- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
885-886

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obrenovac ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller fängelse) och ersättningsskyldighet eller ock
inskränkning i näringsfrihet.
C. G. Bj.

Ockesjön, en omkr. 10 kvkm. stor sjö, 299 m.
ö. h. i Mörsils och Mattmars socknar, Jämtland,
genomflytes af Undersåkersälfven (Indalsälfven).
O. Sjn.

O Conaire [å͡ukå’nəri], Pádraic. Se Iriska
litteraturen
. Suppl., sp. 674.

*O’Connor, T. P., är alltjämt led. af underhuset
för valkretsen Scotland division i Liverpool och f.
n. (1925) den ende representanten i underhuset för
det irländska nationalistpartiet. Som ”underhusets
fader” (den, som längsta tiden tillhört huset)
åtnjuter han högt anseende. Han är alltjämt
medarbetare i ”Daily telegraph” och särskildt
känd för sina på personliga minnen rika
dödsrunor.
V. S—g.

O’Connor [å͡ukå’nə], Roderick (Rory), irländsk
revolutionär, d. 8 dec. 1922, var en af de
republikanske ytterlighetsmännens ledare, anordnade
i mars 1922 mot krigsminister Mulcahys förbud ett
armémöte, där den republikanska armén organiserades
under ett verkställande råd, oberoende af Fristatens
regering. O. förskansade sig med sina anhängare
i flera offentliga byggnader i Dublin (först i
Orange hall, sedan i domstolspalatset The four
courts) och företog i juni utfall mot regeringens
anhängare. O. tvangs 28 juni att kapitulera i The
four courts, som underminerats och delvis sprängdes i
luften. Han hölls en tid i fängelse, tills han jämte
ett par anhängare afrättades som repressalieåtgärd
för mordet på en ledamot af Dail Eireann.
V. S—g.

*Odalen, distrikt i Hedmark fylke vid Glommen,
Norge. Häradena heta nu Nord-Odal (500,33 kvkm.,
5,022 inv. 1920) och Sör-Odal (514,91 kvkm., 7,045
inv. 1920).

*Odarslöf (officiellt Odarslöv) är numera
den vanliga benämningen på Västra Odarslöf. 719 inv. (1925).

*Odda tillhör nu Odda herred, Hordaland fylke. 3,972
inv. (1920; jämte 1,124 i Tyssedal). — En ny väg
leder längs Sörfjordens östra sida förbi Tysse
och Ullensvang; därifrån är väg under byggnad
till Eidfjord och vidare öfver Hardangervidda till
Haugastöl vid Bergensbanan. — Nya stora fabriker
för Odda smelteverk äro under byggnad. Som kraftkälla
nyttjas Oddaelven, representerande 45,000 eff. hkr,
och Tysso, som representerar 300,000. Af Tyssos
vattenkraft äro 85,000 eff. hkr utbyggda, och
fortsatt utbyggning pågår. — Oddas betydelse som
turistort har aftagit, sedan röken från de stora
fabriksanläggningarna delvis ödelagt trädvegetationen.
K. G. G.

*Odder hade 1921 endast 3,923 inv.

Oddernes. 1. Pastorat i Torridal prosteri,
Agder bispedömme, Norge, med socknarna O. och
Randesund. 139,39 kvkm. 6,850 inv. (1920). — 2. Härad
och socken kring Kristiansand, Vest-Agder fylke
(före 1919 Lister og Mandals amt), Norge. 3,491
inv. (1920). Jordbruk, fiske; fabriksindustri.
2. K. G. G.

*Oddfellows. Den amerikanska The independent order
of Odd fellows
(hvilken gren 1884 infördes i Sverige)
räknade 1 jan. 1924 1,913,111 manliga och 747,798
kvinnliga medlemmar; dess samlade fonder uppgingo
s. å. till omkr. 361,5 mill.
kr.; 1923 utbetalades i understöd omkr. 21,1
mill. kr. I Europa har orden numera införts äfven i
Norge och Tjecho-Slovakien, hvilka länder erhållit
oberoende storloger, så att under den högsta
ledningen, The Sovereign grand lodge, nu höra 8
oberoende storloger (Australien, Tyskland, Schweiz,
Danmark, Holland, Sverige, Norge och Tjecho-Slovakien)
samt 68 andra storloger, under hvilka åter lyda
16,728 manliga och 10,182 kvinnliga loger. Som en
utveckling af logegraderna finns en lägerafdelning,
som har 58 storläger, alla i Amerika (med undantag
af 1, som bildades i Sverige 1917), och under dessa
höra 3,677 läger med 353,036 lägermedlemmar. Under
det svenska storlägret lyda 9 läger (i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Sundsvall, Linköping, Karlskrona
Falun, Örebro och Luleå) med 5,449 medlemmar (1 april
1925). Under den svenska storlogen höra (april 1925)
98 loger med 14,262 medlemmar. Af logerna äro 10 i
Stockholm, 5 i Göteborg, 4 i Malmö, 2 i Sundsvall, 2
i Hälsingborg och 1 å hvardera af 75 andra platser;
deras samlade fonder uppgingo 1 april 1925 till
3,935,409 kr. Alltmera börja logerna på skilda
platser bilda byggnadsföreningar och uppföra egna
ordenshus. I Stockholm uppföres f. n. (1925) en
större ordensbyggnad (Västra trädgårdsgatan 11 A),
sedan den äldre börjat visa sig för trång.
Fr. G—r.

Ode Balten, pseudonym för förf. Per Freudenthal
(se d. o. Suppl.).

*Odelberg. — 2. O. Vilhelm O. dog 10 april
1924 i Stockholm. Han var riksgäldsfullmäktig
t. o. m. 1913. Sedan 1918 var han hedersled.
i Stockholms läns hush. sällsk. Hedersled. af
Landtbr. akad. 1914.

illustration placeholder
Teodor Odelberg

3. A. Teodor O. hade plats i
jordbruksutsk. t. o. m. 1915. Han lämnade
1918 Första kammaren, hvars vice talman han var
1916—18 och som 1917 insatte honom i hemliga och
krigstidshjälpsutskotten. 1918 afgick han från
ordförandeskapet i Stockholms läns hush. sällsk.,
där han s. å. blef hedersled.

Odelstierna. 1. Erik G:son O., bergsingenjör,
högskollärare, f. 5 sept. 1853 i Vånga socken,
Östergötlands län, utexaminerades 1873 från
Norrköpings tekniska skola och 1876 från Tekniska
högskolans fackafd. för metallurgi och hyttkonst, var
ingenjör vid Järnkontoret 1883—92, arrenderade Jäders
bruk 1889—92, var lärare vid Filipstads bergsskola
1892—97, lärare och föreståndare för Falu bergsskola
1897—1904 och professor i järnets metallurgi vid
Tekniska högskolan 1904—18. Efter tillträdet till
professuren utgaf han sin företrädares, J. G. Wiborghs
(se denne, sp. 212), föreläsningar i ”Järnets metallurgi”
1904 samt 1913 en egen lärobok Järnets metallurgi)
afpassad efter ämnets dåv. omfattning vid högskolan.
Dessutom har O. i en mängd uppsatser i ”Jernkontorets
annaler”, ”Blad för bergshandteringens vänner”,
”Värmländska bergsmannaföreningens annaler” och ”Teknisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free