Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 1111-1112 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polisnämnd ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Pollenanalytiskt diagram. (Beteckningarna äro internationella; pollen af lind förekommer icke i den mosse, hvarifrån de här företedda profven tagits.)

allteftersom de komma in i synfältet. När omkr. 150
pollen antecknats, kan analysen afbrytas, hvarefter
procenttal för de olika pollenslagen uträknas. Ett
"pollendiagram" konstrueras med användning af
torfmarksprofilen som ordinata och trädslagens
pollenprocenttal som abscissor.

I ofvanstående diagram ange siffrorna längst till
vänster djup under markytan i m., bokstäfverna A—C de
skilda lagren i torfmarken samt siffrorna längst till
höger torfprofvens nummer. Efter undersökning af ett
antal torfmarker inom ett område kan man i allmänhet
igenkänna pollenkurvornas variationer från det ena
diagrammet till det andra och sålunda anknyta lager
i en torfmark med lager i en annan. Det blir här
emellertid endast fråga om öfverföring af relativa
åldersförhållanden. Om man däremot på en punkt i
ett diagram kan införa en absolut åldersbestämning,
kan denna genom anknytning föras vidare till andra
torfmarker, så långt man med säkerhet kan identifiera
utgångsdiagrammets variationer. Det är sålunda af stor
vikt att vid pollenanalytiska undersökningar söka
skaffa anknytning med på arkeologisk väg daterbart
material, med de senkvartära nivåförändringarna
m. m. R. Sandegren har utfört analyser från
den geokronologiskt daterade postglaciala
Ragundalagerserien i Jämtland. L. von Post har på
pollenanalytisk väg kunnat bestämma åldern på en
mantel, som 1921 blifvit funnen omkr. 1,5 m. djupt
i Hjortmossen på Gerumsberget i Västergötland. I
en mosse omkr. 2 km. från fyndplatsen hade förut
anträffats en armring af guld från bronsålderns 4:e
period. Torfsmulor inuti denna ring analyserades,
och pollenprocenttalen inpassades i ett diagram från
"Guldringsmossen", hvilket sedan i sin tur kunde i
detalj anknytas med pollendiagrammet från väfnadens
fyndplats. Det visade sig då, att guldringens nivå
i detta föll ofvan väfndens. Denna är alltså äldre
än bronsålderns 4:e period, men kan icke
tillhöra stenåldern, enär den bär spår af åverkan genom
en tunn metallklinga.

Beträffande Sveriges skogshistoria har på
pollenanalytisk väg bl. a. fastställts förekomsten
af vidsträckta hasselskogar i sydvästra Sverige
under förra delen af den s. k. postarktiska
värmetiden. Pollen af ek (Quercus robur), liksom
öfver hufvud taget af de s. k. ädla löfträden (se
Ädla löfträd. Suppl.), har ett utprägladt
maximum i värmetidens lager. Ett sekundärt maximum,
som uppträder i västkustprovinserna i yngre lager,
måste till stor del anses härröra från vinter-
eller kusteken (Quercus sessiliflora), som under
denna tid (tiden efter bronsåldern) nått särskildt
stor spridning.

Den pollenanalytiska arbetsmetoden har en del
felkällor, hvilkas betydelse icke bör öfverdrifvas,
men som måste mana särskildt nybörjaren till
försiktig och kritisk användning af densamma. Det
är t. ex. ovedersägligt, att stundom pollen, som
transporterats med vinden från aflägsna trakter, kan i
någon mån inverka på sammansättningen af pollenfloran
i en torfmark, likaså att några trädslag genom sin i
jämförelse med andra ymniga pollenproduktion kunna
bli överrepresenterade i en fossil pollenflora. I
vissa torfslag, t. ex. löfkärrtorf, är pollenfloran
ofta starkt lokalt påverkad; i somliga sediment
torde barrträdspollen på grund af sin större
flytförmåga bli underrepresenteradt i förhållande
till löfträdspollen, som nästan ögonblickligen
sjunker. — Om arbetsmetoden se "Arkiv för botanik",
bd 17, n:r 10 (1921), i hvars bd 18 (1923) finnas
afbildningar af olika pollenslag. F. ö. hänvisas till
L. von Post, "Ur de sydsvenska skogarnas regionala
historia under postarktisk tid" (i "Geol. fören:s
förhandl.", bd 46, 1924), samt P. Stark, "Der
gegenwärtige stand der pollenanalytischen forschung"
(i "Zeitschrift für botanik", 17:e årg., 1925).
Edtn.

Pollenia rudis, zool. Se Vindsflugan.

Pollius, mansroll (romersk prokonsul i Gallien,
trolös make; tenor) i Bellinis opera "Norma" (se
d. o. Suppl.).

*Pollock. — 2. Sir Frederick P. ärfde 1888 sin
fars baronetvärdighet och är sedan 1914 sjörättsdomare
(domare vid Admiralty court of Cinque ports). Bland
P:s senaste skrifter märkas The league of nations
(1920; 2:a uppl. 1922) och Essays in law (1922).

Pollopas, en syntetisk kolloid, framställd 1924
af österrikarna F. Pollak och K. Ripper
genom kondensation af karbamid och thiokarbamid med
formaldehyd. Produkten är färglös och genomskinlig,
något mjukare än glas, mycket motståndskraftig mot
utspädda syror, alkalier och atmosfärilier samt låter
sig på grund af sin ringa sprödhet lätt bearbeta med
skärstål, kan etsas och poleras samt uthärdar 280°
C., men förkolnar vid högre temperatur. En märklig
egenskap är dess genomsläppning af solljusets
ultravioletta (kemiska) strålar i betydligt högre
grad än flintglas. Man antar, att denna produkt på
grund af sina många goda egenskaper skall erhålla
stor användning, särskildt som ersättningsämne för
glas såväl till fönster som kärl af alla slag. Äfven
inom andra områden, såsom sjukvård, färgfotografi,
tygappretering m. fl., väntar man stor användning af
detta material. G. S—n.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>