Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 949-950 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Osterman ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

8 nedifrån står östra bör vara västra. Å sp. 1132
rad 13 uppifrån står R. H. Hamilton, bör vara
R. G. Hamilton.

*Ovidiopol tillhör nu sovjetrepubliken Ukraina.

*Ovidius. Valda stycken af "Metamorphoses" äro
öfv. till sv. af rektor Erik Bökman (i Halmstads högre
allm. läroverks årsredogörelser 1913 och 1919), och
fullständig öfv. af "Ars amatoria", af Elias Janzon,
föreligger i Göteborgs högskolas årsskrift 1922—23.

*Oviken. 1. Socknen tillhör nu Sunne, Ovikens
och Hallens tingslag. 100,660 har. 2,223
inv. (1925). O. bildar nu jämte Myssjö ett
pastorat i Undersåkers kontrakt, Härnösands
stift. — 2. Tingslaget är fr. o. m. 25 aug. 1916
sammanslaget med Sunne tingslag och Hallens
tingslag till Sunne, Ovikens och Hallens tingslag.
1 o. 2. E. A—t.

Ovovitellin, kem. Se Vitellin.

Oxazin, kem. Se Aziner. Suppl.

*Oxelösund. Municipalsamhället utvidgades
genom k. bref 23 mars 1917 och omfattar
nu 249 har. 3,100 inv. (1925). Tax.-v. å
bevillningspliktig fast egendom var 6,28
mill. kr. 1923. I O. tillämpas alla stadsstadgorna.
E. A—t.

*Oxelösund—Flen—Västmanlands järnväg är fr. o. m. 1912
efter omräkning 154,9 km. lång, hvaraf sträckan
Oxelösund—Valskog 137,7 och sträckan Rekarne—Kolbäck 17,2 km.
F. P.


Oxelösunds järnverk, vid en vik af Östersjön,
omkr. 2 km. från Oxelösunds lastageplats,
Södermanlands län, anlades 1913—17 och tillhör
Oxelösunds järnverks-a.-b., som bildades 1913 med ett
akt. kap. af 5 mill. kr. (nu 8,25 mill. kr.). Verket
fördröjdes af Världskriget och blef ej färdigt förrän
1917. Det omfattar koksmasugn, den enda i landet,
jämte koksverk med 60 ugnar och biproduktsverk samt
kraftstation för alstring medelst 3 gasmaskiner
af 4,500 elektr. hkr. Tillverkningen utgöres
af omkr. 50,000 ton tackjärn för gjuterier
och martinverk, 100,000 ton koks för gjuteri-,
masugns- och bränsleändamål, äfvensom ammoniumsulfat,
bensol, naftalin, toluol m. fl. biprodukter från
koksverket. Järnverket har egen hamn för oceangående
ångare och moderna lossnings- och lastningskranar af
betydande kapacitet samt egna bostäder för sin till
omkr. 300 uppgående personal.
O. M. S.

*Oxenstierna. — 12. Bengt Bengtsson O.
Se Sv. Hedin, "Minne af B. B. O." (i "Sv. akad:s handl.
ifrån år 1886", 29:e d. 1918), vidare utarbetad i
"Resare-Bengt. En levnadsteckning" (1921).

19. Axel Gustafsson O. Af den stora
urkundspublikationen "Rikskansleren Axel Oxenstiernas
skrifter och brefväxling" ha 1888—1918 6 dlr utgetts
af "Förra afdelningen" (historiska och politiska
skrifter och O:s bref 1606—31; del 7, året 1632,
är under utgifning 1925) och 1888—1905
11 dlr af "Senare afdelningen" (bref till O.). Jfr
äfven A. E. Bring, "Axel O. och ett ’bevingadt’
ord" (i "Hist. tidskr." 1912), och F. U. Wrangel,
"Rikskansleren Axel O:s resa till och i Frankrike
1635" (1914; fransk uppl. 1917).

28. Bengt Gabriel O., grefve (af ättgrenen
till Korsholm och Vasa), brorsons sonson till
O. 17, religiös författare, f. 25 jan. 1866 i
Stockholm, juris kandidat i Uppsala 1890, var 1904—07
kanslisekreterare i Finansdepartementet och egnade sig
därefter åt advokatverksamhet i hufvudstaden. O. har
under många år aktivt deltagit i frivilligt religiöst
och social-filantropiskt arbete och därjämte ofta
uppträdt som kyrklig lekmannapredikant. Han har
författat bl. a. Apostolicum (1920), Schartauaner
och schartauanism (1922, i samlingsverket
"Hågkomster och livsintryck"), Skall Västerlandet
gå under? (1924). en mot O. Spenglers teorier riktad
kritik, och predikosamlingen Gammalt vin i nya läglar
(s. å.). Prästvigd 1925, egnar sig O. nu odeladt åt
kyrkans tjänst.
28. E. N. S—g.

Oxford and Asquith [å’ksfəd ənd ä’skωith], earl af,
titel, som 1925 antogs af H. H. Asquith (se d. o.,
äfven i Suppl.), sedan han upphöjts till peer (earl)
efter att ha fallit igenom vid valen till underhuset
i okt. 1924.

Oxford english dictionary [å’ksfəd iȵgliʃ dikʃənəri],
The. Se Bradley, Henry. Suppl. och Murray, James (äfven i Suppl.).

*Oxfordlera (eng. Oxford clay) hör till
jura-(ej tertiär-)systemet och räknas efter
engelsk indelning till mellersta delen af
ooliten, efter tysk till nedersta malm.
K. A. G.

*Oxidation, kem. Till oxidation i vidsträckt mening
räknas äfven dehydrering, d. v. s. borttagande af
väte, särskildt från organiska ämnen. — I fråga om
elektrolyter (se Elektrolys) betraktar man
som oxidationsprocesser sådana omsättningar, vid
hvilka antingen positiv ionladdning upptages eller
negativ afges. Exempel af förra slaget äro
öfvergång af metallisk zink i zinkioner: Zn→Zii, eller
af 2-värdiga ferroioner i 3-värdiga ferriioner:
Fe→Fe; exempel af senare slaget äro öfvergång
af klorioner till fri klor: 2 C’l→Cl₂,
eller af 2-värdiga manganationer till 1-värdiga
permanganationer: Mn̋O4→MńO₄. — Det bör ihågkommas,
att oxidationsprocesser under långa tidrymder
utgjort människans enda eller förnämsta källa för
frambringande af värme, ljus och mekanisk energi. —
Frivilligt (d. v. s. utan tillförande af energi)
förlöpande oxidationsprocesser äro alla
exotermiska. Se Termokemi. — Ang. i luften,
vid vanlig temperatur, spontant försiggående
oxidationsprocesser se Autoxidation. Suppl.
K. A. V—g.

Oxidationskatalysator, kem. Se
Autoxidation 1. Suppl., sp. 396.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>