Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Milliola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nämnda fartyg eller också på elektrisk väg, då
tändströmmen öfverföres från det bogserande fartyget
till minan genom en elektrisk kabel. Laddningen är
ungefär densamma som i sjunkminan. — Om skyddsmedel
mot minor se Paravan och Skyddssvep, båda i Suppl.
N. A—r.
*Minde-Pouet, G., är sedan 1917 direktör för "Deutsche
bücherei" i Leipzig.
*Minderårig. Äfven i nyare lagstiftning har ordet
"minderårig" olika betydelser: i lagen 29 juni
1912 om arbetarskydd med tillhörande författningar,
äfvensom i lagstiftningen om förfarandet i brottmål
rör. minderåriga, är "minderårig" den, som är
under 18 år, i lagen 14 juni 1918 om fattigvården
åter den, som icke fyllt 16 år. I texten till 1924
års lag om förmynderskap har — efter förslag, först
framställdt inom Lagrådet — beteckningen "minderårig"
för den, som är under 21 år, utbytts mot "underårig".
C. G. Bj.
*Minderåriga brottslingar. Genom lagändring 7 maj
1917, som trädt i kraft 1 jan. 1920, utvidgades
domstols befogenhet att villkorligt utbyta det ådömda
straffet mot insättande å allmän uppfostringsanstalt
till att gälla de fall, då någon dömes till böter
eller fängelse i högst ett år eller straffarbete
i högst 6 månader för brott, begånget mellan 15
och 18 års ålder. Genom ny lag ang. villkorlig
straffdom 28 juni 1918 har vidare särskildt med
hänsyn till minderåriga brottslingar föreskrifvits,
att villkorligt dömd person regelmässigt skall ställas
under öfvervakning af därtill genom domstolens försorg
förordnad person. Slutligen har genom lagändring
6 juni 1924 domstols befogenhet att villkorligt
utbyta ådömdt straff mot insättande å allmän
uppfostringsanstalt ytterligare utvidgats till att
gälla fall, då någon dömts till böter eller fängelse
eller straffarbete i högst två år för brott, begånget
i åldern mellan 15 och 18 år, äfvensom till fall, då
vid villkorlig dom anstånd förklaras förverkadt, innan
den dömde fyllt 18 år, ändå att ny straffdom därvid
icke meddelats. Samtidigt har genom särskild lag,
innefattande bestämmelser om förfarandet i brottmål
rörande vissa minderåriga, föreskrifter getts, som
möjliggöra ett anordnande af särskild förundersökning
genom därtill lämplig och villig person i fråga om
för brott tilltalade personer under 18 år, äfvensom
ett uteslutande af offentligheten vid dylika måls
handläggning inför domstol. Jfr Tvångsuppfostran.
N. S—g.
*Mindre Asien utgör nu enl. freden i Lausanne (24 juli
1923) den väsentliga delen af Turkiet och sträcker
sig i n. till Kaukasus, inkl. Kars och Ardahan, i
ö. till norra delen af den gamla turkisk-persiska
gränsen samt den ännu icke bestämda gränsen mot
Irak och i s. till en gränslinje mot Syrien från
Djeziret-ibn-Omar, vid Tigris i ö., till en punkt
vid Alexandretteviken, s. om Pajas, i v. Nordvästra
delen af halfön Ismid, öarna Marmara, Aphisia
och Alom samt en bestämd zon ö. om Dardanellerna
äro demilitariserade. "Bagdadbanan" står, hvad den
turkiska delen beträffar, nu under ledning af en
engelsk-fransk-italiensk finansgrupp; från Taurus åt
ö. är den numera fransk samt bildar från Karagöslü
till Nisibin gräns mellan det turkiska M. och
Syrien, och från Mesopotamiens gräns är den engelsk.
E. A—t.
Mindre björkrullvifveln, zool. Se Rullviflar.
Mindre fortsättningsskola. Se Ersättningsskola. Suppl.
Mindre fruktträdssplintborren. Se Fruktträdssplintborren. Suppl.
Mindre jordbruk. Se Småbruk.
Mindre kottvifveln, zool. Se Pissodes.
Mindre snytbaggen, Hylobius pinastri, zool. Se
Snytbaggar.
Mindre sädesknäpparen, zool. Se Sädesknäppare.
*Mineral. Om särskiljande af malmmineral från ofyndig
bergart se Anrikning; om skiljande af olika mineral
från hvarandra se Flotation. Suppl.
*Mineralogi. Den allmänna mineralogien kan lämpligen
delas i 3 grenar, vanligen benämnda kristallografi,
kristallfysik och mineralkemi. Under förra
hälften af 1800-talet egnades bland dessa liflig
uppmärksamhet åt läran om mineralens geometriska
form och utbildning, kristallografien, samt åt
mineralens kemiska sammansättning, medan däremot
mineralens fysiska egenskaper, särskildt de optiska,
blefvo i mindre grad beaktade. Kristallfysiken, och i
synnerhet kristalloptiken, fick dock under 1830-talets
senare hälft kraftigt uppsving, som främjades genom
konstruktion af ett flertal undersökningsinstrument,
särskildt polarisationsmikroskopet (se Mikroskop,
sp. 483—484) för petrografiskt bruk. Härigenom
utröntes dels mineralens egenskaper i allmänhet,
dels deras förekomst i bergarterna, hvarigenom
en ny vetenskapsgren utbildades, petrografien,
som dock anknöts närmare till geologien än till
mineralogien. De för mineralen karakteristiska
fysiska egenskaperna äro icke ensamma för
mineralen, utan en stor del af dem är förbunden med
kristallformen eller den kristalliniska utbildningen;
man talar i allmänhet också snarare om kristallfysik
och kristalloptik än om mineralfysik och optisk
mineralogi, men detta oaktadt ha dessa arbeten dock i
vida öfvervägande grad hänförts till mineralogien. I
början af 1900-talet kom från fysikens sida en impuls,
som beredde mineralogien mycket stort uppsving,
då v. Laue 1912 upptäckte interferensfenomen
vid röntgenstrålarnas (se d. o., sp. 184—185)
gång genom en kristall och W. H. och W. L. Braggs
arbeten visade, att dessa fenomen uppstodo genom
röntgenstrålarnas reflexion mot de olika atomplanen
i kristallen. Genom mätning af läget hos de olika
interferenspunkterna i Lauediagrammet (se Röntgenstrålar,
fig. 3, sp. 184) bestämmer man i
första hand indices (se Kristallografi, sp. 1334)
för de motsvarande atomplanen och slutligen
kristallens hela inre uppbyggnad af atomer eller
hvad man kallar kristallens struktur l. gitter (se
Rumgitter och Kristallgitter. Suppl.). Afståndet
mellan de olika atomplanen i ett dylikt gitter, den
s. k. gitterkonstanten, låter sig beräknas med stor
noggrannhet och har betydelse som karakteriserande
för kristaller med i öfrigt likartad struktur. Så har
t. ex. stensalt, NaCl, och sylvin, KCl, hvilka båda
ha kubisk kristallform och ytcentrerade rumgitter,
gitterkonstanterna, stensalt d 100 = 2,814 Ångströmska
enheter (se Spektrum, sp. 637) eller 0,00000002814
cm. och sylvin d 100 = 3,138 Å. E. eller 0,00000003138
cm. Fig. 1 i art. Kristallgitter. Suppl., visar
stensaltets atomuppbyggnad. När
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
