Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 569-570 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mistsirén ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gård (mas) hette ej Maiano; den låg i byn med
detta namn. Se K. A. Paludan, "Fra Mistrals rige"
(i "Nord. tidskr." 1924).

Mistsirén. Se Signal, sp. 437.

*Mitau tillhör nu republiken Lettland. 19,640
inv. (1920). Officiellt namn är Jelgava. Under
Världskriget, då tyskarna ryckt fram i Kurland till
trakten s. v. om M., blefvo de 7 maj 1915 anfallna
af en öfverlägsen rysk styrka och måste den 8 draga
sig tillbaka för öfvermakten, men i juli framryckte
de åter och besatte den 18 M., som dock snart åter
måste utrymmas, för att 1 aug. af dem ånyo besättas,
hvarefter strider förekommo n. (n. ö. och n. v.) om
M. 12 sept., 20 och 29 okt. samt 19 nov. M. med
därvarande hangar samt järnvägsbron öfver Aa
bombarderades sedan 5 febr. 1916 af ryska flygare, och
ännu 6 jan. 1917 streds i M.-afskärningen, men först
8 jan. 1919 utrymdes M. af tyskar och balter. Jfr
Världskriget, sp. 189. — 2. (Lett. Jelgava) Distrikt
i prov. Semgallen, Lettland. 2,882,2 kvkm. 79,500
inv. (1924).
1. L. W:son M.

Mitho, stad. Se Mytho.


Mitjana y Gordon [-i-], Rafael, spansk diplomat
och musikforskare, f. 6 dec. 1869 i Malaga, d. 15
aug. 1921 i Stockholm, hvarifrån hans stoft med
svenska örlogsfartyget "Fylgia" fördes till Malaga
och grafsattes i Vittoriakyrkan där. M. var 1906—11
spansk legationssekreterare i Stockholm, hvilken post
lämnade honom tid öfrig för tillfredsställandet af
litterära intressen. Han var tidtals bosatt i Uppsala,
där han idkade forskningar i universitetsbiblioteket
och 1907 höll en serie föreläsningar öfver äldre
spansk dramatik. Resultatet af M:s Uppsalaforskningar
föreligger i Catalogue critique et descriptif
des imprimés de musique de XVI:e et XVII:e siècles
conservés à la Bibliothèque de l’Université Royale
d’Upsala (I, i samarbete med I. Collijn, 1911,
utg. med anslag af Uppsala universitet). M. beklädde
därefter diplomatiska poster i Petersburg och
Konstantinopel, men återvände till Stockholm 1919
som sitt lands minister. Det är hufvudsakligen på
musikforskningens område, som M. gjort sig mest
känd. 1898—1900 var M. en flitig medarbetare i "La
musica religiosa en España" och 1902 musikkritiker i
"La Epoca". M:s förnämsta arbeten äro: Sobre Juan
del Encina, musíco y poeta, "En bibliografisk visit i
Uppsala universitets musikafdelning" (tr. i Allmänna
svenska boktryckareföreningens "Meddelanden", 1906),
Cincuenta y cuatro canciones españolas del siglo XVI
(af M. kallad "Cancionero de Uppsala"), Ensayos de
crítia musical, Discantes y contrapuntos, Claudio
Monteverde y los orígines de la opera italiana
(i "Ord och bild", 1909), Estudios sobre algunos
músicos españoles del siglo XVI, Don Fernando de las
Infantas, téologo y musico, La musique en Espagne
(i "Eneyclopédie de la musique et Dictionnaire du
Conservatoire de Paris", 1920), L’orientalisme
musical et la musique arabe, Mozart y la
psicologia sentimental m. m. M. idkade äfven
skriftställarverksamhet på andra områden än
musikens. Så utgaf han Estudios jurídicos,
sociales y economicos (Madrid, 1919), som
äfven behandlar svenska förhållanden, och
öfversatte till sp. Strindbergs "Lycko-Pers resa"
("El viaje de Pedro el afortunado", 1919).
Ad. H—n.

Mitnitzky, Issay, rysk violinist, f. 4 febr. 1887
i Kiev, elev af konservatoriet där samt Ondřiček
i Wien och Scharwenka-konservatoriet i Berlin, har
gjort vidsträckta konsertresor i Tyskland, Österrike,
Ungern, Italien, Schweiz, Polen, Skandinavien och
Nord-Amerika samt vunnit mycket erkännande för sitt
intelligenta och eldiga spel. De nordiska turnéerna
särskildt har han företagit oftast i förening med
sin svåger pianisten Olof Wibergh (se denne). M. blef
1920 svensk medborgare. Han har komponerat stycken för
violin och piano, en fantasi för violin och orkester
m. m.
E. F—t.

*Mitra. Ärkebiskopens i Uppsala mitra är afbildad i
art. Ärkebiskop, fig. 3.

*Mitré är tryckfel i st. f. Mitre.

*Mitrovica eröfrades 1912 af serberna och tillhör nu
Jugo-Slavien. 8,597 inv. (1916). Under Världskriget
var det efter Niš’ fall 5 nov. 1915 serbiska
regeringens säte, intogs 23 s. m. af en österrikisk
armé under Kövess, efter segerrika fäktningar
s. v. om staden, och besattes 11 okt. 1918 af
ententens trupper.

*Mitrowitz tillhör nu Jugo-Slavien. 12,909
inv. (1913). Under Världskriget tillintetgjorde
österrikarna vid M. 6 sept. 1914 serbernas
Timokdivision, som öfvergått Save, och staden
togs sedan, 23 nov., hvarefter strider utkämpades
s. och s. v. om M., tills serberna 29 i s. m. blefvo
slagna vid Rudnik. Jfr Världskriget, sp. 180 och 181.
L. W:son M.

Mitry [mitrī], Marie Antoine Henry de, fransk militär,
f. 20 sept. 1857 i Mesnil-Mitry (dep. Meurthe), d. 19
aug. 1924 på slottet Chazeron (dep. Cantal), blef
officer vid kavalleriet 1877, generalstabsofficer
1896, öfverste och reg.-chef 1910, brigadgeneral
1914 och divisionsgeneral 1915. Under Världskriget
förde han successivt 1914 1:a kyrassiärbrig.,
6:e kav.-fördelningen och 2:a kav.-kåren (på härens
yttersta vänstra flygel), 1915—16 en arméafdelning
(groupement), tillhörande groupe du Centre,
1916—18 6:e armékåren (vid Aisne i april 1917 och
i Picardie i mars 1918) och april—juni s. å. en
af flera inf.- och kav.-fördelningar bestående
arméafdelning, tillhörande den strategiska reserven
(på fronten i Flandern), samt slutligen 9:e armén
(vid Marne). 1919 afgick han ur aktiv tjänst.
H. J—dt.

Mitscherlich, Alexander, tysk kemist, son till den
i hufvudarbetet omnämnde Eilhard M., f. 28 maj 1836 i
Berlin, d. 1 juni 1918 i Oberstdorf, professor 1868
i oorganisk kemi vid den nyinrättade forstakademien
i Münden och 1883 i Freiburg im Br., var en af
sulfitcellulosaindustriens grundläggare (jfr
Trämassa, sp. 173—174). M. gjorde äfven flera
andra uppfinningar på cellulosaindustriens område,
såsom tillverkning af lim och alkohol ur sulfitlut
samt pappersgarn. Af hans vetenskapliga arbeten äro
undersökningar öfver gasers

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>