Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationernas förbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anledning af rapporten om rådets och sekretariatets
verksamhet fördelar församlingen sitt arbete
mellan utskotten, hvilkas antal brukar vara
6. Hvarje stat är representerad i samtliga
utskott. Förbundets officiella språk äro engelska
och franska. Församlingens och utskottens
möten äro offentliga, såvida ej annorlunda
beslutes. Förbundsförsamlingen har sammanträdt
i Genève hvarje år sedan 1920. Presidenter ha
varit P. Hymans (Belgien), H. A. van Karnebeek
(Nederländerna), A. Edwards (Chile), Cosme de la
Torriente y Peraza (Cuba) och G. Motta (Schweiz).
Rådet skulle urspr. bestå af de
5 s. k. principalmakterna: Amerikas förenta
stater, England, Frankrike, Italien och Japan som
själfskrifna och permanenta medlemmar och dessutom
4 icke permanenta medlemmar, valda af församlingen
vid tidpunkter, som denna egde bestämma. Intill
det första valet skulle enligt akten (art. 4)
ombud för Belgien, Brasilien, Spanien och Grekland
vara ledamöter i rådet. Då Förenta staterna
icke ratificerade Versaillestraktaten, blefvo de
permanenta medlemmarna endast 4. I stället för
Grekland valdes Kina 1920 till led. af rådet. Rådet
kan med bifall af församlingens majoritet öka antalet
rådsmedlemmar, såväl ständiga som valda. Ökning af
den förstnämnda kategorien har hittills ej skett;
däremot beslöto rådet och församlingen 1922 att
höja antalet valda till 6. Till nya rådsmedlemmar
valdes därpå Sverige och Uruguay. Kina ersattes
1923 af Tjecho-Slovakien. Valen ha hittills alltid
afsett en tid af ett år. Rådet sammanträder, när
omständigheterna så påfordra, dock minst en gång
om året, i Genève eller å annan, särskildt bestämd
ort. Då rådet skall behandla en fråga, som särskildt
berör en där icke representerad förbundsmedlem,
eger denne ditsända ett ombud, som vid frågans
handläggning där har säte och (i viss utsträckning)
stämma. Hvarje medlem af rådet har där endast 1
röst och 1 ombud. Ordförandeskapet alternerar mellan
ledamöterna. Rådets första sammanträde egde rum 16
jan. 1920. Bland dem, som mest deltagit i dess arbete,
må nämnas P. Hymans (Belgien), Balfour och Cecil
(England), Bourgeois och Hanotaux (Frankrike), Ishii
(Japan) och Hj. Branting (Sverige).
Sekretariatet ledes af en generalsekreterare (sedan
förbundets tillkomst sir Eric Drummond). Han
har till sitt biträde en vice-generalsekreterare
och 2 under-generalsekreterare. Sekretariatet är i
öfrigt fördeladt på sektioner med hvar sin direktör
som chef. Hufvudsektionerna äro för närvarande 11
(politiska ärenden; finanser och ekonomi; transit;
minoriteter och administrerade områden; mandat;
inskränkning af rustningarna; hälsovård; sociala
och humanitära frågor; internationella byråer
och intellektuellt samarbete; juridiska ärenden;
informationsverksamhet). Sekretariatet och arbetsbyrån
bedrifva vidsträckt publikationsverksamhet. Förbundets
befattningar äro i lika grad öppna för män och
kvinnor (art. 7). Som regel för anställning af
personal vid förbundets institutioner gäller, att
olika nationaliteter i största utsträckning böra vara
representerade. — Förbundets och sekretariatets säte
är Genève, men rådet kan när som helst besluta om
dess förläggande till annan ort (art. 7).
Ekonomi. Jämlikt akten (art. 6) skulle utgifterna
för förbundet bestridas af medlemmarna enligt den
fördelning, som gäller beträffande kostnaderna för
Världspostföreningens internationella byrå, men
genom beslut af förbundsförsamlingen 1921, hvilket
trädde i kraft 1924, har åt församlingen öfverlåtits
att fastställa fördelningen. Budgeten för år 1925
balanserar på öfver 22 mill. guldfrancs, kostnaderna
för Permanenta internationella domstolen och
Internationella arbetsorganisationen häri inberäknade.
Kompetens, specialorgan och verksamhet. Förbundet
söker verka för fredens bevarande genom dels
allmänna mått och steg, såsom kontroll öfver
internationella överenskommelser, allmän begränsning
af rustningarna och garanti för medlemmarnas
integritet och oberoende, dels speciella åtgärder,
såsom ingripande vid krigshot och fredligt biläggande
af internationella tvister. Genom akten afskaffas
alla mellan medlemmarna bestående förpliktelser, som
äro stridande mot denna. Medlemmarna förbinda sig att
ej vidare åtaga sig några dylika och att afveckla
alla förut ingångna (art. 20). Mellanfolkliga
fördrag, såsom skiljedomsaftal och vissa regionala
öfverenskommelser, t. ex. Monroedoktrinen, hvilka
åsyfta fredens bevarande, anses icke oförenliga
med akten (art. 21). Men hvarje af medlem efter
inträdet i förbundet ingånget fördrag eller gjordt
åtagande af internationell karaktär skall omedelbart
registreras hos sekretariatet samt så skyndsamt som
möjligt offentliggöras. Det blir bindande först
genom registreringen (art. 18). Församlingen
kan föreslå förbundsmedlemmarna att
under ompröfning taga fördrag, som blifvit
otillämpliga, eller internationella förhållanden,
hvilkas fortbestånd skulle utgöra en fara för
världsfreden (art. 19). Förbundet tillsatte 1924
en juristkommission för kodifikation af den
internationella rätten, hvilken 1925 började sin
verksamhet under ordförandeskap af landshöfding
Hj. Hammarskjöld. Ett af italienska regeringen
till förbundet doneradt institut för internationell
privaträtt i Rom skall samarbeta med kommissionen.
Enligt akten (art. 8) skall rådet utarbeta planer
till begränsning af rustningarna till det minimum,
som är förenligt med den nationella säkerheten och
med genomförandet af internationella förpliktelser
förmedelst en samfälld aktion, samt framlägga
dess planer för regeringarna i och för pröfning och
afgörande. En stat, som antagit en dylik plan, får ej
öfverskrida den utan rådets samtycke. Akten uppdrar åt
förbundet visst öfverinseende öfver handeln med vapen
och ammunition i de länder, där dylik kontroll är i
gemensamt intresse nödvändig. Förbundet har upprättat
dels (art. 9) ett organ af militära experter, den
ständiga rådgifvande kommissionen för land-, sjö-
och luftmilitära frågor (1920), dels en "tillfällig
blandad kommission" med uppdrag att utarbeta en allmän
plan för rustningarnas begränsning (1921). Medlemmarna
af förbundet skola lämna hvarandra alla upplysningar
med afseende på omfattningen af sina rustningar,
sina program för här, flotta och flygvapen samt
förhållandena inom de industrier, som kunna användas
för krigsändamål. Enligt fredsfördragen kan rådet
med majoritet besluta undersökning af Tysklands,
Österrikes, Ungerns och Bulgariens krigsberedskap.
Medlemmarna förplikta sig (art. 10) att respektera
och att gentemot alla yttre angrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
