Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 807-808 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Nordlander, J. - Nordland fylke, fr. o. m. 1919 officiellt namn på Nordlands amt - * Nordlands amt - Nordlandsbanan, norsk järnväg. Se Norge, järnvägar. Suppl., sp. 815 - Nordli - * Nordling. 3. Johan N. - * Nordlund, K. P. - * Nordmaling - Nordmalingsfjärden - * Nordmalings och Bjurholms tingslag - Nordmandsfjordjökelen. Se Seiland - * Nordmandsforbundet (nu Nordmannsforbundet) - * Nordmann. 2. G. Petrus. B. N. - Nordmannsgran - * Nordmark. 2. Häradet - * Nordmark. 3. Kontraktet - * Nordmark-Klarälfvens järnväg. Se vidare Nordmark-Klarälfvens järnvägar. Suppl. - Nordmark-Klarälfvens järnvägar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Norrländska samlingar" (h. 10, "Ångermanlands
landstingsakter 1628—1644", utkom 1923).

Nordland fylke, fr. o. m. 1919 officiellt namn på
Nordlands amt (se d. o., äfven i Suppl.).

*Nordlands amt heter fr. o. m. 1919 Nordland fylke. Om
svenska lappars renbetesrätt se Lappar. Suppl.

Nordlandsbanan, norsk järnväg. Se Norge,
järnvägar. Suppl., sp. 815.

Nordli, härad och socken i Lierne pastorat, n. ö. om
Trondhjem, Nord-Tröndelag fylke (före 1919 Nordre
Trondhjems amt), Norge, gränsar i ö. till Sverige,
1,539,06 kvkm. 882 inv. (1920). Boskapsskötsel,
skogsbruk, jakt och sötvattensfiske.
K. G. G.

*Nordling. — 3. Johan N. har vidare utgett
diktsamlingarna Samlad låga (1917) och Berg och buda
(1921) samt Gamla bruket och andra dalaberättelser
(1923).

*Nordlund, K. P. Se S. Almquist,
"K. P. N. Minnesteckning" (1919).

Hans son Karl N. blef 1918 förste
folkskolinspektör i Stockholm. Han var 1919—20
stadsfullmäktig där. 1917—18 var han led. af
nykterhetsundervisningskommittén och är sedan 1921
ordf. i religionsfrihetskommittén. Han har skrifvit
bl. a. Den svensk-norska krisen (1905; öfv. till
eng., fr. o. ty.), uppsatser i "Pedag. tidskr.",
"Hist. tidskr." (Om censureringen af Jakob Wildes
"Historia pragmatica", 1902) samt Läraren
och lärarens gärning (1922) m. fl. broschyrer i
uppfostringsfrågor m. m. — Hans broder Erland N.,
administratör, f. 9 aug. 1872 i Öster-Löfsta,
Uppsala län, utexaminerad från Tekniska högskolan
1896, löjtnant 1898 och kapten 1903—10 vid
Kustartilleriet, var verkst. direktör 1910—16 i
Sv. industriförbundet, 1911—16 i A.-b. industribyrån
och 1918—21 i A.-b. Nordisk organisation samt 1916—18
direktör i A.-b. Sv. kullagerfabriken. Han har varit
led. af tullkommittén (1914), Statens industri-
(1914) och krigsmaterial- (1915) kommissioner samt
Tobaksmonopolets centralkommitté (1915). N. har
redigerat 1907—10 "Teknisk tidskr.", 1919—22
"Nordisk tidskr. i organisation" och sedan 1921
Skattebetalarnas förenings publikation "Sunt
förnuft". Han är sedan 1921 föreningens sekreterare.

*Nordmaling omfattar nu 1,303,16 kvkm. 8,834 inv.,
hvaraf 418 i Nordmalings kyrkovalls municipalsamhälle,
som 1922 blef åtskilligt utvidgadt, nu omfattar 110
har och där nu äfven ordnings- och hälsovårdstadgorna
tillämpas. Enligt K. M:ts beslut 21 mars 1919
har, sedan en del af Norrfors by öfverförts från
Bjurholms till N. socken, en kyrka byggts vid
Norrfors järnvägsstation, vid Lögdeå älf, efter
ritningar af arkitekt K. Nordenskiöld i Stockholm med
altartafla af G. Torhamn och dekorering i öfrigt af
Y. Lundström. Kyrkan invigdes 26 aug. 1923.
E. A—t.

Nordmalingsfjärden, en 20 km. lång och upp till 8
km. bred hafsvik i sydligaste delen af Västerbottens
län. I dess inre del utfalla Lögde älf och Leduån.
O. Sjn.

*Nordmalings och Bjurholms tingslag. Arealen är nu
2,931,99 kvkm. 17,635 inv. (1924).

Nordmandsfjordjökelen. Se Seiland.

*Nordmandsforbundet (nu Nordmannsforbundet) hade
57,891 medlemmar hösten 1924.
Dess hufvudsäte är Oslo; det har en byggnadsfond på
230,000 kr.


*Nordmann. — 2. G. Petrus B. N. afgick från föreningen
Svenska folkskolans vänner 1918 och dog 27 okt. 1923
i Borgå. Han var det svenska folkbildningsarbetets
i Finland fader; på hans graf ha de svenska
musikförbunden i Nyland och Svenska folkskolans
vänner rest en vård. Bland N:s skrifter må ytterligare
nämnas Släkten Nordmann (1910), Björnstjerne Björnson
i liv och lära (1916), berättelsen Gården med de fyra
grindarna (s. å.), Krigsmän och krigsminnen (1918) och
monografien Walter Runeberg 1838—1918 (s. å.). Biogr.
af I. A. Heikel i "Skr. utg. af Sv. litt. sällsk. i
Finland", 173 (1924).
T. C.

Nordmannsgran, Abies Nordmanniana (Stev.) Link, bot.,
ett från Kaukasus härstammande, vackert barrträd,
skild från silfvergranen genom de gröfre barren, som
äro riktade både åt sidorna och uppåt. Nordmannsgranen
odlas i Sverige som prydnadsträd, men är under
stränga vintrar ömtålig redan i Stockholmstrakten.
G. L—m.

*Nordmark. — 2. Häradet är nu deladt på
Söndersysslets och Västersysslets fögderier. 18,695
inv. (1924). — 3. Kontraktet omfattar nu 5 pastorat,
i det att Holmedals pastorat tudelats i Holmedal
med Karlanda samt Töcksmark med Östervallskog
och Västra Fågelvik. 17,270 inv. (1921).
2—3. E. A—t.

*Nordmark—Klarälfvens järnväg. Se vidare Nordmark—Klarälfvens järnvägar, Suppl.

Nordmark—Klarälfvens järnvägar är fr. o. m. 1920
benämningen på en grupp järnvägar, som egas och
trafikeras af Nordmark—Klarälfvens järnvägs-a.-b.,
hvars styrelse har sitt säte i Uddeholm. De till
gruppen hörande järnvägarna äro: Filipstads
norra bergslags (mellan Filipstad och Nordmark
16,8 km.), Nordmark—Klarälfvens (sträckorna Nordmark—Mokärnshyttan 11,9 km.,
Mokärnshyttan—Björndalsbron 47,9 km., Nordmark—Taberg
5,1 km., Geijersholm—Starrkärr 1,1 km, och
Sjögränd—Edebäck 4,6 km.), Björndalsbron—Munkfors
14,6 km., Karlstad östra—Munkfors 59,0 km., Karlstad
östra—Karlstads hamn 2,1 km. och Karlstad—Skoghall
7,5 km. Samtliga ofvannämnda järnvägssträckor med
undantag af Karlstad—Skoghall äro elektrifierade.

En utvidgning af järnvägsförbindelserna genom
Klarälfsdalen norrut till Höljes i Norra
Finnskoga socken är projekterad. Ett flertal
koncessionsansökningar — olika beträffande
såväl banans sträckning som spårvidd — har
gjorts. Efter företagen utredning i ärendet
har Järnvägsstyrelsen ansett sig böra afstyrka
ifrågavarande koncessioner, men samtidigt förklarat
sig beredvillig tillstyrka koncession å järnväg från
Råda station å Nordmark—Klarälfvens järnvägar längs
Klarälfvens västra strand till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>