Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Finmarken). Jfr vidstående pl. med karta
öfver indelningen. I spetsen för hvarje fylke
står en fylkesmann som den högsta lokala
förvaltningsmyndigheten (förr amtmand). Hvarje fylke
(utom Oslo och Bergen) utgör en fylkeskommun, som
representeras af fylkestinget, hvilket sammanträder en
gång om året under fylkesmannens ledning och består
af ordförandena i hvarje herred inom fylket. Som
ekonomiskt förvaltningsutskott fungerar ett
fylkesudvalg, bestående af fylkesmannen och 4 af
fylkestinget (i Oslo och Bergen af kommunstyrelsen)
valda ledamöter. Det är jämväl skattestyrelse för
fylket (utom i Oslo och Bergen, där sådan väljes
särskildt). Skolstyrelsen för fylket består af 3 af
fylkestinget valda ledamöter; den handlägger de för
fylket gemensamma skolärendena och uppgör budget
för dess skolkassa. N. har 42 städer ("byer") och 25
"ladesteder". Hufvudstadens namn har enligt lag af
11 juli 1924 fr. o. m. 1 jan. 1925 ändrats till Oslo.
Kommunalförvaltningen. De gamla magistratsämbetena
i städerna upphäfdes genom en lag af 9 mars 1917,
som trädde i kraft 1922. Om den uppdelning
af magistratens förvaltningsbestyr, som då
skedde, se Magistrat. Suppl. Under Världskriget
inrättades genom lag af 26 juli 1916 (och flera
tilläggslagar) kommunala provianteringsråd, men
denna kristidsanordning afskaffades genom lag af 7
dec. 1923.
Lagskipning. Om den genomgripande omorganisationen
af institutionen lagmandsret se d. o. Suppl.
Kyrkliga förhållanden. Från 1 jan. 1925 är N. indeladt
i 7 bispedömmen, i det att Agder bispedömme genom lag
af 11 aug. 1924 delades i två. N:s bispedömmen äro nu
följande: 1) Oslo, 2) Hamar, 3) Agder, 4) Stavanger,
5) Björgvin, 6) Nidaros och 7) Hålogaland (se pl. med
karta öfver indelningen). Det nu återupprättade
Stavanger bispedömme grundlades 1125 af Sigurd
Jorsalafare; biskopsstiftet nedlades omkr. 1682. —
Enligt lagen om menighetsråd af 3 dec. 1920 kunna
de, alltefter församlingens beslut, bestå af 4, 6, 8
eller 10 medlemmar med kyrkoherden (sognepresten) som
själfskrifven medlem; de välja själfva sin ordf. och
vice ordf. Om deras befogenheter se Menighetsråd.
Suppl. Ytterligare märkes, att de skola förbereda
alla ärenden, som skola föreläggas menighetsmötet
(motsvarande svensk kyrkostämma), att de ha att
besluta om kyrkornas upplåtande till konserter
m. m., ega rätt att uttala sig om nya läroböcker
vid kristendomsundervisningen i folkskolorna
o. s. v. Hittills har tillfredsställelse rådt med
denna fr. o. m. 1922 i funktion varande institution.
Undervisningsväsen. Genom lag af 18 juli 1924
vidtogos åtskilliga förändringar i skollagen af
27 juli 1896 om de högre allmänna läroverken ("de
höiere almenskoler") jämte tilläggslagar. Två lagar
af 1 aug. 1924 medförde en del ändringar i lagen om
folkskolor på landet och i lagen om folkskolor i stad
af 26 juni 1889. — Skolsparkassor inrättades vid N:s
folkskolor redan 1871, men utvecklades länge endast
föga. Antalet skolsparkassor var 1910 sammanlagdt 79,
hvaraf 60 upprättats under perioden 1906—10. År 1920
hade antalet stigit till 210. Insättningarna uppgingo
1914 till 380,000 kr., 1918 till 1 mill.
och 19121 till 1,7 mill. kr. I Oslo ha nu 90 proc. af
folkskolans barn sin egen bankbok. Skolsparkassorna
stödjas af myndigheterna och bankerna, skol- och
kommunstyrelser ha beviljat dem fritt materiel,
och äfven i mellanskolorna ha liknande sparkassor
börjat upprättas. Insättningarna i mellanskolornas
sparkassor uppgingo 1921 till 75,000 kr. — 1919
bildades Statens forskningsfond (3 mill. kr.) för
internationellt vetenskapligt arbete; räntorna delas
lika mellan en naturvetenskaplig och en humanistisk
sektion. Den senare har (1923) upprättat Institutet
for sammenlignende kulturforskning i Oslo.
Föreningsväsen. Bland nya ungdomsföreningar
märkes Björnsonförbundet, stiftadt 14 mars 1917
i Oslo, med uppgift att samla norsk ungdom kring
nationella och ideella intressen. Det består af
22 lokalföreningar, spridda öfver hela landet,
med 3,500 medlemmar. — Med uppgift att leda vården
af landets vanföra i fred och krig upprättades 1916
Centralstyret for vanföre. — 24 okt. 1922 stiftades
Norges forsorgs- og verneforbund. Det åtar sig att
anställa undersökningar om lagöfverträdare samt
tar sig an personer, som varit straffade, deras
familjer och likaledes försummad ungdom. Förbundets
styrelse har sitt säte i Oslo. Det började sin
verksamhet 1923, då dess föregångare "De norske
forsorgsforeningers landsforbund" och "Norges
lærehjems- og verneforbund" upplöstes. För år 1923
beviljades 180,000 kr. på Justitiedepart:s budget
(jämte 68,000 kr. på Socialdepart:s budget) till
förbundets administration och skyddsverksamhet. —
Norges Röda kors omorganiserades från 1 jan. 1916 till
en landsförening, bestående af kretsar, som i sin
tur från 1922 äro indelade i distrikt. Föreningens
ärenden handhafvas af en landsstyrelse och
ett landsmöte; den har en president och en
generalsekreterare. Föreningens ram har vidgats
till att omfatta äfven socialt och humanitärt
barmhärtighetsarbete. 1922 hade föreningen ett
statsanslag på 40,000 kr. jämte 60,000 kr. årligen
af penninglotterimedel.
M. H.
Teater. Se H. Wiers-Jenssen, "Nationalteatret
gjennem 25 aar" (d. 1—5, 1924), och S. Bödtker,
"Kristiania-premierer gjennem 30 aar" (I—II, 1923—24).
Försvarsväsendet grundar sig på lagarna af 19 juli
1910 och 20 aug. 1915 samt beträffande armén på
k. resol. af 15 jan. 1910, 22 dec. 1911 och 28 juli
1916. Armén består af kommenderande generalen med
stab, generalstaben, 6 divisioner (arméfördelningar),
truppslagsinspektörerna med staber,
fästningsartilleriet, flygväsendet, artilleriets
tekniska stat, utskrifningsväsendet, officersskolorna
och remonteringskommissionerna. Divisionernas
hufvudorter äro: 1:a (tills vidare) Fredrikshald, 2:a
Elverum, 3:e Kristiansand, 4:e Bergen, 5:e Trondhjem,
6:e Harstad. Hvarje division har 3 inf.-reg. utom
4:e, som har 2 reg. och 2 bat. utom reg.-förband, 1
inf.-underoff.-skola, 1 förplägnads-, 1 sjukvårds- och
1 trängkomp. Dessutom tillhöra 1:a, 2:a och 5:e div. 1
kav.- och 1 fältart.-reg., 1:a div. 1 ing.-reg., 3:e
och 4:e div. 1 bergsbatt., 5:e div. 1 garnisonskomp.
och 1 ing.-bat. samt 6:e div. 2 inf.-bat. utom
reg.-förband, 1 bergsbatt. och 1 ing.-bat. Gardet
utgöres af 1 bat. med 4 komp., sammansatt af
kontingenter från inf.-reg:na. Infanteriet består af
17 reg. om 3 bat. om 4 komp.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
