Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maalais-partiet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han redan kort före sitt ämbetstillträde de indiske
nationalisterna för att anlita revolutionära
påtryckningsåtgärder vid sin sträfvan att
bereda Indien ökadt mått af själfstyrelse,
och vid personliga samtal (sept. 1924) med den
egyptiske nationalistledaren Zaghlul pascha
(se d. o. Suppl.) framhöll han kraftigt, att
eftergifter ej vore att vänta i fråga om Englands
kraf att militärt trygga den för Brittiska rikets
försvar oumbärliga fria passagen i freds- och
krigstid genom Sueskanalen samt att England ej
ämnade genom förhastad utrymning af Sudan svika
sina åtagna förpliktelser att tillförsäkra den
sudanesiska befolkningen en god förvaltning. Hans
politik i skadeståndsfrågan (se d. o. Suppl.) vann
fullständig anslutning från de borgerliga partierna,
och genom personliga förhandlingar med den radikale
franske konseljpresidenten Herriot förberedde
M. antagandet på en interallierad konferens i London
(juli—aug. 1924), till hvilken mot slutet äfven tyska
ombud fingo tillträde, af den s. k. Dawes-planen
för Tysklands skadeståndsbetalning. Vid ett besök
på Nationernas förbunds församlingsmöte i Genève
(sept.) tog han ett uppmärksammadt initiativ i
afrustningsfrågan. Arbetarpartiets radikala flygel
hade småningom lyckats pressa M:s ministär till en
rad mindre välbetänkta åtgärder (inställande af ett
åtal för uppvigling, preliminärt ingående af ett
ekonomiskt ogynnsamt handelsfördrag med Ryssland
m. m.), och däraf vållades 8 okt. nederlag för
ministären i underhuset och, sedan de konservative
efter parlamentsupplösningen vunnit en glänsande
seger vid nyvalen 29 okt., ministärens afgång 4
nov. M. återvaldes till ledare för arbetarpartiet i
det nyvalda underhuset. — Bland M:s skrifter märkas
ytterligare National defence: a study in militarism
(1917), The government of India (1919), A policy for
the Labour party (1920), Parliament and revolution
(s. å.), Parliament and democracy (1921), Socialism:
critical and constructive (s. å.) och The foreign
policy of the Labour party (1923). Jfr "J. Ramsay
M.: the man of to-morrow. By Iconoclast" (1923).
V. S—g.
Mac Donald [məkdå’nəld], sir Claude, brittisk
diplomat, f. 12 juli 1852, d. 10 sept. 1915,
var först officer och deltog i fälttågen i
Egypten 1882 och 1884, blef 1887 brittisk agent
och generalkonsul i Sansibar och 1891 styresman
("commissioner") i Syd-Nigeria. Han var 1895—1900
envoyé i Peking och 1900—12 sändebud (från 1905
ambassadör) i Tokyo. I Peking organiserade
han vid boxarupproret 1900 försvaret af
legationerna. M. erhöll s. å. knightvärdighet.
V. S—g.
Macduff (mäkda’f], earl af. Se Duff. Suppl.
*Macedonien delades genom freden i Bukarest 10
aug. 1913, hvarvid norra hälften tillföll Serbien,
södra delen Grekland, Strumitzadistriktet och Kavala
(med hinterland) Bulgarien. Genom freden i Neuilly 27
nov. 1919 afträdde Bulgarien Strumitzadistriktet till
Serbien och Kavala till Grekland. Efter Världskriget
ha de muhammedanske storgodsegarna utlösts. En
planmässig öfverflyttning af muhammedaner från
grekiskt område till Mindre Asien har anordnats
genom freden i Lausanne (se d. o. Suppl., sp. 95—96)
1923. M. var 1912—13 krigsskådeplats under såväl
Första som Andra Balkankriget, under det senare dock
endast i mindre grad. Under Världskriget utgjorde
M. 1915—18 skådeplatsen för operationerna och det långvariga
ställningskriget på den s. k. Salonikifronten
mellan å ena sidan ententemakternas orientarmé
och å den andra de förenade bulgariska och tyska
arméerna. Se Balkankrigen, Suppl., och Världskriget,
sp. 198, 214, 215, 230—32, 248 och 249. — 2. M. är
numera äfven namn på två provinser i Grekland,
näml. Östra M. (officiellt Genike dioikesis
anatolikes Makedonias), med nomos Drama och Seres,
8,320 kvkm. med 294,728 inv., 35 på 1 kvkm., och
Västra M. (officiellt Genike dioikesis attikes
Makedonias), med nomos Kozani och Florino, 10,207
kvkm. med 290,945 inv., 28 på 1 kvkm. — Jfr É. Bouchié
de Belle, "La Macédoine et les macédoniens" (1922).
E. A—t. H. J—dt.
Macedoniska ätten. Se Östromerska ätten, sp. 300.
Macewen [məkjō’in], Alexander, skotsk kyrkoman,
f. 1851 i Edinburgh, d. 26 nov. 1916, e. o. professor
i grekiska och latin vid Glasgows universitet,
pastor vid flera församlingar i skotska frikyrkor,
sekreterare i Christian unity association,
1907 professor i kyrkohistoria i New college i
Edinburgh, utsågs till ordf. ("moderator") vid United
free churchs generalförsamling 1915. Han idkade
ett högt skattadt kyrkohistoriskt författarskap,
bl. a. St. Jerome (1878), The eastern church in Greece
(1890), The Erskines (1900), Antoinette Bourignon
(1910) och History of the church in Scotland (I,
1913, II, postumt, 1918; går till 1560).
Hj. H—t.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
