Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftvärnsartilleri - Luftvärnskanon - Luftvärnstrupper - Lufu - * Lugard, sir Frederick - Lugaviken - * Luggude - Lugin, Alejandro Pérez - Lugnet - Lugoj - * Lugos, officiellt Lugoj - * Luisenorden - * Luitpold, K. J. V. L. - * Lukács. 2. L. von L. - Lukango - Lukasstiftelsen - * Lukianos - Lukomskij, Aleksandr Sergjejevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedbringa dödtiden till 6—8 sek. Vid dess utgång
befinner sig flygaren i fyrpunkten (F), äfven
representerande den punkt, på hvilken kanonen
i skottlossningsögonblicket är inriktad, och den
därefter skeende förflyttningen utgör enbart den, som
motsvarar skjuttiden. Denna är beroende af afståndet
(D) och höjden (H) och är alltså en känd funktion af
mätvärdena, ehuru ett enhetligt matematiskt uttryck
för denna funktion icke kunnat framställas. De
sökta skjutelementen utgöras af afståndet (D)
samt de båda vinklar (Δn och ΔSh), som äro mått på
syftlinjens vridning under skjuttiden i resp. lod- och
horisontalled. Det är tydligt, att dessa värden kunna
matematiskt härledas ur mätvärdena. — Alltefter
instrumentens beskaffenhet finnes äfven en annan
metod att bestämma skjutelementen. Denna kännetecknas
däraf, att i st. f. u och α0 en uppmätning sker af de
vinkelhastigheter, med hvilka syftlinjen till flygaren
rör sig i lod- och i horisontalled. Uppmätningen däraf
kan ske direkt af eldledningsinstrumentet därigenom,
att flygaren oafbrutet följes med 2 å detta anbragta
kikare, 1 höjd- och 1 sidkikare. Därigenom bortfalla
hastighets- och kursvinkelmätningarna jämte motsvarande
instrument. Metoden synes enkel, men den försvårar
problemets matematiska och instrumentala lösning och
har därför ännu ej vunnit odeladt erkännande.
Gifvet är, att det ej är lätt att träffa så små och
snabbgående mål som flygplan. Under Världskriget
nedskötos dock af luftvärnsartilleriet ett rätt
stort antal sådana, men det fordrades för hvar
och en en enorm ammunitionsförbrukning. Sedan dess
ha emellertid genom förbättrade instrument stora
framsteg gjorts, och skjutförsök i Sverige 1924
ha visat, att goda utsikter finnas att redan med
ett 20-tal skott träffa en på omkr. 2,000 m. höjd
gående flygare. Dessa försök ha väsentligt förändrat
uppfattningen om luftvärnsartilleriets betydelse. —
Om luftvärnsartilleriet i England, Frankrike och
Italien se Luftvärnstrupper. Suppl.
G. af Wdt.
Sedan motorballonger (luftskepp) börjat användas
för militära ändamål, framträdde behofvet
af artilleripjäser för sådana ballongers
bekämpande. Början synes ha gjorts i Tyskland,
där 1906 en 5 cm. snabbskjutande dylik kanon
konstruerades (af H. Ehrhardt). Denna pjäs följdes
snart af förbättrade konstruktioner, i det att
Krupp 1908 ff. konstruerade alltmer ballistiskt
kraftigare pjäser — s. k. antiballongkanoner
— af 6,5—10,5 cm. kaliber för beskjutning af
luftmål. Sedermera har konstruktionen af dylika
pjäser — luftvärnspjäser, flieger-abwehrkanone
(förk. flak), canons anti-aériens, anti-aircraftguns
o. s. v. —, som numera ingå i alla arméer
och mariner, ytterligare fullkomnats.
H. J—dt.
Luftvärnskanon, Luftvärnspjäser. Se
Luftvärnsartilleri. Suppl.
Luftvärnstrupper, krigsv., under Världskriget
infördt specialtruppslag för handhafvandet af vissa
delar af luftvärnet, särskildt luftvärnsartilleriet,
hvarför det ock i regel tillhör artilleriet. Detta är
exempelvis förhållandet i England beträffande den till
reguljära armén hörande luftvärnsartilleribrigaden,
bestående af 3 batt. (om 8 pjäser), medan de till
territorialarmén hörande båda luftvärnsbrigaderna,
om 2 luftvärnsart.-brigader, 1 luftvärnsing.-bat.
och 1 luftvärnssignalkomp., lyda under
luftförsvarschefen. Likaså ingå Italiens 10
luftvärnsdivisioner, om 3 batt. (om 4 pjäser) m. m.,
i resp. armékårers tunga art.-reg. Frankrike har 5
luftvärnsart.-reg., om 5 divisioner, om 2 batt. (om
4 pjäser) m. m., som ingå i flygtrupperna.
H. J—dt.
Lufu, flod och stad. Se Pangani.
*Lugard, sir Frederick, var guvernör i Hongkong
1907—12, därefter guvernör öfver Northern Nigeria och
Southern Nigeria 1912—13 och generalguvernör öfver
Nigeria 1914—19. Numera är han led. af Nationernas
förbunds mandatkommission. Han har ytterligare
skrifvit The dual mandate in British tropical Africa
(1922).
V. S—g.
Lugaviken, bukt på södra stranden af Finska viken i
Ingermanland, närmast ö. om Narvabukten, med floden
Lugas mynning.
O. Sjn.
*Luggude. — 2. Hälsingborgs landsförsamling
öfverflyttades delvis fr. o. m. 1914 samt
fr. o. m. 1919 h. o. h. i judiciellt, administrativt,
kommunalt och ecklesiastikt hänseende till
Hälsingborgs stad, med hvilken fr. o. m. 1918 äfven
Raus införlifvades i judiciellt, administrativt och
kommunalt hänseende, 63,587 har. 48,089 inv. (1924). —
3. Hälsingborgs landsförsamling införlifvades
fr. o. m. 1919 med stadsförsamlingen. Ekeby
är fr. o. m. 1 maj 1918 moderförsamling till
Frillestad. Kontraktet omfattar 73,136 har. 96,047
inv. (1921).
2 o. 3. E. A—t.
Lugín, Alejandro Pérez, spansk prosadiktare, f. 1870
i Madrid, har i en lätt flytande stil spirituellt
skrifvit ett antal romaner, som kännetecknas af
sund realism. De förnämsta äro El torero artista
(1911), De Titta Ruffo, pasando por Machaquito
(1912), Kikiriki! (1914), La casa de Troya (1915;
prisbelönad af Spanska akad.), om studentlifvet i
Santiago, La amiga del Rey, las tiples etc. (1917)
och Currito de la Cruz (1922).
Ad. H—n.
Lugnet, Kronobergs läns tuberkulossjukhus, i Växjö
landsförsamling, 5 km. n. om Växjö, med 80 platser
för patienter från länet, öppnades 1914.
O. Sjn.
Lugoj, officiellt rumänskt namn på Lugos (se d. o.,
äfven i Suppl.).
*Lugos, officiellt Lugoj, tillhör nu Rumänien. 19,818
inv. (1910).
*Luisenorden upphörde att utdelas efter revolutionen 1918.
*Luitpold, K. J. V. L., prins af Bajern, dog 12
dec. 1912 i München. Se F. Endres, "Prinzregent
L. und die entwicklung des modernen Bayern" (1916). —
Om L:s son Ludvig se Ludvig, tyska furstar 3 c). Suppl.
*Lukács. - 2. L. von L. blef april 1912
ministerpresident, men måste afgå juni 1913 till
följd af skandalösa penningtransaktioner med ett
koncessionssökande bolag (se Ungern, sp. 1049).
Lukango, hamnplats. Se Nokki.
Lukasstiftelsen, S:t, i Köpenhamn.
Se Diakonissa. Suppl., sp. 315.
*Lukianos. H. Hult har öfversatt "Valda skrifter"
af L. (2 dlr, 1915, 1917).
Lukomskij, Aleksandr Sergjejevitj, rysk militär, f. 10
juli 1868, officer 1887, öfverste i generalstaben
1907, var vid Världskrigets utbrott gen.-major
och sekreterare i krigsministeriet. 1916 blef han
generallöjtnant och chef för 32:a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
