Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationernas förbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att förverkliga den i akten uttryckta grundsatsen om
samfärdselns och transiteringens frihet m. m. har
förbundet vidare en organisation för kommunikationer
och transit, upprättad af en konferens i
Barcelona 1921, som äfven antog en konvention
om transiteringens frihet. En andra konferens för
dylika frågor hölls i Genève 1923. I båda deltog
Tyskland, i den sistnämnda äfven Turkiet.
Af stort intresse är Internationella
arbetsorganisationen. Medlemmarna af förbundet
förplikta sig enligt akten att söka "säkerställa och
upprätthålla rättvisa och humana arbetsvillkor",
och ett särskildt kapitel i hvart och ett af
fredsfördragen med Tyskland, Österrike, Bulgarien och
Ungern stadgar ytterligare härom. Denna organisation,
som består af samma medlemmar som förbundet samt
dessutom Ecuador, Hedjas och Tyskland och hvars
budget kontrolleras af förbundet, intar i öfrigt
en själfständig ställning. Den har egen församling
eller konferens, en styrelse och ett sekretariat,
Internationella arbetsbyrån i Genève (Bureau
International du travail, International labour
office.) Konferensen består af 4 representanter för
hvarje medlem, af hvilka 2 äro ombud för regeringen,
1 för arbetsgifvarna och 1 för arbetarna. Ledamöterna
ega rätt att rösta individuellt. Konferensen, som
bör samlas åtminstone 1 gång hvarje år, sammanträdde
första gången i Washington 1919. Styrelsen består af
24 led., af hvilka 12 representera regeringarna,
6 väljas af arbetsgifvarnas representanter
i konferensen och 6 af arbetarnas. Af de 12
regeringsrepresentanterna utses 8 af de stater,
"som ega största industriella betydelse", hvarmed
för närvarande afses Belgien, Canada, Frankrike,
Indien, Italien, Japan, Storbritannien och Tyskland;
återstående 4 väljas af de stater, som därtill
utses af de regeringsrepresentanter på konferensen,
hvilka icke företräda ofvannämnda 8 stater. Uppdragen
afse 3 år. Direktör för arbetsbyrån är förre franske
ministern Albert Thomas. Arbetsorganisationens första
kongress, i Washington 1919, afslöt konventioner
om bl. a. tillämpning af principen om 8 timmars
arbetsdag och 48 timmars arbetsvecka, förhindrande
af arbetslösheten och bekämpande af dess verkningar,
nattarbete för kvinnor och minimiålder för användning
af minderåriga i industriellt arbete. Den andra
konferensen, i Genua 1920, och de följande, samtliga
i Genève, ha antagit ett stort antal konventioner
och rekommendationer om arbetsvillkorens reglering.
Förbundets humanitära verksamhet afser i öfrigt
bl. a. att lindra nöden särskildt bland ryska och
armeniska flyktingar — hvilket arbete stått under
Fridtjof Nansens ledning — och undertrycka handeln
med kvinnor och barn, för hvilken fråga finnes en
särskild rådgifvande kommission, bildad 1922 och
sammansatt af ombud för dels vissa regeringar, dels
vissa skyddsorganisationer (jfr Hvita slafhandeln,
äfven i Suppl.). För hygieniska frågor finnes en
särskild hälsovårdsorganisation och för frågor rörande
opiumhandeln en rådgifvande kommission, upprättad
1921. Vidare har rådet 1922 bildat en kommission
för intellektuellt samarbete, som skall samverka
med nationella kommittéer i de olika staterna och
under hvars styrelse bl. a. skall stå ett af franska
regeringen upprättadt internationellt institut
i Paris.
Förbundet har slutligen vissa lokalt administrerande
befogenheter beträffande områden, hvilkas styrelse
åtminstone i viss utsträckning är ställd under dess
garanti och kontroll. Detta är fallet med Danzig och
Saarområdet. Versaillesfördraget ställer Danzig med
kringliggande område som en fri stad under förbundets
beskydd. Förbundets råd väljer en öfverkommissarie
för en tid af ett år. Stadens författning står under
förbundets garanti (jfr Danzig. Suppl.). Enligt samma
fördrag styres Saarområdet under en tid af 15 år
från fredsslutet af en kommission af 5 ledamöter,
som väljas af förbundets råd för en tid af ett
år. Vid periodens slut skall befolkningen genom
omröstning afgöra, om den vill förbli under denna
styrelse eller ansluta sig till Frankrike eller
till Tyskland (jfr Saarområdet. Suppl.). — Vidare
skall rådet jämlikt akten (art. 22) och särskilda
bestämmelser i fredsfördragen kontrollera styrelsen af
de forna tyska och turkiska biländer och kolonier, som
enligt frederna skola förvaltas af vissa makter såsom
mandatområden under förbundet. Systemet öfvervakas
af en ständig mandatkommission, organiserad 1920
och bestående af 9 medlemmar, af hvilka majoriteten
skall utgöras af medborgare i icke-mandatärstater.
Mandaten indelas i 3 klasser, A, B och C. Till klass
A räknas områden, som antagas inom kort mogna för
själfstyrelse, men tills vidare skola mottaga råd
och hjälp af mandatärmakten. Dit höra Mesopotamien,
Syrien och Palestina. Till klass B hänföras områden,
där mandatärmakten är ansvarig för förvaltningen
och för befolkningens skydd. Dit höra Kamerun,
(f. d. Tyska) Öst-Afrika och Togo. Till klass C räknas
slutligen områden, som på grund af gles bebyggelse
eller ringa storlek få förvaltas som integrerande
del af mandatärmakten, dock under vissa garantier
för infödingarnas intressen. Hit höra (f. d. Tyska)
Sydväst-Afrika och de forna tyska kolonierna i
Stilla hafvet.
Organisationens utveckling. På den första
församlingen, 1920, väcktes förslag af svenska,
norska och danska regeringarna om ändring i
förbundsakten bl. a. därhän, att de icke ständiga
rådsmedlemmarna skulle väljas för 4 år och icke
omedelbart kunna omväljas samt att rådet i ömmande
fall skulle kunna befria en stat från att deltaga
i ekonomisk blockad. Hvarken detta förslag eller
ett yrkande af Sverige om särskilda ständiga
förlikningsnämnder vann församlingens gillande. —
Andra församlingen, 1921, antog däremot en del
ändringar i förbundsakten, af hvilka bl. a. den
om fördelningen af kostnaderna trädt i kraft,
men de flesta andra ännu äro hvilande i afvaktan på
tillräckligt antal ratifikationer. Församlingen skall
enligt de hvilande bestämmelserna med 2/3 majoritet
fastställa regler för val af icke permanenta
rådsmedlemmar, uppdragets längd och villkoren
för återval. Rådet skall afge utlåtande, huruvida
kränkning af akten egt rum eller ej, hvarvid parternas
röster skola frånräknas. Det skall föreslå tiden för
den ekonomiska blockadens ikraftträdande och kan för
särskilda medlemmars vidkommande vid behof medge
visst uppskof med deltagandet. Ändringar i akten
skola beslutas af församlingen med 3/4 majoritet,
innefattande samtliga vid sammanträdet företrädda
rådsmedlemmars röster, och träda i kraft,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
