Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Maalais-partiet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*
Maalais-partiet [mālajs-], i Finland
(fi. maalaisliitto), vanligen benämndt agrarpartiet,
ehuru "landtmannapartiet" eller "bondepartiet"
vore korrektare, bildades 1908 och har snabbt
vunnit betydande anslutning. Partiet företräder
den finskspråkiga jordbruksidkande befolkningens
och särskildt småbrukarnas intressen; sina
flesta anhängare har det i landets norra och
östra delar. Det kan i korthet karakteriseras
som fientligt mot kapitalism, industrialism,
stadsbefolkning och tjänstemannaklassen, men nitiskt
för den republikanska statsformen, en nivellerande
demokrati och de finsk-nationalistiska sträfvandena. I
Finlands partipolitiska system betraktar sig
partiet som centern tillsammans med det nationella
framstegspartiet (edistyspuolue). Då emellertid
sistnämnda parti företräder den socialreformatoriska
radikalismen och den doktrinära liberalismen
samt gärna ifrar bl. a. för frihandel och fri
spannmålsimport, medan maalais-partiet gjort sig
till målsman för en ofta trångsynt klasspolitik till
förmån för landsbygdens och det mindre jordbrukets
särintressen, stå centerns båda delar ofta i skarp
motsats till hvarandra. Till följd af maalais-partiets
brist på kapaciteter och ledande personligheter
har det dock hittills i betydande utsträckning
låtit leda sig af det fåtaliga framstegspartiet,
hvars betydelse därigenom blifvit vida större,
än eljest hade varit fallet. Som det största
borgerliga partiet har maalais-partiet ofta fått
deltaga i regeringsansvaret, stundom tillsammans
med framstegspartiet, stundom i en koalition af de
borgerliga partierna, vare sig med eller utan svenska
folkpartiet. Inom partiet graviterar en radikal flygel
mot socialdemokratien. Partiet räknar f. n. (1925) 44
representanter i riksdagen (af 200); dess främsta namn
äro S. Alkio, K. Kallio, E. Y. Pehkonen, L. Relander
och E. Hahl.
O. B—n.
*Maalselven. Namnet skrifves nu Målselven.
Maan, stad i Hedjas vid järnvägen Amman—Medina, 100
km. s. om Döda hafvet. Där hejdade under Världskriget
i juli 1917 turkarna konung Husseins mot Palestina
framryckande stridskrafter och höllo staden besatt,
trots arabernas försök i april, juli och aug. 1918
att bemäktiga sig densamma, till 22 sept. s. å.,
då den utrymdes af turkarna, sedan Feisal afskurit
deras förbindelselinje vid Deraa. Jfr Världskriget,
sp. 234 och 250.
H. J—dt.
Maanedsskrift for sundhedsplejen [mån-]. 1856—88
utgaf dansken E. Hornemann i 16 bd tidskr. Hygiejniske
meddelelser og betragtninger, som 1889—1903
utkom hvarannan månad under namnet Tidsskrift
for sundhedspleje och från 1904 månatligen
under namnet Maanedsskrift for sundhedsplejen,
tills den 1920 uppgick i Nordisk hygienisk
tidskrift. "Maanedsskriften", hvars utgifning sedan
1882 omhänderhafts af Selskabet for sundhedsplejen
i Danmark, innehåller, liksom dess föregångare,
en rikedom af intressanta uppsatser rörande den
praktiska hygienens allra flesta områden.
G. Wrgn.
 |
Lac du Bouchet, vatten fylld maar (kratersjö)
i Auvergne. |
Maar [mār], geol., benämning (först använd i
Eifelområdet) på ett slags explosionskrater, som
representerar den mest extrema formen af explosiv
vulkanisk verksamhet. Vid en maar har utan någon
föregående vulkanisk verksamhet ett vulkanrör bildats
genom en häftig gasexplosion, hvarvid icke någon
nämnvärd mängd af eruptionsprodukter, tuff eller
lava, transporterats fram i dagen. Maaren är att
betrakta som den ursprungligaste kraterformen
och som det första stadiet i en vulkans
tillblifvelseshistoria; Branca kallar Schwabens
maarer för vulkanembryoner. En maar framträder som
en rund fördjupning i marken, ofta vattenfylld (ett
slags kratersjö), stundom omgifven af en krans eller
en låg vall af tuffbildningar. Diametern öfverskrider
sällan 2,000—3,000 m., och djupet växlar betydligt,
men kan gå upp till öfver 300 m. Maarer äro eg. ganska
sällsynta företeelser, då det endast är inom några få
områden, som den vulkaniska verksamheten afslutats
så omedelbart efter bildningen af kraterröret;
i allmänhet ha andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0220.html
