Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 297-298 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Ludvig. 17. Ludvig XVII - * Ludvig I, konung af Portugal - * Ludvig, tyska furstar. 3. L., konungar af Bajern: b) Ludvig II - * Ludvig, tyska furstar. 3. L., konungar af Bajern: c) Ludvig III - * Ludvig, tyska furstar. 4. Ludvig IV - * Ludvig, tyska furstar. 7 b) Ludvig Salvator - * Ludwig, Alfred - * Ludwig, Hubert - * Ludvig Filip. 2. L. F. A., grefve af Paris - * Ludwigshafen am Rhein - * Ludwigsorden - Ludwigsthal - * Ludvika - * Lueger, O. - * Luerssen, Chr. - Luetin - Luetisk - * Luft - * Luftballong

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då och vid ny undersökning 1894 konstaterades,
att skelettets längd m. m. tydde på, att
gossen varit 15 à 16 år, d. v. s. mer än
5 år äldre, än L. skulle ha varit 1795.
V. S—g.

*Ludvig I, konung af Portugal. Sonen Affonso,
hertig af Oporto, dog 21 febr. 1920 i Neapel.

*Ludvig, tyska furstar. — 3. L., konungar af Bajern:
b) Ludvig II (sp. 1264). Se G. v. Böhm, "Ludwig II,
könig von Bayern" (1922), och G. J. Wolf, "König
Ludwig II und seine welt" (s. å.). — c) Ludvig III,
den föregåendes kusin, f. 7 jan. 1845
i München, d. 18 okt. 1921 på sitt gods Sárvár
i Ungern, var son till prins Luitpold af Bajern,
deltog som dennes ordonnansofficer i 1866 års krig
och blef sårad vid Helmstadt. Som medlem af bajerska
riksrådet (från 1863) verkade han för jordbrukets
höjande och för kanalanläggningar samt hyllade
en partikularistisk politik. Vid sin faders död,
12 dec. 1912, öfvertog han regentskapet för den
sinnessjuke konung Otto och utropades själf till
konung 5 nov. 1913 (se Bajern. Suppl., sp. 422). Under
Världskriget försvårade hans dynastiska politik,
som bl. a. gick ut på införlifvande af Elsass med
Bajern, tyska riksregeringens fredsbemödanden. Vid
utbrottet af revolutionen i Bajern flydde han natten
till 8 nov. 1918 från München till slottet Anif vid
Salzburg och afsade sig där 13 nov. s. å. formligen
Bajerns tron. Han förmäldes 1868 med ärkehertiginnan
Maria Teresia af Österrike-Este, f. 2 juli 1849,
d. 3 febr. 1919; äldst af deras barn är fältherren
prins Rupprecht (se Ruprecht, tyska furstar 3, äfven
i Suppl.).

4. Ludvig IV (sp. 1264), storhertig af
Hessen. Om sonen Ernst L. se Ernst, tyska furstar
4. Suppl. Af hans döttrar är Viktoria moder till
svenska kronprinsessan Louise (se d. o. Suppl.),
Elisabet mördades af bolsjeviker i Alapajevsk
natten till 18 juli 1918 och ligger begrafven i
Getsemane i Palestina; om Alix, mördad 16 juli 1918 i
Jekaterinburg, se Nikolaus, ryska kejsare 2, äfven
i Suppl.

7 b) Ludvig Salvator (sp. 1266), ärkehertig af
Österrike, dog 12 okt. 1915 på slottet Brandeis.
3—4. V. S—g.

*Ludwig (sp. 1269), Alfred, dog 12 juni 1912 i Prag.

*Ludwig (sp. 1270), Hubert, dog 17 nov. 1913 i Bonn.

*Ludvig Filip. - 2. L. F. A., grefve af Paris.
Hans yngre son, Ferdinand Frans, hertig af
Montpensier, dog 30 jan. 1924 på slottet Randan,
dep. Puy-de-Dôme, Frankrike.

*Ludwigshafen am Rhein, i bajerska reg.-omr. Pfalz,
hade 90,721 inv. 1919. Under Världskriget
bombarderades staden och dess fabriker (särskildt
flygplansverkstäderna) 1915—18 22 gånger, hvarvid
stora materiella skador anställdes. L. besattes af
fransmännen i nov. 1918.
H. J—dt.

*Ludwigsorden. Den bajerska och den hessiska
Ludwigsorden afskaffades i samband med revolutionen
1918.

Ludwigsthal [lo’d-], järnverk. Se Tuttlingen.

1. Ludvika stads vapen.

*Ludvika. 1. Socknen är 216,87 kvkm. med 9,623 inv.,
hvaraf staden L. 3,77 kvkm. med 4,282 inv. (1924). —
2. Municipalsamhället blef 1915 köping och fick genom
k. bref 13 dec. 1918 stadsrättigheter fr. o. m. 1919. Staden L. omfattar,
efter inkorporeringen 1 jan. 1925 af Marnäs
municipalsamhälle, 9,9 kvkm., hvaraf 2,2
kvkm. vatten. Efter inkorporeringen omkr. 4,900 inv.
Tax.-v. å fast egendom är 15,557 mill. kr.,
hvaraf för jordbruksfastighet 567,500 kr., för statens 115,000
kr. och för kommunens 647,000 kr. (1923). Den
bevillningstaxerade inkomsten var s. å. 4,384,570
kr. Stadens tillgångar voro 1,889,055 kr. och
skulder 1,527,190 kr. (1923). Fabriksindustrien
omfattar 9 arbetsställen med 529 arb.,
7,649,301 kr. salutillverkningsvärde och 86,290
kr. bevillningstaxerad inkomst (1922). L. har nu
stadsläkare och apotek samt ett våren 1924 invigdt
länslasarett, och förutom sparbank afd.-kontor af
Svenska handelsbanken, Göteborgs- och Upplands- samt
Mälarebankerna. De största fabrikerna äro nu Aseas
fabrik (Ludvikaverken) för tillverkning af elektriska
apparater och transformatorer med 403 arb. (1922),
Ludvika ångsåg med 70 arb. samt bryggeri, tegelbruk,
kraftstation och vattenledningsverk. Om L. bruk se
nedan. Ångbåt på Vessman förbinder L. med Sunnansjö
och Grangärde. "Ludvika tidning" utges i Borlänge 2
ggr i veckan. Stadens vapen (fig. 1) visar i blått
fält en bandvis ställd ström af silfver, belagd
med en antik åska af fältets färg samt åtföljd
på hvardera sidan af en lilja af guld. — 3. Bruket
omfattar nu blott lancashiresmedja, snickeriverkstad,
mejeri och landtbruk med omkr. 350 har åker, 1,000
har äng och 22,700 har skog, äfvensom en del nu ej
bearbetade grufvor. Dessutom eger emellertid bolaget
(nuv. akt. kap. 2,800,000 kr.) aktiemajoritet
i Ludvika ångsåg samt nästan alla aktierna i
A.-b. Ludvika kraftverk samt Nyhammars bruk.
O. Sjn.

*Lueger, O., dog 1 maj 1911 i Stuttgart.

*Luerssen, Chr., lämnade professuren 1910 och dog 3
juli 1916 i Charlottenburg.
C. Lmn.

Luetin (af lues, se d. o.). Se Serumdiagnostik,
sp. 192.

Luetisk (af lues, se d. o.), syfilissmittad.

*Luft. Ang. luftens beståndsdelar se äfver
Ädelgaser. — Om luft som råmaterial för framställning
af kväfgas och syrgas se Kväfve. Suppl.,
samt Syre.

*Luftballong. Trots spådomar på många
håll, att flygplanet småningom skulle komma att
h. o. h. uttränga ballongen och att den militära
användningen af densamma skulle väsentligt minskas
och slutligen upphöra, medförde Världskriget
motsatt resultat. Särskildt ställningskriget med
sitt behof af oafbruten bevakning äfven från luften
åstadkom den fjättrade ballongens (se Luftballong,
sp. 1282) ökade användning, och dess tjänster
för observation vid artillerieldens reglering
blefvo alltmer oumbärliga. Sålunda blefvo de långa
sammanhängande stridsfronterna å västfronten garnerade
med captifballonger, så att man ofta kunde från en
punkt iakttaga 5 à 6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>