Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olivehäll ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1878 i Paris ha sett Hazelius’ svenska allmogesamling
grundlade han 1885 Dansk folkemuseum i Köpenhamn
och 1901 det därmed förenade friluftsmuseet vid
Lyngby, hvilka museer han ledde till 1920 och om
hvilkas tillväxt han gjorde sig i hög grad förtjänt.
P. E—t.
Olsen, Karl (Carl) Otto, sjömilitär, f. 26
maj 1844 i Karlskrona, blef 1865 sekundlöjtnant
i flottan, där han avancerade till kommendör
1898, konteramiral 1903 och vice amiral 1908 och
öfvergick i reserven 1910. Han var varfschef i
Stockholm 1899—1905 och chef för Marinförvaltningen
1905—10 samt därjämte 1906—08 högste befälhafvare
för kustflottan. Han var led. af certkommittén
1906—09 och af parlamentariska försvarskommittén
1907—10. O. är led. af Örlogsmannasällsk. (1886;
hedersled. 1903) och Krigsvet. akad. (1903).
Olsen, Christian Martin, dansk politiker,
f. 5 febr. 1853 i Vejle, egnade sig åt snickaryrket,
slöt sig till socialdemokratien och innehade 1898—1909
viktiga förtroendeposter (först sekreterare,
senare ordf.) i de samverkande fackförbunden. Han
var 1897—1909 medlem af Köpenhamns stadsfullmäktige,
1901—09 och 1910—18 led. af folketinget samt är sedan
1918 led af landstinget. O. har mycket anlitats
af sitt parti för att framföra dess synpunkter
i debatterna.
P. E—t.
Olsen, Fritz Johannes Jacob, dansk posthistoriker,
f. 20 sept. 1854 i Köpenhamn, var 1905—24
öfverpostkontrollör i Köpenhamn. Han har behandlat
det danska postväsendets historia i Det danske
postvæsen indtil 1711 (1889), Postvæsenet i Danmark
1711—1808 (1903), Postvæsenet i Danmark 1808—48
(1908), Det köbenhavnske postvæsen 1624—1912
(1912) och Postvæsenet i Danmark 1848—73 (1924).
P. E—t.
Olshausen [å’lsha͡u-], Philipp Justus von,
son till den i hufvudarb. nämnde Justus O.,
tysk rättslärd, f. 10 april 1844 i Kiel, blef
efter tjänstgöring som landtdomare 1887 led. af
kammergericht (hofrätten) i Berlin (samtidigt, sedan
1888, var han docent i juridik vid forstakademien
i Eberswalde) och 1890 led. af Reichsgericht (se
d. o.) i Leipzig samt var 1899—1908 oberreichsanwalt
och 1908—10 senatspresident där. O. har framträdt
som förf. på straffrättens område; mest bekant är han
genom en mycket anlitad "Kommentar zum strafgesetzbuch
für das Deutsche reich" (2 bd, 1879—83; många
senare uppl.) och en textuppl. (med anmärkningar)
af "Strafgesetzgebung des Deutschen reichs" (9 bd,
1884—1903; många uppl.).
N. S—g.
Olskroken, järnvägsstation i östra delen
af Göteborg vid Bergslagernas järnväg
samt linjerna Stockholm—Göteborg och
Göteborg—Strömstad af Statens järnvägar.
O. Sjn.
Olsnesón. Se Ulfsnesön.
*Olson (sp. 651), E. V., har ytterligare skrifvit det
historiskt förtjänstfulla arbetet The swedish element
in Illinois (1917) och Reformation cantata (s. å.;
engelsk och svensk text) samt redigerat flera för
undervisning i svenska språket i amerikanska skolor
afsedda böcker, bl. a. en samling "Svensk diktning"
(2 dlr, med förklarande noter af O.).
O. A. L—r.
Olson, Josef Fredrik, arkitekt, f. 4 febr. 1870 i
Kalmar, studerade vid Konstindustriella skolan 1895
samt i Tyskland, Italien, Frankrike, Belgien,
Holland och Danmark till 1897 och
sedermera i Stockholm vid Tekniska högskolan,
där han blef assistent och 1901—04 var lärare
vid byggnadsyrkesskolan. Från 1904 är han
stadsarkitekt i Kalmar. Han har där ledt om-
och tillbyggnadsarbeten på domkyrkan, rådhuset,
slottet (där arbetet fortfarande pågår) och
byggt elektricitetsverk, skolor, församlingshus
(se fig. 9 å pl. vid art. Kalmar), banker m. m.
G—g N.
Olson, Johan Emil, språkman, f. 9 juni 1876 i
Brandstad, Malmöhus län, blef filos. doktor och
docent i nordiska språk i Lund 1904 och professor i
samma ämne där 1917. O. har utom ett flertal smärre
afhandlingar och uppsatser författat Östgötalagens
ljudlära (1904), Östgötalagens 1300-talsfragment
(1911), Studier över pronominet Den (s. å.) och De
appellativa substantivens bildning i fornsvenskan
(1916), utgett "Utdrag ur Magnus Erikssons landslag"
(1909; ny uppl. 1917), Jacob Wallenbergs "Min son
på galejan" (1921) och "Florez och Blanzeflor"
(s. å.) samt öfversatt Snorre Sturlassons
"Konungasagor" (2 bd, 1919—22).
*Olsson (sp. 653), Peter, promoverades i maj 1915 till
filos. jubeldoktor och dog 12 jan. 1923 i Spegelvik (Skåne).
L—e.
*Olsson (sp. 653), B. A. L., återgick 1915 till
Dramatiska teatern, där han fortfarande är anställd.
*Olsson (sp. 653), A. Julius, blef 1920 led. af Royal
acad. of arts och president i Royal institute of oil painters.
*Olsson (sp. 654), Per (i Fläsbro, senare i
Fiskeby), afgick efter 1914 års första riksdag ur
Andra kammaren, där han sedan 1912 representerat
de frisinnade i Hälsinglands norra valkrets. Han
öfvergick 1917 till bondeförbundet och återinsattes
vid 1920 års val som dess kandidat i kammaren för
nämnda valkrets. Vid 1921 års riksdag var han led. af
statsutskottet och hemliga utskottet. På grund af
tilltagande döfhet afsade han sig s. å. mandatet
efter riksdagens slut.
Gl.
*Olsson (sp. 654), Otto E., blef 1915 led. af
Mus. akad. Han är verksam medlem af koralbokskommittén
1916 ff. (se Koral. Suppl., och Kyrkomusik i Tillägg till Suppl.).
Olsson, Oskar Natanael (O. i Broberg), hemmansegare
i Broberg, Göteborgs och Bohus län, kommunalman och
riksdagsman, f. 31 jan. 1856, har i Brastads och
Bro kommuner innehaft de flesta kommunala uppdrag,
bl. a. fungerat som kommunalstämmans ordf. i 19 år,
vice ordf. i skolrådet samt skol- och kyrkokassör i 18
år och är nu ordf. i Bro kommunalfullmäktige. Länets
landsting har O. tillhört fr. o. m. 1891, har varit
tingets ordf. 1923—24 och är sedan 1922 ordf. i
landstingets förvaltningsutskott. Hösten 1902 invaldes
O. i Andra kammaren, som han tillhört 1903—12, 1914
och sedan 1918. Han var 1910—11 led. af lagutskottet,
1918 led. af statsutskottet samt 1919—25 led. af
jordbruksutskottet. Landtmanna- och borgarepartiets
förtroenderåd har han tillhört sedan 1918. Som ordf. i
Göteborgs och Bohus läns moderata valmansförbund
har han nedlagt ett outtröttligt och framgångsrikt
arbete i högerpartiets organisations- och valarbete
i Bohuslän.
L. K—n.
Olsson, Peter Magnus (O. i Blädinge), riksdagsman,
hemmansegare i Blädinge, Kronobergs län, f. där 7
okt. 1857, anlitades tidigt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
