- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
595-596

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montero Rios ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Då österrikarnas villkor föreföllo alltför hårda,
flydde konungen till Italien, och armén afväpnades
af österrikarna. Om konungens öden i landsflykten
se Nikolaus I. Suppl. Han åtföljdes
af en emigrantregering, hvilken flera gånger
förändrades genom ministerkriser, föranledda
af oenighet om M:s politik i frågan om framtida
förening med Serbien. När de allierades trupper
hösten 1918 inryckte i M., anordnades på serbiskt
initiativ en s. k. "stor nationalförsamling" i
Podgorica, som 26 nov. förklarade konung Nikolaus
afsatt och proklamerade landets förening med
Serbien. Frivilligheten af detta beslut har
emellertid på goda grunder betviflats. M:s
invånare deltogo emellertid i valen i nov. 1920
till det nya jugoslaviska rikets konstituerande
församling, och af de allierade stormakterna indrogo
Frankrike och England konung Nikolaus’ underhåll
och ignorerade hans protester mot införlifvandet
af M. i Jugo-Slavien. Då Nikolaus l mars 1921
afled och hans äldste son, Danilo, 7 mars
s. å. öfverlät sina tronanspråk på sin broder Mirkos
minderårige son Mikael, f. 1 sept. 1908,
erkände ingen stormakt "förmyndarregeringen"
för denne. Befolkningen i M. uppges numera ha
funnit sig i landets förändrade ställning, och de
dynastitrogne emigranternas sträfvanden att
häfda M:s oberoende tyckas vara stadda i aftynande.
V. S—g.

Montero Rios, Eugenio, spansk politiker,
f. 13 nov. 1832 i Santiago de Compostela, d. 12
maj 1914 i Madrid, var professor i kyrkorätt
i Oviedo, Santiago och till sist i Madrid. Han
invaldes 1869 i cortes, var justitieminister under
marskalk Prim (hvarvid han införde civiläktenskap)
och sedermera under konung Amadeus samt sysslade
därefter många år med lagkodifikationsarbete. Han
var 1892—93 justitieminister i en ministär Sagasta,
blef 1893 senator samt var 1894—95, 1899 och 1909—14
senatens president. Vid fredsförhandlingarna
i Paris 1898 med Förenta staterna var M. spanska
förhandlingsdelegationens ledare. Han var en bland det
liberala partiets mest ansedda män och juni—nov. 1905
konseljpresident i en liberal ministär.

*Montes, Ismael. Se Bolivia äfven i Suppl.

Montesquiou-Fézensac [må̄təskiō-feṡāsa’k], Robert de,
grefve, fransk författare, f. 9 mars 1855, d. 15
dec. 1921 i Mentone, skref ett antal estetiska arbeten
och diktsamlingar (Les chauves-souris, 1893, Le chef
des odeurs suaves,
1894, Les perles rouges, 1899,
Prières de tous, 1902 m. fl.), som i sin exklusiva
virtuositet påminna om Gautier och Albert Samain.
R—n B.

Montessorisystemet [-så̄ri-], ett system för fostran
och undervisning af barn från 2 1/2—3 års ålder
och uppåt, är grundlagdt af Maria Montessori,
f. 1870, med. doktor i Rom 1894, sedan biträdande
läkare vid en psykiatrisk klinik i Rom. Intresserad
för vården af sinnesslöa barn, framlade hon 1898
på en pedagogisk kongress i Turin rön från sin
verksamhet. I följd däraf och af en af henne hållen
föreläsningsserie för lärare inrättades i Rom en skola
för sinnesslöa barn, den s. k. Scuola ortofrenica,
en statsinstitution, hvars första ledare hon var
(till 1900). Därefter studerade hon experimentell
psykologi och Italiens småskoleväsen, samtidigt
(1900—07) föreläsande vid universitetet i Rom i
"pedagogisk antropologi". Sedermera utformade hon
praktiskt, som ledare för några barnkrubbor
(case dei bambini) i Rom, sina pedagogiska
idéer, och Montessoriskolor ha upprättats i de flesta
kulturländer (i Italien omkr. 310). Doktor Montessori
har grundlagt lärarinneseminarier i Barcelona och
Amsterdam samt hållit internationella kurser i London
1919, 1921 och 1923.

Montessoriskolans ledande princip är: frihet åt barnet
i dess spontana verksamhet. Detta ernås därigenom,
att läraren i möjligaste mån hänvisar barnet till
eget initiativ (val af sysselsättning) och låter det
ostördt fullfölja sina intentioner. Lärarens uppgift
blir därvidlag att söka skilja mellan värdefulla
yttringar af barnets personliga lif och tillfälliga
nycker. Enligt Montessoris uppfattning ger barnets
valfrihet vid bruket af undervisningsmaterialet den
riktigaste fingervisningen om den väg, som i det
enskilda fallet är bäst framkomlig. Man har sökt att
i det standardiserade undervisningsmaterialet förena
enkelhet och rika kombinationsmöjligheter och att
anpassa detsamma efter de intressen, åt hvilka barn i
olika utvecklingsstadier gett uttryck. Jämsides med
utnyttjandet af undervisningsmaterialen få barnen
syssla med dagliga praktiska göromål, inkl. vård af
växter och, om möjligt, djur. — Litt.: Montessori,
"The Montessori method" (2:a uppl. 1919), "The
advanced Montessori method" (2 dlr, 1918), och
Ingrid Prytz, "Det självverksamma skolbarnet. En
kort vägledning i Montessoris metod" (1923).
C. W. O:son.

*Monteverde, G., dog 3 okt. 1919.

*Montevideo. 1. Departementet hade 407,240 inv., 613
på 1 kvkm., 1922. — 2. Hufvudstaden M. hade 350,956
inv. 1922.

Montgelas [må̃ʃəlā], Maximilian von, grefve, bajersk
militär, politisk skriftställare, sonson till
den i hufvudarbetet omtalade M. J. von M., f. 23
maj 1860 i Petersburg, blef 1880 bajersk officer,
deltog som bataljonschef i Kinaexpeditionen
1900—01, var 1901—03 tysk militärattaché i Peking
och 1910—12 öfverkvartermästare i bajerska
generalstaben samt blef 1911 generallöjtnant
och 1912 chef för en bajersk infanteridivision,
med hvilken han 1914—15 deltog i Världskriget. M.,
som tagit afsked 1915 efter en konflikt med högsta
tyska krigsledningen, var 1919 sakkunnig vid tyska
fredsunderhandlingsdelegationen i Paris och utgaf
jämte K. Kautsky och W. Schücking aktsamlingen
"Die deutschen dokumente zum kriegsausbruch"
(4 bd, 1919). Han var 1920—21 sakkunnig åt tyska
parlamentariska undersökningsutskottet om krigets
orsaker och har i detta ämne skrifvit bl. a. Glossen
zum Kautsky-buch
(1920), Zur schuldfrage (1921)
och Leitfaden zur kriegsschuldfrage (1923).
V. S—g.

Mont Genèvre [må̃ ʃnä’vr]. Se Genèvre.

*Montgomery (sp. 1017). — 3. Robert N. G. M.-Cederhielm.
Hans son Robert har skrifvit
Mathilda Orozco, söderländskan i norden (1919).

*Monticelli, A. T. J., har under de sistförflutna
åren blifvit företrädd på Nationalmuseum af flera små
representativa målningar.
G—g N.

Mont-Iseran [må̃’t iṡrã’]. Se Iseran.

Mont Kemmel [må̃]. Se Kemmel. Suppl.

Montmartre [må̃ma’rtr], förlustelselokal. Se Mosebacke. Suppl.

*Montmédy hade 2,525 inv. 1921. Fästningen besattes
under Världskriget utan strid af tyskarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free