Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 393-394 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Macleaya ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mest belysande och märkliga konstminnen. Villan lär
f. n. egas af en amerikansk dam.
G—g N.

Villa Madama. Efter G. Vasis kopparstick (1700-talets midt).

Madame Butterfly [mada’m -flaj], opera (Madama
Butterfly) med musik af Puccini (se denne) till
librett af Illica och Giacosa, uppf. i Stockholm
f. g. 1908. Ämnet är en trofast japanskas
kärlekstragedi (eng. butterfly = fjäril).

Madame Sans-Gêne [mada’m sã ʃǟn], briljant skrifven
historisk intrigkomedi af Sardou (se denne) och
Moreau, hvars hufvudperson är marskalkinnan Lefebvre,
f. d. tvätterska (se Lefebvre, F., sp. 14);
uppf. i Stockholm f. g. 1895.

Madang. Se Friedrich-Wilhelmshafen. Suppl.

Madd, bot., namn på släktet Sherardia (jfr Madra).

Madden [mä’dn], sir Charles Edward, engelsk
sjömilitär, f. 1863, inträdde i flottan 1875 samt
utbildades till torped- och stabsofficer. Efter att
ha varit flaggkapten i "Home fleet" blef han 1910
4:e sjölord i amiralitetet, befordrades 1911 till
konteramiral och erhöll som sådan genast befäl till
sjöss. Vid Världskrigets utbrott blef M. flaggkapten
(stabschef) hos amiral Jellicoe och deltog 1916
i Skagerakslaget. 1917 blef han 2:e amiral å
stora flottan och 1919 högste befälhafvare öfver
Atlant- och hemflottan. Han blef viceamiral 1916
samt amiral och baronet s. å. 1919 tilldelades
honom en nationalbelöning af 10,000 pd st.
H. W—l.

Madelin [madlä̃], Louis, fransk historiker, f. 8
maj 1871 i Neufchâteau, dep. Vosges, studerade
vid universitetet i Nancy och École des chartes,
var 1905—10 föreläsare i historia vid Sorbonne
samt deltog med utmärkelse i Världskriget. M. har
i en rad grundliga och stilistiskt förtjänstfulla
arbeten skildrat ämnen från revolutionen och
Napoleonstiden. Prisbelönta af Franska akad. äro
Fouché (1901), La Rome de Napoléon (1903;
"Kom under Napoleon", 1907) och den populära
revolutionshistorian La révolution (1910). M. har
dessutom skrifvit France et Rome (1911), Danton
(1912; sv. öfv. 1917), Le chemin de la victoire
(1921), L’expansion française (s. å.) och La France
du directoire (1922). Sin lothringska hembygd
har han skildrat i Croquis lorrains (1907).
V. S—g.

Madelon [madlå̄’], fransk krigssång under Världskriget
1914—18, var eg. en treflig erotisk varietévisa
och blef soldaternas "marseljäs"; någon annan och
högtidligare än denna lätta och glada visa ville
de icke veta af. Sångaren F. Bach fick af
öfverbefälet i uppdrag att fara omkring till alla
härafdelningarna och sjunga "Madelon". Visans diktare
L. Bousquet och tonsättare Cam. Robert blefvo rika
genom honoraren för de många upplagorna.

Madelung, Aage, dansk författare, f. 5 juli 1872
på Söderton, Skåne, vistades 1897—1906 i norra
Ryssland som representant för europeiska smörfirmor
och var under Världskriget "Berliner tageblatts"
korrespondent från Galizien. Utom flera tyska arbeten
har han utgett romanen Elsker hverandre (1912; "De
märkta", 1916), från de ryska judepogromernas tid,
och novellsamlingarna Jagt paa dyr og mennesker
(1908; "Jakt på djur och människor", 1914) och
Forvandlinger (1913), där han med språklig och
psykologisk styrka ger ryska folklifsbilder. Han
uppfattar fint det slaviska själslifvet och är
läst och uppskattad i hela mellersta Europa.
P. E—t.

*Madero, Francisco J., väckte som president, ehuru
välmenande, emot sig starkt missnöje bl. a. till följd
af, att inbringande ämbetsposter i mycket stort antal
tillföllo hans släktingar. En militärrevolt utbröt
9 febr. 1913, och M. nödgades 18 febr. nedlägga
presidentvärdigheten. Under transport till
fängelset mördades han 23 febr. s. å. i staden
Mexico, efter allt att döma med den segrande
general Huertas samtycke. Vid denna revolution blef
äfven M:s broder, Gustavo A. M., bragt om lifvet.
V. S—g.

*Madesjö hade 8,392 inv. 1924, hvaraf 2,724 i Nybro
köping. M. tillhör nu Växjö stift.

Madetoja, Leevi Antti, finländsk tonsättare, f. 17
febr. 1887 i Uleåborg, blef filos. kand. 1910,
studerade musik 1906—12 för Järnefelt, Sibelius,
V. d’Indy i Paris och Rob. Fuchs i Wien, var 1912—16
orkesterdirigent i Helsingfors och Viborg och är sedan
1916 lärare vid Helsingfors’ musikinstitut, hvarjämte
han verkat som musikkritiker. Om fin begåfning vittna
hans verk: 2 symfonier, 2 orkestersviter, symfoniska
dikten Kullervo, kantater, manskörer, solosånger,
piano- och violinstycken m. m. M. uppbär årligt
tonsättargage af staten.

Madhyadeça. Se Yajur-veda, sp. 523.

Madiakakor erhållas som biprodukt vid oljeberedning
(se Madia) och användas till utfodring af
gödoxar. Då dessa kakor innehålla giftiga ämnen,
kunna de ges åt djuren endast i små ransoner.
H. F.

Madjarer (Magyarer). Se Ungrarna.

*Madkroken har en areal af 14 kvkm.

Madonna di Tirano [-nå]. Se Tirano.

Madonnans juveler (Der schmuck der madonna), opera med
musik af Wolf-Ferrari, uppf. i Stockholm f. g. 1913.

*Madras. 1. Lydstaterna i presidentskapet omfatta
enl. senaste uppgifter 27,702 kvkm. med 5,460,312
inv., 203 på 1 kvkm., och det omedelbara brittiska
området 368,438 kvkm. med 42,318,985 inv., 115
på 1 kvkm., sålunda tillsammans 396,140 kvkm. med
47,779,297 inv., 121 på 1 kvkm. — 2. Hufvudstaden
M. hade 526,911 inv. 1921. M. utsattes för beskjutning
af tyska kryssaren "Emden" 22 sept. 1914.

*Madrid. 1. Provinsen omfattar 8,002 kvkm. med
1,067,637 inv., 133 på 1 kvkm. (1921). — 2. En ny
bro öfver Manzanares, Puente Victoria, byggdes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>