- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
369-370

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Löfholmen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppsatser i in- och utländska
facktidskrifter. Jfr V. Spångberg,
"Stora män och mindre" (2:a saml., 1921).
Gl.

Löfholmen, halfö i Södra stadsfjärden, Piteå
stad, med sågverk om 4 ramar och Statens
järnvägars slipersfaktori, som anlades
1916, sysselsätter omkr. 125 arb. och
årligen producerar omkr. 400,000 slipers.
O. Sjn.

Löfkärrtorf. Se Torf, sp. 382.

Löfmaskar, zool. Se Sågsteklar.

Löfskär. Se Lavansaari. Suppl.

*Löfsta försåldes i juni 1917 till Gimo-Österby
bruks a.-b. (jfr Österby, sp. 204), hvarvid bolaget
förvärfvade fastigheter om tills. 41,110 har,
hvaraf i Österlöfsta 13,140 har, Hållnäs 13,660 har,
Tegelsmora 4,520 har, Västland 4,370 har, Vendel
1,770 har, Älfkarleby 3,110 har, Viksta 100 har och
Tierp 440 har, äfvensom Löfsta, Tobo och Karlholms
bruk samt andelar i Dannemora m. fl. grufvor. I
Österlöfsta undantogos från försäljningen Löfsta
herrgård med park, kvarn och jordegendom om 3 5/8
mtl med en areal af 1,850 har samt i Tegelsmora
en villa med tomt. De öfriga i hufvudarb. omnämnda,
till samma innehafvare hörande egendomarna (Frötuna,
Väsby samt fastigheter i Stockholm och Uppsala)
berördes icke af försäljningen. Köpesumman förvaltas
som fideikommisskapital.
O. Sjn.

Löfsta, egendom i Järfälla socken, Stockholms
län, vid stranden af Mälaren (Löfstafjärden) med
mottagningsstation för affallet från Stockholms
stad. Se Renhållningsväsen, sp. 1393,
1395 och 1396. Egare är Stockholms stad.

Löfstabukten, vik af Bottenhafvet på Upplands
nordkust mellan Gäflebukten och Öregrundsgrepen. I
v. begränsad af Skälgrundet, i ö. af Björns fyr,
är L. särskildt mot s. grund samt fylld af öar och
skär. Den viktigaste hamnplatsen är Karlholms bruk vid
Tämnaråns mynning is. v.; i s. ö. mynnar Strömarån.
O. Sjn.

Löfstafjärden. Jfr Mälaren, sp. 239.

Löfstedt, Haimon Einar Harald, son till den
i hufvudarbetet omnämnde N. Einar A. L.,
klassisk filolog, universitetslärare, f. 15
juni 1880 i Uppsala, filos. doktor samt docent
i latinska språket och litteraturen där 1907,
blef 1911 t. f. och 1913 ord. professor i romersk
vältalighet och poesi i Lund. Honom erbjödos
1912 hufvudredaktörs- och chefskapet för det
af åtskilliga tyska vetenskapliga samfund ledda
ordboksarbetet "Thesaurus linguae latinae" och
professur i klassisk filologi i Breslau, men han
afslog anbuden. L. har skrifvit bl. a. Beiträge
zur kenntnis der späteren latinität
(gradualafh.,
i "Uppsala univ:s årsskr.", 1907), Spätlateinische
studien
(i "Skr. utg. af K. Hum. vet. samf. i
Uppsala", XII, 1908), Philologischer kommentar
zur Peregrinatio aetheriae. Untersuchungen
zur geschichte der lateinischen sprache
(1911),
Tertullians Apologeticum textkritisch untersucht,
Arnobiana. Textkritische und sprachliche studien
zu Arnobius, Kritische bemerkungen zu Tertullians
Apologeticum, Zur sprache Tertullians
(de fyra
sistnämnda i "Lunds univrs årsskr." Ny följd, afd. I,
bd XI, 1915, XII, 1917, XIV, 1918, XVI, 1920) samt
artiklar i "Eranos" och flera utländska tidskr. L. är
led. af K. Hum. vet. samf. i Lund (1918).

Löfvedborren, zool. Se Vedborrar.

Löfvén, Johan, pedagog. Se Ateneum för
flickor
. Suppl.

*Löfvestad, officiellt Lövestad, omfattar 5,521
har. 2,447 inv. (1924).

Löfäng. Se Äng, sp. 1214.

*Löfö. Se äfven K. J. Hartman, "Åländska kongressen
och dess förhistoria" (2 dlr, 1921—22).

Lögdasjön, Stora, en 16 kvkm. stor
sjö, 266 m. ö. h., i Fredrika socken,
Västerbottens län, genomflytes af Lögdeälfven.
O. Sjn.

*Lögstör. Lögstör kanal stängdes för skeppsfart 1913.
P. E—t.

*Löiten heter nu Löten.

Löje, psyk. Se Skratt 2.

*Löken, H., var 1912—18 statsadvokat, blef 1918
fylkesmann (sedan 1921 i Kristiania) och dog där
10 sept. 1923. Han var ifrig fredsvän och deltog
bl. a. lifligt i den Fordska fredsaktionen under
Världskriget (se Ford, H. Suppl.).
M. H.

*Lökken hade 1,291 inv. 1921 och är station på den
1913 öppnade Hjörring—Aabybrojärnvägen.
P. E—t.

Lökkens koppargrufvor. Se Meldalen.

Lökkens verk. Se Orkla grufaktiebolag.

Lökskälle, bot., namn på Alliaria officinalis.

Lönbom, Samuel. Se Loenbom, S.

*Lönborg, Sven E., var till och med 1913 rektor vid
samskolan och är sedan 1911 lektor i historia och
geografi vid Högre latinläroverket i Göteborg. Han
har utgett ytterligare bl. a. Religion och vetenskap
(1914), Den primitiva familjen (1916), Aten på
Perikles’ och Sokrates’ tid
(tills. med Märta
Ambrosius; 2 dlr, 1916) samt Dike och Eros. Människor
och makter i forntidens Atén
(2 dlr, 1920; efterskrift
Klassisk filologi, 1921). Samskolan egnade honom på
hans 50-årsdag (1921) en minnesskrift.

Lönegrad. Se Lönereglering. Suppl.

*Lönegren. — 2. Ernst F. L. promoverades 1917 till
teol. doktor i Uppsala.

Löneklass. Se Lönereglering. Suppl.

Lönenämnd. Enligt nyare aflöningsreglementen för
statens befattningshavare skola för vissa grupper
af verk finnas särskilda lönenämnder, i hvilka
löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena
böra vara representerade. Sådan nämnd har att bereda
ärenden af hufvudsakligen löneteknisk natur, som
af K. M:t hänskjutas till densamma. F. n. (1924)
finnas 4 dylika nämnder: kommunikationsverkens
lönenämnd
(se d. o. Suppl.), allmänna
civilförvaltningens lönenämnd
, försvarsväsendets
lönenämnd
(se d. o. Suppl.) samt lönenämnden
för riksdagens verk
. Jfr Lönereglering. Suppl.
E. S—dh.

Löneplan. Se Lönereglering. Suppl.

*Lönereglering. En allmän lönereglering för
statens civila befattningshafvare påbörjades
vid 1919 års riksdag. På grundval af ett utaf den
s. k. kommunikationsverkens lönekommitté utarbetadt
förslag och efter behandling vid nämnda års riksdag
utfärdades 19 juni 1919 aflöningsreglemente för
tjänstemän vid post- och telegrafverken samt statens
järnvägar och statens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free