Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Preglin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid monarkiens fall i P. öfvertogs styrelsen där af
en utaf arbetar- och soldatrådens exekutivråd tillsatt
provisorisk preussisk regering, som 13 nov.
i ett upprop till preussiska folket
framlade sitt program. Ministerpresident
blef socialdemokraten Paul Hirsch (se
d. o. Suppl.). Liksom i Tyska riket afvecklades
småningom äfven i P. arbetar- och soldatrådens
exekutivråds inflytande, och man beslöt inkalla
en konstituerande landsförsamling; val till denna
höllos 26 jan. 1919 (enligt allmän rösträtt).
Den sammanträdde 5 mars och utfärdade 20 mars
en provisorisk författning, som öfverlät
den lagstiftande och verkställande makten åt
landsförsamlingen med uppgift för denna att
utarbeta en ny författning och vidtaga sådana
lagändringar, som ej kunde uppskjutas. I öfrigt
bibehöllo gällande lagar och förordningar sin
giltighet. I den provisoriska regeringen hade den
oafhängige socialisten Adolf Hoffmann som minister
för vetenskap, konst och folkbildning väckt harm inom
vida kretsar genom en rad mot kyrkan riktade dekret
(om upphäfvande af prästerlig uppsikt öfver lokala
skolor, afskaffande af religionsundervisningen,
upphörande från 1 april 1919 af statsbidrag till
kyrkornas utgifter o. s. v.). Ur regeringen
utträdde de oafhängige socialisterna 3 jan.
1915, och valen till landsförsamlingen gåfvo
borgerlig majoritet (88 af centern, 65 demokrater,
50 tysk-nationella, 21 af tyska folkpartiet, 7
tysk-hannoveraner och 1 slesvig-holsteinare mot
145 majoritets- och 24 oafhängiga socialister).
Författningsarbetet gick långsamt, enär man måste
afvakta tyska riksförfattningens utgestaltning.
Planer att bryta P:s forna maktställning inom riket
genom dess uppdelning i 4 à 5 delstater voro uppe,
men vunno ej bifall. Öfre Schlesien fick
emellertid 1919 provinsiell autonomi och 1920 laglig
möjlighet att bli ett af P. helt oberoende land inom
riket (detta för att påverka den i Versaillesfreden
föreskrifna folkomröstningen om dess framtid).
I mars 1919 bildades en koalitionsministär Hirsch
(5 majoritetssocialister, 2 af centern,
2 demokrater); den följdes i mars 1920 i samband
med Kappkuppen af en ny koalitionsministär under
socialdemokraten Otto Braun (f. 1872), som
30 nov. 1920 bragte författningsarbetet till
slut. De första valen till den nya landtdagen
(febr. 1921) stärkte ytterlighetspartierna. 114
majoritets- och 18 oafhängiga socialister,
31 kommunister, 26 demokrater, 84 af centern,
8 tysk-hannoveraner, 58 af tyska folkpartiet,
75 tysk-nationella och 4 agrarer. Nu följde en
borgerlig ministär (2 centermän, 2 demokrater, 3
fackministrar) under centerledaren Adam Stegerwald
(se d. o. Suppl.). Förlusten af en stor del af
Öfre Schlesien ledde nov. 1921 till bildandet, med
Braun som ministerpresident, af en koalitionsministär
af alla mellanpartier från majoritetssocialister till
tyska folkpartiet, och under dess ledning vidtog ett
lifligt lagstiftningsarbete, prägladt af ständiga
kompromisser, som hårdt påfrestade koalitionens
hållbarhet. Valen i dec. 1924 ökade ytterligare
högergruppernas och kommunisternas numerär: 114
socialdemokrater, 44 kommunister, 27 demokrater,
81 af centern, 45 af tyska folkpartiet, 109
tysk-nationella, 30 af smärre grupper. Nu gjorde
högergrupperna stora ansträngningar att tillvälla
sig ledande andel i P:s styrelse. Braun nödgades
afgå febr. 1925, men han
blef efter en långvarig ministerkris återvald
till statsminister 3 april s. å. Samarbetet
mellan P:s regering och riksregeringen har efter
partimotsatsernas skärpning ej alltid varit
det bästa. Jfr Tyskland, Historia. Suppl.
V. S—g.
*Preussische jahrbücher. Hans Delbrück var
hufvudredaktör till 1920, då han efterträddes af
filos. doktor Walther Schotte.
Previati, Gaetano, italiensk målare,
f. 1852 i Ferrara, d. 1920, var verksam i
Nord-Italien och målade ideella och symboliska
ämnen som Kung Sol, Timmarnas dans o. d. I
målningssättet visade han beröringspunkter med
Segantini. P. är representerad i Breragalleriet
i Milano och andra norditalienska samlingar.
G—g N.
*Přibram, A. F., utgaf 1920 "Die politischen
geheimverträge Österreich-Ungarns 1879—1914", I (jämte
kommenterande inledning), genom hvilken aktsamling
klarhet vanns om en del förut omstridda moment i
trippelalliansens historia.
V. S—g.
*Price, Juliette. Hennes farfar James
P. (f. 1761, d. 1805) uppträdde från 1795 som akrobat
i Dyrehaven vid Köpenhamn jämte sin familj. Han
grundlade 1801 en sommarteater i Köpenhamn, som
sedermera under hans söners ledning blef mycket
populär under namnet Morskabsteatret (1817—45). —
Ellen P. har numera lämnat scenen.
*Prick. Hvad som säges om fasta prickar gäller Norge.
Pricksjuka hos äpplen består däri, att vid mognaden
eller efterföljande lagring uppstå små mörkt färgade,
något insjunkna prickar af dödt fruktkött närmast
under skalet. Sjukdomen, som först under senare tid
uppmärksammats, har vissa år gjort mycken skada,
i det att ej blott fruktens utseende skämmes, utan
äfven en besk smak sprides från prickarna. Pricksjukan
anses förorsakas af stark afdunstning, hvarigenom
fruktsaften blir för koncentrerad på vissa fläckar
och fruktköttet där följaktligen dödas. För att hindra
dess uppkomst under lagringen bör man låta denna ske
å sval plats.
H. J. Dft.
Priesterwald [prīstervalt], fr. Bois de prêtre,
skogsområde i franska dep. Meurthe-et-Moselle, 3
km. n. v. om Pont-à-Mousson, var under Världskriget
föremål för långvariga och förbittrade strider
mellan tyskarna å ena sidan och fransmännen samt,
under krigets sista skede, amerikanerna å den
andra. Striderna, som började 13 sept. 1914, fortgingo
med växlande utgång till 6 maj 1915 samt därefter
24 juli s. å.—6 okt. 1916 och 23 nov. s. å. -23
febr. 1917. Slutligen eröfrades hela skogsområdet i
sept. 1918 af amerikanerna. Jfr Världs-k r i g e t,
sp. 168, 184, 185, 205 och 241. H. J-dt.
*Prilip (Prilep) tillhör nu Jugo-Slavien. Under
Världskriget besattes P. af bulgarerna 18 nov. 1915
efter en het strid mellan dem och fransmännen. Staden
hölls sedermera besatt af centralmakterna till
23 sept. 1918. Jfr Världskriget, sp. 199 och 249.
L. W:son M.
Prill, Karl, tysk violinist, f. 1864 i Berlin, gjorde
redan i gossåren konsertresor bl. a. i Sverige,
blef elev af Joachim, konsertmästare 1891 vid
Gewandhausorkestern i Leipzig och 1897 vid hofoperan
i Wien samt violinprofessor vid musikakademien där,
hvarjämte han bildade en ansedd stråkkvartett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
