Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 761-762 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nikolaus ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och är från och med urtima riksdagen 1919
led. af Första kammaren (för Malmöhus län)
samt denna kammares andre vice talman sedan
1921. N. har sedan 1912 varit led. af en mängd
löneregleringskommittéer och är f. n. (1925)
led. af kommunikationsverkens och allmänna
civilförvaltningens lönenämnder. Han har varit led. af
jordbruksutskottet 1912—14, af statsutskottet 1915—23
och därefter åter af jordbruksutskottet. N. har
skrifvit Soliga Kabbarp (1916; satirer och
epistlar), Lustgården (1918; humoresker)
och Olympen på sommarnöje (1923; novelletter)
samt folkskådespelet Skåningar (uppfördt 1919).
S. H.


*Nilsson (sp. 1037), N. Martin P:son, blef
1918 sekreterare i Humanistiska
vetenskapssamf. i Lund, 1920 led. af
Vitt. hist. o. ant. akad. och 1924 korresp. led. af
preussiska vet. akad. i Berlin. N. har
äfven som populärvetenskaplig författare
utvecklat en rik och högt skattad verksamhet,
omfattande vidsträckta kulturområden. Bland
hans efter 1909 utg. arbeten märkas Årets
folkliga fester (1915), Olympen (1918—19),
Primitive time-reckoning (1920), Den romerska
kejsartiden (1921—22), Den grekiska religionens
historia (1921) och Primitiv kultur (1924).
T. J. A.

*Nilsson (sp. 1037), Josef P.,
var afdelningssekreterare i Allmänna
valmansförbundet 1911—19 och är sedan 1919 direktör
för a.-b. Fastighet. Han är sedan 1919 led. af
Stockholms stadsfullmäktige.

Nilsson, Fredrik Olaus, Sveriges förste
baptistpredikant, f. 28 juli 1809 å Vändelsö,
Hallands län, d. 21 okt. 1881, gick vid 18 års
ålder till sjöss, blef 1834 under ett besök i New
York religiöst sinnad, lämnade sjömansyrket och
började verka där som traktatmissionär. N. återkom
till Sverige 1839, började predikoverksamhet på
västkusten, utsattes (särskildt från ortodoxt
kyrkligt håll) för förföljelse och verkade från
1842 som sjömansmissionär i Göteborg. Genom samtal
med en svensk sjökapten G. W. Schröder fästes N:s
uppmärksamhet på dopfrågan: han blef öfvertygad om den
baptistiska lärans skriftenlighet och döptes 1847 i
Hamburg af pastor J. G. Oncken. Genom N:s verksamhet
i Halland döptes där några vid Vallersvik, nära
Frillesås (se d. o. Suppl., med fig. af minnesstenen),
och den första svenska baptistförsamlingen bildades,
21 sept. 1848. Förföljelserna kulminerade, då N. af
Göta hofrätt 26 april 1850 dömdes att "varda riket
förvisad"; då domen fastställdes af K. M:t, måste
han 1851 lämna Sverige. N. var därefter en tid pastor
för Köpenhamns första baptistförsamling och döpte där
1852 svenske statskyrkoprästen A. Wiberg (se d. o.),
sedermera den egentlige organisatorn af det svenska
baptistsamfundet. Jämte 21 svenska trosfränder reste
han 1853 till Amerika. N:s landsförvisning och däraf
föranledda opinionsyttringar (äfven i
utlandet) torde ha bidragit till, att konventikelplakatet
(se d. o.) upphäfdes 1858. Till Sverige
återvände N. 1860, benådades s. å., blef 1861
föreståndare för Göteborgs första baptistförsamling
och verkade där till 1868, då han reste till Amerika;
där stannade han till sin död. — Litt.: A. Drake och
J. A. Borgström, "Svenska baptisternas historia". I
(1898), J. Byström, "En frikyrklig banbrytare" (1910),
och N. J. Nordström, "Svenska baptistsamfundets
historia", I (1923).
J. B—m.

Nilsson, Anders, samlare, f. 1832, d. 1904,
läroverksadjunkt i Skara 1863, var en synnerligen
flitig samlare af kulturhistoriska föremål,
framför allt inom Västergötland. Efter hans
död fördelades hans samlingar mellan Göteborgs
museum och några museer i Västergötland. Se
C. Lagerberg, "A. N:s efterlämnade samlingar"
(i "Göteborgs museums årstryck" 1906).
N. E. H.

Nilsson, Erik Gustaf (N. i Vibberbo), jordbrukare,
riksdagsman, f. 26 april 1860, eger och brukar ett
bergsmanshemman i Vibberbo, Kopparbergs län, har i
hemorten mycket anlitats i kommunala värf (nämndeman
sedan 1917. landstingsman sedan 1919) och var 1918—24
led. af Andra kammaren (först för Kopparbergs läns
västra valkrets, sedan för Kopparbergs län). Han var
under denna tid en af bondeförbundets ledande män och
flera år ordf. i dess riksdagsgrupp, var led. af 2:a
lagutskottet 1919—24, af 2:a särskilda utskottet vid
1919 års urtima riksdag och af utrikesnämnden 1921—24
samt 1919—23 led. af försvarsrevisionen. Han
biträdde vid 1924 års riksdag ej sitt partis motion
i försvarsfrågan och lämnade s. å. partiet för att
i stället närma sig frisinnade folkpartiet.
V. S—g.

Nilsson, Olof, landtbrukare, politiker, f. 6 juli 1863
i Tånga, Välinge socken, Malmöhus län, anslöt sig 1906
till det socialdemokratiska partiet och invaldes 1911
för Malmöhus läns norra valkrets i Andra kammaren,
af hvilken han ännu (1925) är ledamot för Malmöhus
län. Inom riksdagen har han hufvudsakligen verkat
inom jordbruksutskottet, hvars ordf. han är sedan
1922. N. var statsrevisor 1919 och 1925, tillhörde
mars—okt. 1920 som chef för Jordbruksdepartementet
den första socialdemokratiska ministären och var
dessförinnan led. af Folkhushållningskommissionens
jordbruksafdelning samt sakkunnig i bl. a. kyl-
och spannmålslagerhuskommittén. Han var
ordf. för spannmålssakkunniga (1922—23) och
tillkallad att inom Justitiedepartementet
biträda vid utredningen af vissa jordfrågor
(1924). Sedan 1921 är N. led. af socialdemokratiska
arbetarepartiets styrelse och deltog 1911
i utarbetandet af partiets jordprogram. Han
är sedan 1909 landstingsman i Malmöhus län.
S. M.

Nilsson,, Victor, svensk-amerikansk författare,
f. 10 mars 1867 i Östra Torp, Malmöhus län, kom till
Amerika 1885, bosatte sig i Minneapolis, Minn., och
blef filos. d:r vid University of Minnesota 1897. Han
var under flera år anställd inom svensk-amerikanska
pressen, men öfvergick 1897 till den amerikanska och
har varit verksam särskildt som musikkritiker. Han
utgaf 1906—10 den af honom uppsatta "Musiktidning"
samt är sedan 1906 redaktör (sedan 1919 äfven egare)
af "The Progress-register". — Bland hans i bokform
utgifna arbeten äro Förenta staternas presidenter
(1894),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>