Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 583-584 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mochlos ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

doktor på afh. Studier over den plane
geometris aksiomer, 1900 lärare vid Polyteknisk
læreanstalt, 1915 docent vid universitetet i
matematik och 1916 professor vid Polyteknisk
læreanstalt. Han har bl. a. (tills.
med H. Bohr) utgett en lärobok i matematik.
P. E—t.

Molliard [måliār], Marius, fransk botanist,
f. 8 juni 1866 i Châtillon-sur-Loing (Loiret),
blef filos. doktor 1895 och innehafvare af den
nyupprättade professuren i växtfysiologi vid
Faculté des sciences i Paris 1913; sedan 1920 är
han nämnda fakultets dekan. Gallbildningarna äro
främst föremål för M:s arbeten, bland hvilka hans
doktorsafh. Recherches sur les cécidies florales
är det mest betydande, och växtfysiologi, särskildt
näringsfysiologien och sambandet mellan yttre faktorer
och morfologien. Han har skrifvit äfven flera böcker
i "Encyclopédie scientifique", behandlande olika
kapitel af växtfysiologien. Flera gånger prisbelönt
af Franska vet. akad., valdes han 1923 till dess
led.
G. L—m.

Molluscoidea, zool., en djurgrupp,
till hvilken stundom mossdjur, armfotingar och
manteldjur (se dessa ord) på grund af vissa yttre
likheter med Mollusca (blötdjuren) sammanförts.
L—e.

*Mollösund. 1. M. är jämlikt k. beslut 26
jan. 1923 annexförsamling till Morlanda. 1,020
inv. (1924), hvaraf 957 i municipalsamhället.


Molnár [må’lnār], Ferenc, Ungerns mest uppskattade
dramatiker, f. 1878 i Budapest, började sin
författarbana som journalist och novellist. Hans
första större verk, Az éhes város (Den hungriga
staden, 1900), är en verklig naturalistisk
Budapestroman. M. skref en hel serie små skisser ur
Budapestbarnens värld och en gripande skolpojksroman
A Pálutcai fiuk (Pojkarna vid Paulsgatan). Sin
framgång vann M. genom dramer och lustspel, i
hvilka han begagnar sig med förkärlek af förbluffande
vändningar och exotiska upplösningar. Hans
språk fjättrar med färgprakt, lif och fart. Som
dramatisk författare har M. vunnit världsrykte. I
Sverige är han känd sedan länge. Hans första stycke,
A testör ("Gardesofficeren"), uppfördes redan
1911 på Svenska teatern. Sedan följde Az ügyvéd
úr ("Försvarsadvokaten"; Lilla teatern 1911),
A farkas ("Sagan om vargen"; Svenska teatern 1914),
Az ördög ("Djäfvulen"; Intima teatern 1915),
A hattyú ("Svanen"; Dram. teatern 1922), Liliom
(Lorensbergsteatern 1924). M:s senaste dramer, som
vunnit stor framgång i Budapest, äro det fantastiska
skådespelet A vörös malom (Röda kvarnen, 1923) och
Budapestskådespelet Az üvegcipö (Glasskon; 1924).
B. L—r.

*Molnkommission. Se Meteorologiska kongresser, äfven
i Suppl.

Molo [må̄’lå], Walter von, tysk författare, f. 14 juni
1880 i Sternberg, Mähren, var först maskintekniker,
sedan 1904 i österrikisk statstjänst, lefver sedan
1915 som författare i Berlin. M:s tidigare
arbeten voro skildringar från Wien, präglade
af skarp iakttagelse; nämnas må Die törichte welt
(1910), Der gezähmte Eros (1911) och Totes sein
(s. å.). Större uppmärksamhet väckte först hans
stora Schillerroman i fyra delar, Ums menschentum
(1912), In titanenkampf (1913), Die freiheit (1914)
och Den sternen zu (1915), stort anlagd och intensivt
genomförd. Ytterligare en stor historisk roman har han
fullbordat med Ein volk wacht auf (3 dlr, 1918) och
dessutom skrifvit smärre romaner och ett stort antal
skådespel (Der infant der menschheit, 1913, Der hauch
im all, 1920, m. fl.). Se monogr. af H. M. Elster
(1920).
R—n B.

*Mols, N. P., var 1909—17 medlem af Akademirådet
och dog 25 okt. 1921 i Köpenhamn.
P. E—t.


*Moltesen, L., lämnade folketinget 1918, men
återvaldes 1920 och var 1921—22 referent för
kyrkolagarna. Han är från 1913 statens inspektör
vid folkhögskolor och landtbruksskolor. Han har
från 1920 varit medlem af danska delegationen vid
Nationernas förbunds församlingsmöten i Genève
och är ordf. för danska interparlamentariska
gruppen. Hans hustru Eva, född Hällström, f. 1871
i Finland, har utgett flera arbeten om Finland.
P. E—t.

*Moltke (sp. 872). — 6. A. V. M. Sonen Kristian M.
lämnade landstinget 1917 och dog 1918. —
10. Carl Poul Oscar M., grefve, diplomat, f. 2
jan. 1869 i Görz, utbildades till sjöofficer,
tjänstgjorde som sådan i franska marinen 1895—97
och tog som premiärlöjtnant afsked ur dansk
marintjänst 1901. Redan 1897 hade M. ingått på
diplomatbanan, var legationssekreterare 1898—1900
i London, 1900—03 i Berlin, chargé d’affaires i Rom
1903—08, sändebud i Washington 1908—12 och i Berlin
1912—24. Sistnämnda svåra post skötte han med erkänd
duglighet under Världskriget och vann ej minst efter
tyska revolutionen 1918 en stark ställning hos de
tyska myndigheterna. Han inträdde april 1924 som
utrikesminister i ministären Stauning, Danmarks
första socialdemokratiska ministär, och genomförde
juni s. å. en traktat med Norge om Grönland.
6 o. 10. P. E—t.


*Moltke (sp. 875). — 2. H. J. L. v. M. dog 18 juni
1916 af hjärtförlamning under en sorgehögtidlighet
i tyska riksdagen till minne af fältmarskalken von
der Goltz. Som chef för tyska generalstaben 1906—14
nedlade M. ett nitiskt och framgångsrikt arbete på
höjandet af arméns krigsberedskap.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>