- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
991-992

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pappenheim ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Pariserlif (La vie parisienne), munter operett af
Offenbach till text af Meilhac och Halévy, uppf. i
Stockholm f. g. 1868.

Pariset [-riṡǟ], Georges, fransk historiker, f. 8
juli 1865 i Audincourt, dep. Doubs, var 1891-1919
professor i nyare tidens historia i Nancy
och är sedan 1919 professor i Strassburg. Bland
hans skrifter må nämnas La réforme en Allemagne au
XVI:e siècle
(1893), L’état et les églises en France
(1897) och det värdefulla sammanfattande arbetet "La
Convention, le Directoire, le Consulat et l’Empire"
(dlr II—III i det af E. Lavisse utgifna samlingsverket
"L’histoire de France contemporaine", 1920—21).

Parish [pä′riʃ], eng., socken, namn på den lägsta
kyrkliga och civila förvaltningsenheten i England,
Skottland och Irland. Om den engelska kyrkosocknen
och civila socknen (civil parish) se England,
sp. 595. Enligt 1894 års Local government act ha
i England och Wales alla landtsocknar med öfver
300 inv. ett sockenråd (parish council) på 5 à 15
medlemmar, utsedda för 3 år på en årligen hållen
sockenstämma (parish meeting). Mindre socknar kunna,
om sockenborna så önska, utse ett råd, eller ock
kunna flera socknar förenas under ett och samma
sockenråd. I fattigvårdshänseende äro vanligen
flera socknar förenade till ett fattigvårdsdistrikt
(poor law union; jfr Storbritannien,
sp. 153). Städernas socknar ha i England ej egna
sockenråd, medan däremot i Skottland sockenråd
förekomma i alla socknar; på Irland finnas ej
sockenråd. Kyrkosocknens årsstämma kallas vestry.
V. S—g.

Pariskonventionen. Se Internationella unionen till
skydd för den industriella eganderätten
.

*Park. 1. Jfr Trädgårdskonst, sp.
139—141 och fig. 7—10 (engelska parkstilen med
"landskapsträdgårdar"). — I stadsparker ha på senaste
årtiondet i Stockholm och efter dess föredöme i
större städer landet rundt under somrarna öppnats
lekplatser för fattiga småbarn, som där få dagligen
njuta friluftslif och leka samt undfägnas under
säker tillsyn af särskilda föreståndarinnor,
s. k. parktanter.

*Parkano. Sedan Kihniö socken 1918 afskilts, är
P:s areal 990 kvkm. 7,079 inv. (1923).
O. B—n.

*Parker, sir Gilbert, var underhusledamot
till 1918 och hade under Världskriget, tills Förenta
staterna inträdde i kriget, ledningen af den brittiska
propagandan i Amerika. Han upphöjdes 1915 till
baronet. Bland P:s senaste arbeten må nämnas
krigspropagandaboken The world in the crucible
(1915) samt The world for sale (1916) och Carnac’s
folly
(1922).

*Parker, Horatio W., dog 18 dec. 1919 i New Haven.

*Parkera. Ordet har fått användning äfven på det
civila området i afs. på uppställning af automobiler.
Olika parkeringsplatser för visst medgifvet antal
bilar har det blifvit nödvändigt att upplåta i
större städer.

*Parkhurst, John Adalbert, är sedan 1919 professor i
astronomi vid Yerkes-observatoriet.

Parkijaure, en 19 kvkm. stor sjö, 292 m. ö. h., i
Jokkmokks socken, Norrbottens län, midt på sjökedjan
Kvikkjokk—Jokkmokk, genomfluten af Lule älf.
O. Sjn.

Parklind, bot. Se Tilia.

Parkolvon, bot. Se Viburnum.

Parktanter. Se Park. Suppl.

*Parlament. (Sp. 118) Antalet lords of appeal
in ordinary
är numera 6. — Om Irlands nya
själfstyrelse med egna parlament för Irländska
fristaten och för Norra Irland se Irland. Suppl.,
sp. 675—677. Irländska fristaten representeras
ej i riksparlamentets underhus, men Norra Irland
har i detta 13 representanter (4 för Belfast, 8
för grefskapen Antrim, Armagh, Dower, Fermanagh
and Tyrone och Londonderry samt 1 för Queen’s
university i Belfast). — (Sp. 119—120)
Antalet lorder är omkr. 740, hvaraf omkr.
720 äro medlemmar af öfverhuset (de öfrige ha ej
nått myndig ålder). Sedan 1918 ha äfven kvinnor
rösträtt till underhuset, dock först från 30 års
ålder och om de äro kommunalt röstberättigade.
Enligt samma lag tillkommer rösträtt alla myndiga män,
som i 6 månader bott i valkretsen eller där innehaft
affärslokaler till ett årligt hyresvärde af 10 pd st.
Grefskapens ombud äro nu 300, städernas 303, hvartill
komma 12 ombud för universiteten, så att sammanlagda
antalet underhusledamöter är 615 (däraf 492
för England, 36 för Wales, 74 för Skottland och
13 för Norra Irland). Valbara till underhuset äro
numera äfven kvinnor. — Litt.: A. F. Pollard, "The
evolution of parliament" (1921), och M. MacDonagh,
"The pageant of parliament" (s. å.).
V. S—g.

*Parlamentarism. Efter de rösträttsutvidgningar,
som genomfördes 1921, plägar man tala om en till
"genombrott" kommen parlamentarism äfven
i Sverige. Partiställningen i riksdagen har
emellertid vållat, att de olika ministärerna, då
de ej varit expeditionsministärer, måst röra sig
med tämligen lösa partikoalitioner af osäker
hållfasthet. — I Finlands författning stadgas
uttryckligen, att statsrådets medlemmar skola
åtnjuta riksdagens förtroende. I praktiken ha de
olika ministärerna på grund af partiförhållandena ej
sällan utgjort koalitionsregeringar utan pålitlig
majoritet i riksdagen. — Om parlamentarismens
utveckling i olika länder se K. Staaff, "Det
demokratiska statsskicket" (2 bd, 1917).
V. S—g.

Parlograf. Se Diktafon. Suppl.

*Parlow, Kathleen, föddes i sept. 1890. Hon
konserterade i Stockholm ånyo 1925.

Parmmätare, i Stockholm m. fl. städer förr anställd
person för uppmätning af hö i parm (se d. o.).

Parmoor [pā′mōə], Charles Alfred Cripps, lord,
engelsk jurist, politiker, f. 3 okt. 1852 i West
Ilsley, Berkshire, blef advokat 1877 samt var
led. af underhuset 1895—1900, 1901—06 och 1910—14,
då tillhörande det konservativa partiet. 1908 erhöll
han knightvärdighet (sir Alfred Cripps). Varmt
religiös och känd som strängt högkyrklig,
utsågs han till kansler och generalvikarie för
kyrkoprovinsen York 1900 och till generalvikarie för
kyrkoprovinsen Canterbury 1902 (en vicar-general
är ärkebiskopens ställföreträdare i fråga om
utfärdande af äktenskapslicenser, bekräftande af
biskopar och besättande af kyrkliga ämbeten). För
Canterbury nedlade han detta ämbete 1924. Han blef
1914 ledamot af öfverdomstolen Judicial committee of
the Privy council och i samband därmed upphöjd till
peer (baron Parmoor). P:s starka fredsvänlighet och lifliga intresse för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0544.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free