Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 1047-1048 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrarca ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

områden 1826 skiftades mellan Sverige-Norge och
Ryssland, lämnades Finlands intressen obeaktade. Trots
ryska förespeglingar erhöll Finland ej område vid
Ishafskusten förrän genom freden i Dorpat 1920,
hvarvid P. tilldelades Finland. Namnet Petsamo, som
är officiellt på sv. och fi. i Finland, är lapska och
betyder "tallskogslandet"; på norska Peisen; ryska
Petjenga. Genom P. har Finlands gräns förlängts i
v. mot Norge utmed Pasvikälfven och Jakobsälfven till
Norra Ishafvet (gränskonventionen i Oslo 1924). 1921
utgjorde P. eget län med egen landshöfding (detta för
ett snabbt genomförande af den nya administrationen).

Litt.: J. E. Rosberg, "Petsamon maa" (1919),
Th. Homén, "Östkarelen och Kola lappmark" (1920),
R. Numelin, "Ishavsfinland" (i "Ymer", 1923) och
"Nordens nordligaste gränsfrågor" (i "Svensk tidskr.",
1924), Rosberg-Numelin, "Lappland och Petsamo" (i
"Turistföreningens resehandböcker", n:r 14, 1923),
och J. A. Friis, "Klostret i Petschenga" (1884).
R—r N.

Petschenga, förekommande skrifform i st. f.
Petjenga. Se Petsamo. Suppl.

Petseri, estniskt namn på Petjory (se d. o. äfven
i Suppl.).

*Pettau tillhör nu Jugo-Slavien. Officiellt namn: Ptuj.

*Pettersen, Hj. M., har fortsatt sitt monumentala
bibliografiska verk "Bibliotheca norvegica";
ytterligare ha nämligen fullbordats: II. Norge og
nordmænd i udlandets literatur. Tredje samling
(1917) och III. Norske forfattere för 1814. Anden
del (1918), samt tillkommit IV. Norske forfattere
efter 1814. Beskrivende katalog over deres i
udlandet trykte værker. Förste samling (1913—24;
där äfven supplement till I—III). Dessutom har
P. utgett Norsk anonym- og pseudonymlexikon (1924).
M. H.

Petterson, Gustaf Emil Nikolaus, arkitekt,
f. 13 aug. 1855 i trakten af Visby, studerade vid
Tekniska högskolan 1876—80 och vid konstakademien
1880—82, i Wien 1882—83. Han blef arkitekt i
öfverintendentsämbetet 1882, intendent där 1907 och
biträdande arkitekt i Domänstyrelsen 1886 samt var
byggnadsråd 1918—22. P. restaurerade Visby domkyrkas
inre 1890 o. f., Vadstena klosterkyrka 1892—98 och
flera landskyrkor, har nybyggt flera dylika och utfört
normalritningar för folkskolehus, villor m. m.
G—g N.

*Pettersson (sp. 725). 1. S. Otto P. har
ytterligare skrifvit bl. a. Innere bewegungen in
den zwischenschichten des meeres und der atmosphäre
(i Vet. soc:s i Uppsala "Nova acta", 1923). På
hans 75-årsdag (12 febr. 1923) tillegnades honom en
festskrift. — 2. (Sp. 726) Fredrik E. P. tog 1922
afsked från landshöfdingämbetet. Han var 1914—22
ordf. i Jönköpings läns hushållningssällskap och har
erhållit dess stora guldmedalj. — 3. Hans P., son till P. 1, f. 26 aug. 1888
i Häsleröd, Bohuslän, gjorde sig känd genom
konstruktionen 1912 af en mikrovåg (se om denna
Våg, sp. 1263), som han beskref i sin
filos. doktorsafh. 1914 vid Stockholms högskola, A new
micro-balance and its use (i Vet. o. vitt. samh:s
"Handlingar", bd 16), och blef s. å. docent i
oceanografi vid Göteborgs högskola.


*Pettersson (-Norrie), Anna H. C.
Till hennes 60-årsdag i febr. 1920, då hon i
Stockholm gaf afskedsföreställning som Thérèse
i "Kolhandlarna", hade (med bidrag äfven från
Danmark) insamlats 100,000 kr. till en fond,
som bär hennes namn, är placerad i obligationer samt
förvaltas af Svenska teaterförbundet och hvaraf
hon för lifstiden uppbär årlig hederspension,
hvarefter fondens afkastning alltjämt skall bilda
lifstidspension åt annan förtjänt skådespelare eller skådespelerska.

*Pettersson (sp. 727), Alfred, utnämndes 1919 till
professor i allmän hälsovårdslära vid Karolinska
institutet. Han är led. af Vet. akad. (1917).

*Pettersson (sp. 728), P. M. E., har utgett
ytterligare ett tiotal ungdomsböcker, vanligen under
pseudonymen Harald Östenson.

Pettersson, Jakob Gustaf, jurist, politiker, f. 24
aug. 1866 i Södertälje, blef juris kandidat i Uppsala
1891, vice häradshöfding 1893 och är sedan 1896
borgmästare i sin födelsestad. Han valdes 1899 som
utpräglad vänsterman på dåv. Folkpartiets program
till led. af Andra kammaren för Stockholms läns
städer, representerade denna valkrets 1900—08,
Södertälje stad ensam 1909—11, Stockholms läns
södra valkrets 1912—21 och Stockholms läns valkrets
1922—24. Genom sin sakkunskap och arbetsförmåga
samt sin lugna och sakliga framställning
vann P. småningom stort inflytande och gehör i
riksdagen. Han blef led. af lagutskottet och var
dess ordf. vid första riksdagen 1914 samt 1918—19,
därefter ordf. i första lagutskottet 1920—24. Han
var äfven ordf. i andra särskilda utskottet 1918
(fattigvårdslagstiftningen) och 1919 urtiman
(arbetstidslagstiftningen). P:s arbetskraft har
äfven i stor utsträckning tagits i anspråk för det
statliga utredningsarbetet. Sålunda har han varit
ordf. bl. a. för rättshjälpssakkunniga 1916—18, för
sakkunniga ang. magistratsförvaltningens ordnande i
städerna 1916—19, för gruflagstiftningssakkunniga
1920—23 och i statens bostadsnämnd sedan 1923,
vidare led. af den stora nykterhetskommittén
1911—20, af krigslagstiftningskommittén 1920—22 och af
krigslagstiftningssakkunniga 1922—23. Han har äfven
haft uppdrag att utreda frågan om ändring af sättet
för kommunernas medverkan vid afgörandet af ärenden
om handeln med rusdrycker. Bland P:s riksdagsmotioner
märkas flera på nykterhetslagstiftningens
område, såsom om internering af alkoholister (1903
m. fl. riksdagar), vidare om allmän pensionsförsäkring
(1913) och om arfsrätt för barn utom äktenskap
(1917). P. tillhörde i riksdagen Liberala
samlingspartiet från dess bildande 1900 till dess
sprängning 1923 och var led. af dess förtroenderåd
från 1908. Ehuru varm nykterhetsvän och principiell
förbudsvän, ogillade P. förbudsfrågans framdrifvande
vid Frisinnade landsföreningens möte 1923, utträdde
därför efter mötet ur föreningen, deltog i bildandet
s. å. af Sveriges liberala parti och tillhörde dess
riksdagsgrupp vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>