 mellan Tyskland och Sovjet-Ryssland ett freds-
och ekonomiskt fördrag, som i nov. 1922 utsträcktes
att gälla äfven de med ryska rådsrepubliken förbundna
sovjetrepublikerna; om dess tillkomst och innehåll
se Genuakonferensen. Suppl., sp. 1258.
*Raphael, A. F., dog 30 nov. 1921 i Stockholm.
Raphe. Se Rafe (äfven i Suppl.).
Rapidkinematograf (af rapid, se d. o.). Se Kinematografi. Suppl.,
sp. 1019.
Rapidstål, dets. som snabbstål eller snabbsvarfstål
(se därom Specialstål).
Rapp, E., operasångerska. Se Schumann-Heink.
*Rappe. — 4. Axel E. R. dog 18 dec. 1918
i Stockholm. Se O. Norberg (R:s måg),
"Axel R. Levnadsteckning" (1922).
H. J—dt.
Rappen, en 26 kvkm. stor sjö,
488 m. ö. h., i Arjepluogs socken,
Norrbottens län, afrinner till Pite älf.
O. Sjn.
*Rappestad skall framdeles förenas med Vikingstad
till ett pastorat.
*Rapport. — Rapportör. Medan ett parlamentariskt
utskott i ett flertal länder låter en enda af sina
medlemmar såsom rapportör föredraga utskottets mening
inför uppdragsgifvaren, har Nationernas förbund vid
sina undersökningar på ort och ställe ang. politiska
tvistefrågor ofta begagnat sig af utredande
s. k. rapportörskommissioner, som samfälldt afge
rapport till rådet. En sådan besökte 1921 Sverige,
Åland och Finland under förbundets behandling af
Ålandsfrågan, en annan sändes 1925 till Mosul under
tvisten mellan Irak och Turkiet om detta område.
Rapportprojektil, krigsv. Under Världskriget i
bruk kommen projektil, i hvilken ett skriftligt
meddelande inlägges, hvarefter den afskjutes
till bestämmelseorten. Vanligen är projektilen så
konstruerad, att den vid nedslaget alstrar rök eller
låga, hvarigenom den blir lättare att finna. Under
kriget brukades af tyskarna dels rapportgranater med
en kastvidd af högst 1,000 m., dels rapportminor med
högst 1,300 m. kastvidd. Dessa projektiler kastades af
granatkastare ("minenwerfer") af olika storlekar.
H. J—dt.
Rapportörskommissioner. Se Rapport. Suppl.
Rapsbladstekeln, zool. Se Rapsstekeln.
Rapsfördärfvare, Sporidesmium exitiosum, bot., en till
pyrenomyceterna hörande parasitsvamp, som angriper
kålväxter, på hvilkas stjälk, blomskaft och skidor den
frambringar svarta fläckar. Kring dessa skrumpna och
bortdö väfnaderna. Det svenska namnet härrör däraf,
att dess angrepp gör stor skada å rapsens skidor,
som vissna bort och icke lämna fullbildade frön.
H. J. Dft.
Rapssugaren, zool. Se Sköldskinnbaggar.
Raquette [-kä’t], Gustaf (Gösta) Rikard, missionär,
universitetslärare, f. 7 febr. 1871 i Tolfta socken,
Uppsala län, genomgick Svenska missionsförbundets
missionsskola 1891—93 samt var stationerad i
Baku och Buchara 1895—96, Kaschgar 1896—1901 samt
(efter att i England ha förvärfvat sig kompetens som
missionsläkare) Jarkand 1904—11 och åter i Kaschgar
1913—21, då han via Tibet och Indien återvände till
Sverige. Han var 1922—24 lärare och examinator vid
missionsskolan på Lidingön för blifvande missionärer
på turkiskt språkområde. 1924 utnämndes han till
docent i turkisk språkvetenskap vid Lunds univ. R. har
ingående studerat språket i Öst-Turkestan, och hans
arbeten rörande dess dialekter äro banbrytande. Han
har reviderat en öfv. på östturkiska af N. T. (1911,
på uppdrag af Brittiska bibelsällskapet), öfversatt
Hiobs bok (1921) och Psaltaren (1924) på samma
språk och skrifvit bl. a. A contribution to the
existing knowledge of the Eastern Turkestan dialect
(i "Journal de la Société finno-ougrienne", 26 :5,
1909), Eastern Turki grammar (med ordbok, i
"Mitt. d. seminar. f. orient. sprachen", 1912—14)
och Täbsiri Delili Muqäddes (Den lättförståelige
helige vägvisaren; Kaschgar, 1916). Han är led. af
Vet. soc. i Lund (1925).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
