Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Psykoteknik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tafla med ett större antal bokstäfver och siffror i
små cirklar träffa den, som delgafs honom, hvarvid
en elektrisk strömkoppling möjliggjorde mätning af
hans reaktionstid (fig. 6). Särskildt en speciell
minnespröfning ansåg Lehmann obehöflig, då redan ett
barn utan svårighet omedelbart behåller 4 à 5 siffror
i minnet, d. v. s. maximum för ett telefonnummer.
Äfven på det kommersiella området har
psykologisk yrkespröfning tillämpats, först i
Amerika, på senare tider också i Tyskland och
annorstädes. Dessa pröfningar utgöras dels af
allmänna intelligensmätningar, dels af fingerade
försäljningsscener, hvarunder den blifvande expediten
får dokumentera sin förmåga att "taga" människor
och plädera för sina varor. — I samband med denna
gren af psykotekniken må ock erinras om ett annat
område däraf, som särskildt ur kommersiell synpunkt
är viktig. Psykotekniken bör ej blott tillgodose
den så att säga subjektiva synpunkt, som ligger
i personvalet. Den arbetar med äfven en objektiv
problemställning, med de yttre arbetsvillkorens
fullkomning. Taylorsystemet inom industrien afser ej
blott att för hvarje uppgift finna rätte mannen,
utan ock att underlätta hans arbete genom de
mest handterliga och tidsbesparande verktygen
och maskinerna. Analogt gäller det ock för den
kommersiella psykotekniken att underlätta den duglige
säljarens verksamhet genom den apparatur, som utgöres
af ett skickligt organiseradt reklamväsen. Amerikanska
och senare framför allt äfven tyska psykotekniker
ha sålunda undersökt, i hvad mån t. ex. antingen
storleken eller upprepningen i samma tidningsnummer
af en annons har den bästa effekten, huru varorna
lämpligast skola anbringas i ett skyltfönster för att
tilldra sig uppmärksamhet o. s. v. Också ur andra
synpunkter, såsom i fråga om sättet att uppställa
en adress- eller telefonkatalog till minsta möjliga
ansträngning för läsaren däraf, röjer sig betydelsen
af denna sida af psykotekniken. Till psykoteknikens
"objektiva" sida hänföra sig ock uppgifter, som på
annat sätt afse ökning af arbetets effektivitet, såsom
förbättring af läro- och öfningsmetoder, t. ex. genom
bortarbetandet af öfverflödiga och olämpliga rörelser,
reglering af arbetstempo o. s. v.
Yrkespröfningen är emellertid alltjämt det centrala
problemet på det psykotekniska arbetsfältet. De
vanskligheter, med hvilka man härvid har att kämpa,
äro likvisst ingalunda obetydliga. Sålunda är redan
utfinnandet af lämpliga prof en allt annat än enkel
uppgift. Till en viss grad har man dock härvid kunnat
vinna en vägledning af det sätt, hvarpå ett teoretiskt
planlagdt prof utföres af tränade yrkesarbetare
inom branschen, d. v. s. efter den motsvarighet
(korrelation), som råder mellan deras notoriskt större
eller mindre grad af yrkesskicklighet och deras bättre
eller sämre psykotekniska profprestationer. Men
äfven om man på denna väg lyckas utexperimentera
prof, som verkligen röja de för facket väsentliga
egenskaperna hos aspiranten, yppar sig ett nytt
problem. De psykotekniska profven pläga, liksom
vid intelligensmätningar, utföras vid ett enda
pröfningstillfälle. Men ge dylika "engångsprof"
verkligen betryggande hållpunkter för bedömandet af
aspirantens kvalifikationer i längden inom yrket? Må
vara, att en viss nervositet eller annan opasslighet hos
honom vid undersökningen från en erfaren
experimentators sida rätt bedömes och föranleder
till lämpliga mått och steg. Men fråga är, om
öfver hufvud aspirantens profprestationer äfven
under de bästa försöksvillkor erbjuda tillräcklig
vägledning for hans framtida bestämmelse. Det är
ju en alldaglig erfarenhet, att en viss brist på
naturlig fallenhet för en lifsgärning kan kompenseras,
ja öfverkompenseras genom öfning. Också se vi ju
ofta den mindre begåfvade genom sin flit vinna
försteg framför den bättre begåfvade, men mindre
energiske. Psykologiska experiment, t. ex. en
af docenten E. Anderberg i Lund verkställd
(under titel "Bidrag till öfningsproblemet" i
tidskr. "Psyke" 1920 publicerad) undersökning af
öfningsresultat vid räkning med maskin, ha ock visat,
att individer med sämre begynnelseprestationer vid
öfningsperiodens slut kunna ligga öfver individerna
med de bättre begynnelseprestationerna. En analog
tysk undersökning af Annelies Argelander (under titel
"Beiträge zur psychologie der übung" publicerad i
"Zeitschrift für angewandte psychologie" 1921) med
skrifmaskinsöfning gaf ett sådant resultat särskildt
för det inbördes rangförhållandet mellan individer
med relativt medelmåttiga begynnelseprestationer,
hvaremot de två försökspersoner, som hade det bästa
begynnelseresultatet, och den, som hade det sämsta,
icke frånträdde sin rangordning vid öfningstidens
slut. Detta kunde tala för en begränsning af de
psykotekniska yrkesprofven till en utmönstring
af de allra sämsta aspiranterna. Emellertid ha
erfarenheter med militärflygare visat, att äfven en
pröfning efter denna blygsamma måttstock kan vara
svår att värdesätta. Det har nämligen händt, att
flygaraspiranter, som presterat rent undermåliga prof
ur psykoteknisk synpunkt, blifvit goda, ja utmärkta
flygare. Möjligen kan sådant sammanhänga med brister i
den psykotekniska pröfningsmetodiken, hvilka i dess
vidare utveckling kunna afhjälpas. Beaktansvärdt är,
att en af ingenjören Hamburger i det psykotekniska
laboratoriet vid tekniska högskolan i Charlottenburg
utförd undersökning (publicerad i tidskr. "Praktische
psychologie" 1921, s. 54 ff.) öfver det inflytande,
som upprepning af psykotekniska prof kan utöfva på
pröfningsresultatet, synes utvisa, att öfningen
starkt påverkar den snabbhet, hvarmed profven
utföras, hvaremot prestationernas kvalitet vida
mindre förändras, så att i många fall, dock långt
ifrån undantagslöst, slutprestationerna motsvara
begynnelseprestationerna hos resp. försökspersoner.
Att ock i många fall de praktiska erfarenheter
man haft af de lärlingar, som före sin anställning
undergått psykotekniska prof, rätt väl motsvarat
dessas resultat, synes framgå af den ständigt
växande utsträckning, hvari dessa pröfningar kommit
att bedrifvas såväl i Amerika som i Europa. Sålunda
har man i Tyskland ej blott infört dem i enskilda
företag, såsom i Kruppverken och andra ofvan omnämnda
etablissemang, utan äfven vid statsorganisationer,
såsom järnvägar, postväsen m. m. Af 1,730 lärlingar,
som på hösten 1921 intogos i ett hundratal verkstäder
vid Tyska rikets statsbanor, hade 1,622 undergått
psykotekniska prof, medan 108 intogos utan dylika, enbart
på grund af vissa sociala hänsyn. Inom den förstnämnda
gruppen kasserades i verkstäderna efter hand 6,4 proc.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
