Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Naber, S. A., dog 4 juni 1913 i
Amsterdam.
*Nachitjevan. — 2. N. är nu
hufvudstad i det autonoma området N. (14,317
kvkm. 132,926 inv. 1916) i ryska sovjetrepubliken
Aserbeidjan. Omkr. 8,800 inv. (1916).
Nachmanson. 1. Rosa N., donator, född
Davidson (syster till donatorn Ernst Davidson, se
denne. Suppl.), f. 18 mars 1852 i Stockholm, d. där
9 nov. 1916, blef 1872 gift med grosshandlaren
Emanuel Nachmanson (f. 1843, d. 1897). Hon
testamenterade dels sammanlagdt 559,000 kr. till
en mängd sjukvårds- och andra välgörande ändamål,
dels 166,000 kr. till Mosaiska församlingen i
Stockholm för understödsändamål. Sedan dessa
dispositioner och en del donationer till privata
personer utgått ur kvarlåtenskapen, skulle enligt
testamentets bestämmelser dennas återstod delas i
två lika hälfter, hvaraf arfvingarna erhöllo den ena
och den andra hälften skulle användas för allmänt
välgörande eller allmännyttigt ändamål eller för
främjande af skön konst eller vetenskap, allt på sätt,
som utredningsmännen i stärbhuset, direktören Ernst
Davidson och v. häradshöfding Walter Philipson, komme
att besluta. Det visade sig, att nämnda hälft uppgick
till 400,000 kr., och utredningsmännen anslogo detta
belopp till grundplåt för uppförande af ett konserthus
i Stockholm (jfr Konserthus. Suppl.).
2. Ernst N., son till en svåger till N. 1, klassisk
filolog, universitetslärare, f. 3 febr. 1877 i
Stockholm, docent i grekiska språket och litteraturen
1904 i Uppsala, filos. doktor där 1905, tidtals
förordnad att uppehålla professuren i ofvannämnda
ämnen 1907—19, uppfördes på 2:a förslagsrummet till
samma professur 1919 samt blef professor i klassiska
språk (med undervisningsskyldighet i grekiska) vid
Göteborgs högskola 1919. N. har företagit studieresor
till Tyskland, Frankrike, Belgien, England,
Italien, Grekland, Turkiet och Mindre Asien. Han
har dokumenterat sig inom åtskilliga discipliner af
den klassiska filologien, men i synnerhet under en
tidigare period har han hufvudsakligen egnat sig åt
epigrafiska forskningar, med hänsyn icke blott till
inskrifternas tolkning, utan äfven i vidsträckt mån
till af dem föranledda språkliga och språkhistoriska
frågor. Bland hans många värdefulla arbeten (till
stor del publicerade i vetenskapliga tidskrifter)
torde böra nämnas Laute und formen
der magnetischen inschriften (1903),
Erotianstudien (bland arbeten utg. med understöd
af Vilhelm Ekmans universitetsfond, 1917),
ett på bred bas anlagdt och på omfattande
handskriftsforskningar grundadt förarbete till en
blifvande uppl. af Erotianos’ Hippokrates-lexikon
(som kommer att ingå i det i Leipzig utkommande
samlingsverket "Corpus medicorum græcorum")
samt Hippokrates och hans tid (1921). N. är
korresp. led. af Tyska arkeol. institutet (1913).
2. A. M. A.
Nación [nasi͡å’n], La, daglig tidning i Buenos Aires,
näst "La Prensa" Argentinas största tidning. Den
uppsattes af B. Mitre (se d. o.), innehas af dennes
familj och utges af Jorge A. Mitre.
*Nacka. 1. Socknen hade 8,325 inv. 1924. Se
C. Forsstrand, "Nacka socken. En hembygdsskildring"
(1924).
Nackhålet, anat. Se Hufvudskålen, sp. 1225.
Nackkam l. Hornkam, zool., upphöjda bakre randen
af pannbenen hos nötkreaturen. Den bildar oftast en
rät linje hos hornbärande djur, men är hos hornlösa
i midten utbildad till en framskjutande knöl,
pannknölen.
H. J. Dft.
Naddö, herrgård i Örberga socken, Östergötland,
invid Vadstena, med en areal af 48 har, hvaraf 30
har åker. Tax.-v. 147,000 kr. (1924). Den tillhörde
1902—18 Verner von Heidenstam samt efter 1918
K. G. Hedmark, som s. å. nybyggde hufvudbyggnaden.
O. Sjn.
*Nafle, biol. Se Blötdjur, sp. 825 och fig. 4,
samt Umbo 2.
*Naftalin. Flera i naturen förekommande
seskviterpener (se Terpener, sp. 938) äro hydrerade
naftalinkolväten och ge vid upphettning med svafvel
motsvarande naftalinderivat. Terpenen kadinen, C15 H24,
t. ex. ger på detta sätt kadalin, C15 H18, som är
dimetyl-isopropyl-naftalin, (CH3)2 . C3 H7 . C10 H5. —
Genom hydrering (jfr Fetthärdning. Suppl.) af
naftalin, under användning af nickel som
katalysator, framställas numera fabriksmässigt dels
tetrahydronaftalin l. "tetralin", C10 H12, med kokpunkt
207°, dels dekahydronaftalin l. "dekalin", C10 H18,
med kokpunkt 189°, bägge vätskor, som fått användning
som lösningsmedel och som motorbrännoljor.
K. A. V—g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
