Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lundström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
22 ggr 1915—17. En del af staden förstördes
under kriget. Jfr Världskriget, sp. 161.
L. W:son M.
*Lunge, Georg, dog 3 jan. 1923 i Zürich.
Lunghezza, ort i Italien. Se Collatia. Suppl.
Lungmjältbrand l. Lumpsjuka (ty. hadernkrankheit,
eng. woolsorter’s disease, på grund af dess
uppträdande i engelska centra för ullindustrien,
hufvudsakligen Yorkshire) uppstår till följd
af inandning af mjältbrandssporhaltigt damm
från ull, hår, hudar m. m. från mjältbrandssjuka
djur. Särskildt utsatta för smitta äro lumpsorterare
i pappersfabriker, ullsorterare, garfvare, borst-
och penselmakare, körsnärer o. a. Sjukdomen
börjar ofta utan förebådande sjukdomstecken med
frosskakningar och svår hufvudvärk. Ibland uppträda
svindelkänsla, dåsighet och allmän slapphet före
det egentliga sjukdomsutbrottet. Temperaturen
kan stiga till 40° C, men kan äfven vara lägre än
normalt. Patienten lider af pinsam andnöd, krampaktig
hosta och höggradig utmattning. Huden är cyanotisk;
tecken till lunginflammation, ibland äfven till
lungsäcksinflammation framträda. Hjärtverksamheten
är försvagad, pulsen mycket liten. Det afgörande
beviset, att sjukdomen är af mjältbrandsnatur, är
påvisande af mjältbrandsbaciller i upphostningar eller
blod. Sjukdomen är i regel mycket elakartad. Döden
brukar inträffa inom 1—2 dagar. Endast omkr. 20
proc. af de insjuknade tillfriskna efter långvarig
konvalescens. Vid undersökning efter döden visa nedre
delen af trachea och bronkernas slemhinnor svullna
områden, ofta med blödningar. Lungorna äro ödematösa,
lymfkörtlarna i bröstkorgen betydligt förstorade,
blödningar i den omgifvande ödematösa bindväfnaden.
Risken för smitta är jämförelsevis ringa från
hår och hudar, som komma från Europa, Australien,
Argentina o. a. länder, i hvilka målmedvetna åtgärder
mot smitta från mjältbrandssjuka djur vidtagas. Större
är smittfaran från varor af hithörande slag från
vissa trakter af Indien, Kina, Persien, Turkiet och
Egypten, hvarest åtgärder mot epizootier icke äro
allmänt genomförda. — Förslag till internationell
lagstiftning till skydd mot mjältbrandssmitta för
arbetarna i hotade industrier äro under utarbetning
af Internationella arbetsbyrån i Genève. Åtgärderna
till förebyggande af lumpsjuka bland industriarbetare
gå ut på regelbunden läkaröfvervakning af arbetarna,
skydd för öppna sår, tidig behandling af sjuka med
mjältbrandsserum, sjukhusvård o. d. Skyddsåtgärderna
bestå vidare i desinfektion af hudar (pickel- och
lutmetoderna; se dessa ord. Suppl.), desinfektion
af djurhår (kokning i vatten eller ångbehandling
i desinfektionsugn 3 timmar); arbetarnas skyddande
genom andningsmasker, respiratorer, särskilda
arbetskläder, tvätt- och badanordningar m. m.
G. Wrgn.
Lungspetskatarr, med. Se Spetskatarr.
*Lungsund skall framdeles skiljas från Kroppa och
bilda eget pastorat. 1,878 inv. (1924).
Lungö, ö i Bottniska viken, vid Ångermanälfvens
mynning, n. ö. om Härnösand. Största längden,
fr. ö. till v., är omkr. 5 km., största bredden,
fr. n. till s., omkr. 2,5 km. Där ligga på södra
sidan, på 62° 38′ 35″ n. br. och 18° 5′ 5″ ö. lgd
fr. Gr., vid inloppet till Härnösand, Lungö fyr och på
den västligaste udden, på 62° 39′ 20″ n. br. och 18°
1′ 2″ ö. lgd fr. Gr., Strömskatens fyr.
Den förra är fast fyr med en hvit blänk i minuten,
lins af 4:e ordningen, 3,000 hlj. styrka för det
fasta ljuset och 18,000 för blänken, 15 bågminuters
lysvidd och 23,2 m. höjd öfver medelvatten. Den
uppfördes 1861 och ändrades 1908. Den senare är
en blixtfyr, 5,8 m. öfver medelvatten, med lins
af 6:e ordningen och 200 hlj. styrka, uppförd
1900 och ändrad 1918. Båda fyrarna ha agaljus.
E. A—t
Lunistitium (fr. lunistice, af lat. luna, måne. och
stare, stå), astron. Se Norrsken, sp. 4.
Lunner, härad och pastorat, n. om Kristiania. Opland
fylke (före 1919 Kristians amt) och Hamar bispedömme,
Norge. 290,75 kvkm. 4,337 inv. (1920). Jordbruk
och skogsbruk.
K. G. G
*Lunnevad. Se äfven Folkhögskolor. Suppl.
Lunning. Se Broschlare. Suppl.
*Lunois, Alexandre, hade äfven förnamnet Joseph. Han
dog 2 sept. 1916.
Luobalkårtje, fors. Se Själmakårtje.
*Luopiois är sedan 1920 själfständigt
pastorat i Tammerfors stift, Hauho
domsaga, Jämsä härad 4,391 inv. (1922).
O. B—n.
Luossajärvi, en omkr. 3 kvkm. stor sjö, 500 m. ö. h.,
i Jukkasjärvi socken, Lappland, mellan Luossavaara
och Kirunavaara.
O. Sjn.
*Luossavaara. Malmförekomsten är i geologiskt
hänseende analog med Kirunavaara. Malmen är
emellertid nästan uteslutande fosforfattig med 0,02—0,3
proc. fosfor och har en järnhalt af uppemot 70
proc. Fyndighetens säkert kända area uppgår till
25,000 kvm., hvilket innebär, att malmtillgången
ofvan Luossajärvis yta kan uppskattas till 22 1/2
mill. ton; dessutom anses ytterligare några
1,000 kvm. malmarea förefinnas inom vissa föga
undersökta delar af fältet. — I samband med 1907
års statsaftal med Grängesbergsbolaget öfverläts
fyndigheten på staten. Genom ett senare aftal (1918)
har staten medgett bolaget att årligen t. o. m. 1930
uttaga 350,000 ton mot erläggande af royalty och
förbindelse att tillhandahålla inhemsk järnförädling
dels fosforren malm från L., dels fosformalm
från Grängesberg. 1921 igångsattes brytningen i
L. och har sedan uppgått till 100,000—200,000 ton
årligen. Malmen, som nu utvinnes i dagbrott å de högre
nivåerna och därifrån transporteras med rutschbana
ned till järnvägen, har hittills exporterats, då
den på grund af fosforhalten ej är begärlig för
svenska hyttor.
B. H—m.
Lupanar, lat., bordell.
Lupin [lypä̃’], Arsène, romantyp för en finare
inbrottstjuf med ridderligt sinnelag, skapad af
M. Leblanc (se denne. Suppl.).
Łupkow-passet, bergspass genom Karpaterna
(Öst-Beskiderna), förenande Sanok i Galizien med
Homonna i Ungern, 584 m. ö. h., besattes under
Världskriget i nov. 1914 af ryssarna, som framträngde
till Homonna, och var under den följande vintern
föremål för hårda strider mellan de allierade och
ryssarna, hvilka senare i febr. 1915 utdrefvos ur
passet. Jfr Världskriget, sp. 177 och 187.
H. J—dt
Luppio, Luppiovaara, ett 191 m. högt berg i
Hietaniemi socken, Norrbottens län, invid Torne älf,
bekant som "midnattssolsberg".
O. Sjn.
Luppiovaara [-vāra]. Se Luppio. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
