Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 475-476 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mass-spektograf ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

*Matthiesen, O., blef medlem af akademirådet
1922. Hans senaste stora arbeten äro utsmyckningen
af Mineralogisk museum och fresken på Kristiansborg
af den grundlagstiftande riksdagen 1915. 1918 utgaf
han Italiens al-fresco-kunst.
P. E—t.

Matthiessen [-tīsen], Hugo Albert, dansk historiker, f. 19
dec. 1881 i Fredericia, tog 1906 magistergrad
i historia, anställdes 1910 vid Nationalmuseet
och är underinspektör där sedan 1914. Han har
utgett en rad kulturhistoriska arbeten, som
i synnerhet behandla gammalt danskt stadslif
(bl. a. Böddel og galgefugl 1910, Natten 1914,
Gamle gader 1917, Torv og hærstræde 1922,
Köbenhavnske gader 1924). M. är led. af Vet. soc. i
Lund (1920).

*Matthiola, bot. Sommarlöfkojan
anses nu vara en egen art, Matthiola annua
(Cheiranthus annuus).

Matthison-Hansen, Aage,
dansk författare, f. 20 mars 1864 i Köpenhamn,
vid hvars folkbiblioteksväsen han är anställd. Han
har utgett några diktsamlingar (Blaalys, 1890,
Slyngrose, 1915, Paradisblomster, 1920, Mellem
paaske og pintse, 1922), som visa en fin och
späd lyrisk ådra, och efter studier af kinesiska
språket och litteraturen offentliggjort smakfulla
öfversättningar af kinesisk poesi: "Vandliljerne"
(1903), "Lien Hua" (1919) och "Fra Kina" (1923).
P. E—t.

Mattias Kantakuzenos. Se Östromerska riket,
sp. 308.

*Mattmar ingår nu i Undersåkers och Offerdals
tingslag samt Undersåkers kontrakt. 22,380 har. 1,283
inv. (1924).

*Matton, Ida E. Bland arbeten från senare tid
märkas I lifvets vår (marmorgrupp, utst. 1913)
samt Gustaf Vasa (staty 1920, skänkt till Gäfle
stad af konstnärinnans fader, aftäckt i Kungsparken
30 aug. 1924 — statyn framställer Gustaf som ung
talande till folket). Lokestatyn (utst. 1897) är
nu placerad i Stockholms stadshus vid sjöbarriären.
G—g N.

Mattra, distrikt och stad. Se Muttra.


Mattsson, Gustaf Otto, finländsk publicist, författare,
f. 7 okt. 1873 i Bremerhafen, d. 26 nov. 1914 i
Helsingfors, utdimitterades som diplomingenjör
från Polytekniska institutet i Helsingfors 1895,
blef lärare i kemi där 1899 och docent i kemi
vid universitetet 1906. Han deltog i landtdagarna
1904—05 och 1905—06 som representant i borgarståndet
för Kaskö stad. M:s viktigaste kemiska arbete var
disputationen Pyrenets konstitution och genesis
(1905). Publicistiken drog honom emellertid under
hans senare år alltmer från vetenskapen. Han var
1907 med om att uppsätta tidskr. "Argus" (senare "Nya
Argus"). Från 1911 egnade han sig hufvudsakligen åt
den af honom uppsatta tidningen "Dagens tidning",
hvars hufvudredaktör han var, tills den 1914 af
ekonomiska skäl måste sammanslås med "Nya pressen"
till "Dagens press", i hvars redaktion han då
inträdde. I dessa organ publicerade
han briljanta populärvetenskapliga artiklar, allmänt
politiska uppsatser, särskildt utrikespolitiska
öfversikter, och kåserier. Som publicist tillhör
M. Nordens främsta. Hans mångsidiga kulturella
intressen och gedigna såväl naturvetenskapliga som
humanistiska bildning förenades med stor konstnärligt
stilistisk begåfning och sällsynt rik humor. M. utgaf
i bokform reseskildringarna En sommarfärd till de
lyckliga öarna (1907) och En herre for till Zanzibar
(1914). Hans Valda skrifter ha utgetts i 11 bd,
1915 ff. — Litt.: E. Hjelt, "G. M." (1920).
G. C.

Mattvång, skyldighet för gäst på restauranger
o. d. att inta föda till visst pris för att få
sig spritdrycker eller vin serverade. Redan i
slutet af 1800-talet förekommo bestämmelser om,
att på första klassens restauranger egentligt
brännvin fick serveras endast åt spisande gäst;
detta utsträcktes med lindrigare villkor till tredje
klassens restauranger ("en sup och en smörgås"). Under
kristiden till följd af Världskriget utfärdade
K. M:t 1916 och 1917 förordningar om mattvång,
utsträckt till att gälla servering af alla slags
spritdrycker, och Kontrollstyrelsen har sedan 1919
upprätthållit liknande bestämmelser vid öfverlåtelse
af utskänkningsrättigheter till spritdrycker och
starkvin.

Mattön, en omkr. 7 kvkm. stor ö
i Österfärnebo socken, Gästrikland,
kringfluten af Dalälfven s. om Gysinge bruk.
O. Sjn.

Matz [mass], en 25 km. lång biflod fr. h. till
Oise, upprinner n. v. om Lassigny (dep. Oise) och
utfaller n. ö. om Compiègne. M.-afskärningen var
under Världskriget flera gånger föremål för med
stora truppstyrkor förda, hårda strider. Särskildt
var detta fallet 9—13 juni 1918 (slaget vid M.),
då den anfallande 18:e tyska armén (v. Hutier), som
sökte framtränga mot Compiègne, till en början kastade
den försvarande 3:e franska armén (Humbert) tillbaka
längs öfre M. och äfven satte sig fast på nedre M:s
högra strand, men då franska arméns vänstra flygel
(under Mangin) den 11 gick till motanfall mot tyska
arméns högra flank s. ö. om Montdidier, nödgades den
afbryta offensiven och inta en försvarsställning på
M:s vänstra strand. Slaget fick vidtgående följder
i strategiskt afseende. Jfr Världskriget, sp. 167,
237 och 240.
H. J—dt.

*Maubeuge hade 21,173 inv. 1921. Vid
Världskrigets utbrott utgjordes de nyaste, 1895
anlagda befästningarna af 6 5—6 km. från staden
framskjutna fort, hvaraf dock endast 1 — det
på norra Sambrestranden belägna fort Boussois
— ansågs vara fullt tidsenligt, samt 7 fullt
moderna mellanverk jämte anslutande skyttevärn,
taggtrådsnät o. s. v. Besättningen utgjordes af
omkr. 30,000 man territorialtrupper och omkr. 5,000
man flyktingar från den vid Charleroi slagna 2:a
franska armén. Kommendant var general Fournier. 25—27
aug. 1914 inneslöts fästningen af de först anlända
delarna af 7:e tyska förstärkta reservkåren
(v. Zwehl) med 2:a arméns belägringsformationer, i
hvilka ingingo tyskarnas tyngsta belägringsartilleri
(42 cm. haubitser). Beskjutningen började den 29,
hvarvid hufvudanfallet riktades mot nordöstra fronten
med den verkan, att forten (äfven fort Boussois)
och mellanverken å denna samt flera andra fort
och anläggningar förstördes. 5—7 sept. stormade
infanteriet de verk å anfallsfronten och östra
fronten, som ännu höllo sig, hvarpå fästningen
s. d. kapitulerade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>