Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pommerellen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Port Phillip [på̄’t fi’lip]. Se Port Phillip bay och
Victoria, sp. 247.
Portrakeid, bot. Se Trakeid.
*Porträtt. Se äfven Själfporträtt.
Porträttarkivet, Svenska. Se Svenska
porträttarkivet. Suppl.
*Port Said hade 91,090 inv. 1917.
Port San Pedro, hamn. Se Los Angeles. Suppl.
Port Shepstone [på̄’t ʃe’pstən], hamnstad i Natal,
Sy d-Af rika, vid mynningen af floden Umzimkulu
i Indiska oceanen. Stora marmorbrott. I P. har
Helgelseförbundet en missionsstation för
sulukaffrerna.
*Portsmouth hade 247,343 inv. 1921. P. blef
1921 i st. f. Woolwich Englands hufvuddepå för
artilleriet. 15 okt. 1924 aftäcktes å stranden
vid Southsea ett monument till minne af i kriget
omkomna och i hafvet begrafna sjömän från P.,
med namn å hvarje man från amiral till yngste
matros. Förberedelser ha från 1921 vidtagits för
utvidgning af Langstone harbour som handelshamn. Från
1918 har antalet representanter i underhuset ökats
till 3.
*Portsmouth. 1. (Sp. 1442) Rysk-japanska
fredsunderhandlingarna i P. fördes 8 aug.—5 sept. 1905.
*Port Sudan är nu Anglo-egyptiska Sudans förnämsta
hamn och hufvudstad i Rödahafsprovinsen. Omkr. 7,000
inv.
*Portugal uppgafs 1 dec. 1920 med Azorerna och
Madeira ha en areal af 91,943 kvkm. och 6,032,991
inv. Kolonialväldet har ökats med det förr tyska
Kionga (se Mosambik. Suppl.). Exporten
från P. uppgick 1923 till 1,148,210,526 escudos,
importen till 2,459,987,811 escudos. De viktigaste
exportartiklarna voro vin, kork, ull och sardiner; af
importvarorna komma kol, bomull och torsk (klippfisk)
främst. Till P:s hamnar ankommo 9,909 fartyg om
16,101,685 ton 1920; landet hade 3,425 km. järnvägar
1921, hvaraf 1,357 km. tillhörde staten. — Om P:s
myntväsen se sp. 1450 i bd XXI.
Försvarsväsen. Arméns rekrytering är grundad på
allmän värnplikt. Denna varar från 17:e till 45:e
lefnadsåret. De värnpliktige tillhöra aktiva
armén till fyllda 26 år, därefter aktiva arméns
reserv till och med 36:e lefnadsåret och därefter
territorialarmén (landstormen). Öfningstiden utgör i
aktiva armén: 15 veckors rekrytskola för infanteriet,
20—30 veckors för specialtruppslagen samt 14 dagars
årlig repetitionsöfning och dessutom öfningar i större
truppförband enligt särskilda order;
i aktiva arméns reserv: 14 dagars repetitionsöfning
hvartannat år och dessutom skjutöfningar
(om söndagarna) enligt särskilda order; samt i
territorialarmén: öfningar i truppförband enligt
särskilda order. Aktiva arméns fredsstyrka utgjorde
1924 2,742 officerare och 37,485 man i lägre grader.
Aktiva armén består af 35 inf.-reg. om 3 bat., 11
kav.-reg. om 4 skv., 8 fältart.-reg. med tills. 74
batt. (hvaraf 2 ridande och 9 bergsbatt.) om 4 pjäser, 20
fästningsart.-komp., 16 ing.-komp. m. fl. andra
trupper. Reservarmén utgöres af 35 inf.-reg.,
8 kav.-skv. och 24 fältart.-batt. Aktiva och
reservarméns truppförband äro sammanförda till 8
arméfördelningar, hvartill komma besättningstrupperna
på Azorerna och Madeira. Till armén räknas äfven
(i krigstid) republikanska gardet (se nedan), en
militärt organiserad polistrupp af omkr. 5,000 man,
samt omkr. 5,200 man tullsoldater. Kolonialarmén,
afsedd för koloniernas försvar, utgöres af omkr. 700
officerare, omkr. 3,000 europeiska (värfvade) och
omkr. 9,000 infödda (värnpliktiga) man i lägre grader.
Flottan utgöres af 1 kustpansarfartyg om 3,000 ton
(sjösatt 1876, moderniseradt 1902), 3 pansarkryssare
om 1,750, 1,838 och 4,200 ton (sjösatta 1896—98),
15 kanonbåtar (hufvudsakligen stationerade
i kolonierna), 4 jagare, hvaraf 2, om 850 ton,
fullt moderna, 6 torpedbåtar (f. d. österrikiska), 4
undervattensbåtar, 1 minfartyg, 4 transportfartyg samt
skol- och specialfartyg. Marinens personal uppgår till
omkr. 6,000 man.
H. J—dt.
Historia. Stark partisplittring, täta ministärombyten
och ofta förekommande militärrevolter ha jämte
kronisk finansnöd sedan republikens införande
1910 kännetecknat P:s politiska lif. De politiska
partierna sakna i allmänhet — med undantag af det
demokratiska, som genomförde 1910 års revolution
— verkligt fast organisation. Stort inflytande har
utöfvats af radikala hemliga politiska sällskap,
särskildt de s. k. carbonarios, hvilka tidtals
fungerat som ett slags hemlig polis, terroriserat
politiska motståndare och deltagit i en mängd mer
eller mindre framgångsrika politiska kupper. Politiska
intriger ha äfven kännetecknat stora delar af armén,
flottan och det 1913 upprättade republikanska gardet
(Guarda republicana), hvilket sistnämnda gång efter
annan jämte flottans matroser anlitats som redskap af
radikala omstörtningsmän, medan arméns flertal i regel
ställt sig på de moderatare republikanernas sida. Den
monarkistiska rörelsen är sedan 1918 i aftagande;
den 1910 afsatte konung Emanuel (se d. o. Suppl.) är
barnlös, och Miguel-linjens tronanspråk (jfr Miguel,
äfven i Suppl.) ha, sedan Miguel, hertig af Vizéu, för
sig och efterkommande afstått från dem, öfverflyttats
till hans halfbror, prins Duarte Nuño, f. 1907. Under
den republikanska regimens första år fördes en häftigt
antiklerikal kyrkopolitik, som ledde till brytning
med påfvestolen 1913; de diplomatiska förbindelserna
med Vatikanen återställdes 1918, och i dec. 1919
uppfordrade påfven P:s katoliker att ej längre bekämpa
republiken, utan deltaga i det författningsenliga
statslifvet.
Under Världskrigets första år var P. nominellt
neutralt, ehuru smärre gränsstrider i Afrika
förekommo med tyskarna och P. i enlighet med
sitt förbundsfördrag med England militärt i viss
mån samverkade med detta land. Inre oroligheter
fördröjde emellertid P:s öppna deltagande i kriget. En
militärrevolt i Lissabon jan. 1915 föranledde
president Arriaga att åt general Pimenta de Castro
ge i uppdrag att bilda en partilös ministär. Denna
störtades genom en radikal resning 14—15 maj med
stöd af flottan, som bombarderade Lissabon. Den af
revolutionskommittén till konseljpresident utsedde
J. Chagas blef 16 maj sårad af ett revolverskott från
senator J. de Freitas, som i sin tur dödades under
transporten till fängelset. Chagas afgick 24 maj, och
några dagar senare nedlade Arriaga presidentposten;
som president till hans mandattids utgång i
okt. fungerade Th. Braga. Många moderata
republikaner deporterades till Azorerna. Den i
aug. nyvalde presidenten Bernardino Machado (se d. o.,
äfven i Suppl.) tillträdde sitt ämbete 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
