- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
363-364

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läkardistrikt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

deltagande i sådant arbete utom skolan. Inom det system
af läroanstalter för yrkesundervisningen, till
hvilket i Sverige grunden lades genom 1918 års
riksdagsbeslut rörande praktiska ungdomsskolor (se
Yrkesskolväsen. Suppl.), utgör lärlingsskolan det
första stadiet. Den bygger på den till folkskolan sig
anslutande fortsättningsskolan (se d. o. Suppl.),
hvars kurs skall vara genomgången före inträdet
i lärlingsskolan. En andra förutsättning
för inträde är, med vissa angifna undantag,
anställning inom någon af de verksamhetsgrenar,
för hvilka skolan är afsedd. Lärotiden omfattar
2 årskurser, hvardera om 8, högst 9 månader med i
medeltal högst 12 undervisningstimmar i veckan. För
att anpassas efter skilda arbetsförhållanden kan
undervisningstiden förläggas på olika sätt, antingen
till aftnar eller morgnar, omfatta hela eller halfva
dagar eller koncentreras till någon kortare del
af året, hvilket i fråga om säsongyrken kan vara
lämpligt. Hufvudgrupperna af yrkesskolor äro afsedda
för handtverk och industri, för handel och för husligt
arbete (omfattande slöjd och hushållsgöromål). —
Undervisningen skall omedelbart ansluta sig till
det yrke eller verksamhetsområde, som skolans
lärjungar tillhöra. Den bör alltså icke afse sådana
allmänna bildningsuppgifter, som närmast tillhöra
folkskolan och fortsättningsskolan, men genom sin
fackliga undervisning bör lärlingsskolan söka främja
äfven lärjungarnas allmänna bildning och personliga
utveckling. Undervisningen skall därför grupperas
kring läroämnen, som utgöra sammanfattningar af
de kunskaper och färdigheter, som i det praktiska
yrkeslifvet samverka att från teknisk, ekonomisk,
hygienisk och medborgerlig synpunkt ge den från skolan
afgångne möjlighet till framgångsrikt arbete inom
det arbetsområde han tillhör. Obligatoriska läroämnen
äro: i skolor för handtverk och industri: yrkeslära,
yrkesekonomi samt yrkes- och arbetarlagstiftning,
i skolor för handel: handelsteknik, ekonomisk
geografi samt handelsrätt och nationalekonomi, i
skolor för husligt arbete: praktiskt hushållsarbete,
hushållslära och hälsovård. Därjämte kunna vissa
frivilliga ämnen förekomma. — Lärlingsskola upprättas
af vederbörande kommun. Den är icke obligatorisk för
kommunerna, men kommunen kan besluta, att den ungdom,
för hvilken skolan är afsedd, skall vara skyldig att
i viss utsträckning besöka densamma. Arbetsgifvaren
är skyldig att, om så erfordras, ge den anställde
ledighet för att besöka skolan, men undervisningstiden
bör förläggas så, att lärjungarnas arbete i yrket
icke lider otillbörligt intrång genom för detta
arbete ofördelaktiga arbetstider. — Rektor vid
lärlingsskola förordnas af Skolöfverstyrelsen
för högst 5 år i sänder, öfriga lärare antas af
skolans styrelse. I hvarje kommun, som inrättat
lärlingsskola, skall finnas en lärlingsskolstyrelse,
bestående af skolans rektor samt minst 4, högst 8
led., bland hvilka minst det antal, som är närmast
öfver hälften, skall utgöras af representanter
för de yrken, som undervisningen i skolan afser,
såväl arbetsgifvare som arbetare. Undervisningen är
afgiftsfri. Kommunen ansvarar för kostnaderna, men
åtnjuter statsbidrag såväl till lärarnas aflöning
som till kostnaderna för undervisningsmateriel. —
Skolans verksamhet är reglerad genom k. stadga 4
nov. 1921 samt k. kung. ang. statsunderstöd till
kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
s. d. — Arbetsåret 1923—24 funnos 52 lärlingsskolor
med ett lärjungeantal af omkr. 5,400.
K. E. S—g.

Läroverksbibliotek. Se Skolbibliotek (äfven i Suppl.).

*Läroverkshus. Bilder af sådana, utom de i artikeln
meddelade, finnas i hufvudarbetets artiklar om
Härnösand, Karlstad, Linköping, Lund, Norrköping,
Nässjö (samskola), Skara, Skellefteå (samskola),
Sköfde, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Västerås och Örebro
samt Suppl:s art. om Djursholm (samskola), Filipstad
(d:o), Göteborg och Linköping.

Läroverkslärarnes riksförbund. Se Svenska läraresällskapet.

Läroverksprogram, skrift, som lämnar uppgifter om,
hvad som i ett läroverk förekommit under läsåret. Se
Årsredogörelser.

*Läroverksråd. Då Öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk eller, som den fr. o. m. 1914 hette,
Läroverksöfverstyrelsen 1919 upphörde att fungera som
själfständigt ämbetsverk och ingick som en afdelning
af Skolöfverstyrelsen, förändrades titeln läroverksråd
till undervisningsråd.

*Läsare (sp. 231). Jonas Bodell (f. 1811 i
Östergötland, sedan 1835 bosatt i Luleå, vid 1859—60
års riksdag led. af borgarståndet, d. 1867)
intog från början en afgjordt kyrklig ståndpunkt,
men började snart i likhet med nyläsarna fatta misstro
till de nya böckerna, skilde sig från statskyrkan och
började verka i samförstånd med nyläseriets ledare
i Norrbotten, bland hvilka de två i hufvudartikeln
nämnde allmogemännen, Per Ersson och Johan Riström,
intogo främsta rummen. 1860 uppkom emellertid
mellan Bodell och dem skarp tvist, som ledde till
brytning. Bodell yrkade på, att separatisternas
predikanter skulle vara "ordentligt kallade" och
gjorde gällande, att den verkliga nyfödelsen skedde i
dopet, så att ingen vidare nyfödelse var behöflig; han
hade en friare uppfattning ang. de kristnes yttre lif
än Ersson och Riström. På grund af de skiljaktigheter,
som sålunda yppat sig, inträdde en söndring i
separatisternas led. De, som slöto sig till Bodell, ha
sedermera benämnts bodellister och hans lära bodellism.
Af nyläsarna är det numera hufvudsakligen
endast bodellisterna, som finnas kvar. Sin egentliga
utbredning ha dessa i Pite älfdal, nämligen i
Piteå landsförsamling samt i Norrfjärdens och Älfsby
församlingar. Sporadiskt förekomma de äfven inom några
andra angränsande socknar. Riktningen är dock stadd
i stark tillbakagång, och hela antalet bodellister
uppgår f. n. (1924) ej till mer än några hundra
personer. Den ursprungliga evangeliska friskheten hos
rörelsen har ock alltmer försvunnit och efterträdts af
en ofruktbar och förbenad dogmatism. För sina barns
undervisning ha bodellisterna anordnat särskilda
skolor (bodellistskolor), där kristendomsämnet
är det hufvudsakliga och undervisningen bedrifves
med ledning af Svebilius’ katekes. Dessa skolor
ha förorsakat vederbörande skolmyndigheter stora
bekymmer, enär de lärare, som där äro anställda,
sakna kompetens, hvarför undervisningen blir mycket
underhaltig. Skolråden ha på grund däraf haft mycken
strid med bodellisterna för att få dem att sätta
barnen i de vanliga församlingsskolorna. Bodellisterna
ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free