Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 529-530 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mexico ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Litt.: C. N. Barron, "The mexican problem" (1918),
L. S. Hasbrouck, "M.: from Cortes to Carranza"
(1919), E. D. Trowbridge, "M. to-day and to-morrow"
(s. å.), G. H. Blakeslee, "M. and the Caribbean"
(1921), E. J. Dillon, "M. on the verge" (s. å.),
Ch. Lloyd-Jones, "M. and its reconstruction"
(1922), O. Collman, "Mexiko. Seine bedeutung für
die weltwirtschaft" (s. å.), och Carleton Beals,
"M.: an interpretation" (1923; "Mexiko och mexikanska
problem", 1924).
V. S—g.

*Mexico (sp. 364). 1921 hade hufvudstaden M. 615,367
inv. och förbundsdistriktet ("distrito federal"),
som enligt senaste uppgifter omfattade 1,483 kvkm.,
906,063 inv. (611 på 1 kvkm.).

Meyboom, Margareta. Se Meijboom, M. (äfven
i Suppl.).

*Meydenbauer, A., dog i nov. 1921 i Godesberg.

*Meyer (sp. 373), Ernst F. V., dog 19 jan. 1925
i Stockholm.

*Meyer (sp 375), Ernst L. F., dog 19 febr. 1914 i
Uppsala. — 2. Adolf M., den föregåendes broder,
skolman, f. 15 nov. 1860 i Stockholm, blef
student i Uppsala 1879, filos. doktor där 1888,
adjunkt vid Högre realläroverket å Norrmalm
1896 och lektor i matematik och fysik vid Högre
realläroverket å Östermalm 1904. M. har framträdt
som läroboksförfattare, pedagogisk skriftställare
och föredragshållare. Han var en af grundläggarna af
"Elementär tidskrift för matematik, fysik och kemi"
(1917) och har sedan dess inlagt stor
förtjänst som dess hufvudredaktör.
2. J. S. H.

*Meyer. — 4. (Sp. 378) Hans M. blef 1915 professor
i kolonialhistoria vid universitetet i Leipzig. Han
har ytterligare utgett Die Barundi (1916), Das
portugiesische kolonialreich der gegenwart
(1918) och Niederländisch-Ostindien (1922). —
5. Hermann M. är sedan 1915 direktor för
Bibliographisches institut.

*Meyer (sp. 383), M. P. H., dog 8 sept. 1917 i
Saint-Mandé. M. var en af grundläggarna af "Revue
critique". Från sin professur afgick han 1906, men var
direktör för L’école des chartes från 1882 ända till
1916. Vid sidan af sin vän Gaston Paris var M. en af
den franska romanistikens förgrundsfigurer, särskildt
känd som utomordentlig vetenskaplig kritiker.

*Meyer (sp. 383), Ernst von, dog 11 april 1916
i Dresden.

*Meyer (sp. 383), Victor. Biogr. (af brodern
Richard Meyer) i "Berichte der Deutschen chemischen
gesellschaft" 1908.
K. A. V—g.


*Meyer (sp. 384), Eduard, besökte i dec. 1923
Sverige, där han höll föreläsningar i Stockholm och
Uppsala. S. å. blef han led. af sv. Vet. akad. —
M:s arbete Cæsars monarchie und das principat
des Pompeius. Innere geschichte Roms von 66 bis 44
v. Chr. (1918) ger en själfständig och omsorgsfullt
dokumenterad framställning af det första triumviratets
upprörda tider och närliggande händelser, skrifven
i medveten motsats till Th. Mommsens af 1848 års
brytningar starkt påverkade, adelsfientliga "Römische
geschichte", som trots motsägelse från skilda håll
under en rad af årtionden egt afgörande inflytande på
allmänna uppfattningssättet. Pompejus och Cicero röna
här opartisk uppskattning; Pompejus, så litet vinnande
han än ter sig som personlighet i sin småsluga egoism,
är likväl Augustus’ föregångare genom den fria
maktställning han under ett tiotal år intog i staten
vid de republikanske ämbetsmännens sida; principatets
teori åter utvecklades verkningsfullt af Cicero i
hans skrift "De republica". Cæsar kan omöjligt —
som Mommsen vill — från första början ha satt
sig till mål den romerska världens pånyttfödelse;
han är en ärelysten demokratisk politiker med stora
statsmannagåfvor, som småningom kämpar sig fram
och för att värja sin vunna ställning motvilligt
drifves in i medborgarkriget. Under sina sista år,
som Roms och Medelhafsländernas herre, eftersträfvar
han världsherraväldet samt en rent monarkisk
makt i hellenistisk anda och i strid med romerska
traditioner. — I sitt senare utgifna verk, Ursprung
und anfänge des christentums (3 bd, 1921—23), söker
M. insätta den religiösa nyskapelsen i hela dess
ideella och politiska sammanhang, men samtidigt ge
fullt utrymme jämväl åt de stora personligheternas
i sin mån afgörande inverkan. Arbetet präglas af
M:s mogna omdöme och vida historiska blick, ehuru
fackkritiken ej funnit hans litteraturkännedom på
detta område uttömmande. Bland M:s senare skrifter
märkas ytterligare: Ursprung und geschichte der
mormonen (1912; sv. öfv. 1914), Die Vereinigten
staaten von Amerika. Geschichte, kultur, verfassung
und politik (1920) och Das römische manipularheer,
seine entwicklung und seine vorstufen (1923).
G. W—k.

*Meyer (sp. 385), R. M., dog 8 okt. 1914 i
Berlin. Hans sista arbeten voro Nietzsche (1912)
och Die weltliteratur im 20. jahrhundert.

Meyer [mäjǟr], Arthur, fransk tidningsman af
judisk börd, f. 1846 i Havre, d. i febr. 1924
i Paris, inköpte vid unga år och utgaf en kort
tid tidskriften "Revue de Paris", blef därefter
medarbetare i "Gaulois" och "Paris-journal" samt
förvärfvade på 1870-talet en stor del af aktierna i
"Gaulois", hvilken tidning då under hans ledning blef
"kejsarprinsens" officiösa organ. Han lämnade efter
prinsens död 1879 "Gaulois", inköpte kort därefter
"Paris-journal", "Gaulois" och "Clairon" samt
sammanslog dessa tre tidningar till en ny "Gaulois"
med monarkistisk färg. M. stödde i denna en tid
boulangismen och var under Dreyfus-processen en af
franska generalstabens hänsynslösaste medhjälpare
vid försöken att hindra revision och skydda de
militäre förfalskarna för efterräkningar. M. utgaf
bl. a. memoarböckerna Ce que mes yeux ont vu (1911)
och Ce que je peux dire (1912).

Meyer [ma͡i’ə], Frederick Brotherton, engelsk
predikant, författare, f. 8 april 1847, tillhör
sitt lands ledande frikyrkomän och har beklädt
presidentvärdigheten i National federation of free
churches. Själf ansluten till baptistsamfundet,
är han genom vidhjärtenhet och religiös innerlighet
uppskattad vidt utom dess råmärken, och hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>