Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - London ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
11 maj), vidare en konferens i skadeståndsfrågan
i aug. 1922, hvarvid enighet ej stod att vinna
mellan engelske premiärministern Lloyd George
och franske konseljpresidenten Poincaré, en ny
skadeståndskonferens i dec. s. å., som resulterade
i beslut om överläggningarnas fortsättande vid en
konferens i Paris i jan. 1923, samt en konferens
juli—aug. 1924, till hvilken under förhandlingarnas
lopp tyska ombud erhöllo tillträde och där en
rad viktiga öfverenskommelser träffades om en
ny skadeståndsbetalningsplan för Tyskland,
den s. k. Dawes-planen (se Skadeståndsfrågan.
Suppl.).
V. S—g.
April—okt. 1924 hölls i Wembley park (se kartan
Londons omgifningar, B2, till art. London) en
världsutställning (British empire exhibition),
som afsåg att ge en bild af hela Brittiska rikets
alla resurser, med särskilda paviljonger för
moderlandets styrelse, Indien samt alla "dominions"
och kolonier, och omfattade omkr. 87 har areal. Beslut
har fattats om utställningens fortsättande,
i modifierad form, äfven år 1925. — Litt. Bland
arbeten om L. märkas ytterligare: G. R. S. Taylor,
"Historical guide to L." (1911),. W. H. Godfrey,
"History of architecture in L." (s. å.), W. Whitten,
"A Londoner’s L." (1913), sir P. A. Harris, "L. and
its government" (s. å.), L. Gomme, "L." (1914),
C. Mullins, "London’s story" (1920), Th. Burke,
"The outer circle" (1921), P. H. Ditchfield, "The
city of L." (s. å.), E. V. Lucas, "Burrow’s Guide to
L." (1922) och "A wanderer in L." (23:e uppl. 1923),
samt A. Rawlinson, "The defence of L. 1915—1918"
(1923). — Se äfven Stadion, fig. 2, fig. till art.
Sydenham, fig. 1—4 till art. Westminster
abbey, fig. 1—2 till art. Westminster
och fig. 3 till art. Viktoria (sp. 429).
E. A—t.
*London, Jack, dog 22 nov. 1916 i Glen Ellen,
Kalifornien. L:s änka, Charmian L., har skrifvit en
lefnadsteckning (sv. öfv. 1922) öfver sin man. L:s
"Samlade skrifter" utges sedan 1917.
*Londondeklarationen. Vid Världskrigets utbrott
1914 förklarade sig på amerikansk förfrågan
Tyskland och Österrike-Ungern beredda att tillämpa
Londondeklarationen, om detta skedde äfven från
motsidan. Ententemakterna förklarade sig beredda
att tillämpa deklarationen med vissa tillägg och
ändringar. Dessa ändringar blefvo under krigets
fortgång allt flera och mera genomgripande, och från
juli 1916 annullerades på ententesidan deklarationens
partiella tillämpning. Centralmakterna frigjorde sig
äfven småningom från dess bestämmelser. Jfr A. Hold
von Ferneck, "Die reform des seekriegsrechts durch
die Londoner konferenz 1908—09" (i Stier-Somlo,
"Handbuch des völkerrechts", 4, 1914), H. Pohl,
"Englisches seekriegsrecht im weltkriege" (1917), och
C. G. Westman, "Folkrätten och den neutrala handeln" (1924).
V. S—g.
Londonkonferenser. Se Londonkonferens och London.
Suppl., sp. 280—281.
*Long, Walter H., inträdde juni 1915 i Asquiths
koalitionsministär som president i Local government
board och var i Lloyd Georges koalitionsministär
kolonialminister dec. 1916—jan. 1919 och därefter
sjöminister till febr. 1921, då han af hälsoskäl
afgick. Han upphöjdes maj s. å. till peer (viscount
Long). L. framlade 1917
i underhuset den rösträttsbill, som året därpå under
hans ledning genomfördes och bl. a. gaf rösträtt åt
kvinnorna. Han dog i sept. 1924.
V. S—g.
Long [lå’ȵ], William Joseph, amerikansk författare,
f. 3 april 1867 i North Attleborough, Massachusetts,
filos. doktor i Heidelberg, till yrket präst,
har författat ett stort antal populära religiösa
och litterära böcker. Många ("Hur djuren tala",
2 dlr, 3 uppl. 1919, "Vad skogen lär", 2 dlr, 3:e
uppl. 1919—20, m. fl.) ha öfversatts till sv.
Long, Richard. Se Färöiska litteraturen. Suppl.
Longarone [långarå̄ne], stad i italienska
prov. Belluno, vid öfre Piave, 16 km. n. ö. om
Belluno. 4,379 inv. (1911). Under Världskriget
omringades 9—10 nov. 1917 vid L. en italiensk
arméafdelning, under general Nassi, af de från
n. och ö. framryckande österrikiska och tyska
arméernas förtrupper och nödgades, efter en delvis
hård strid, kapitulera, hvarvid de allierade
togo 10,000 fångar. Jfr Världskriget, sp. 230.
H. J—dt.
*Long island. 1. På L. öppnades 5 nov. 1921 en
radiocentralstation, som står i förbindelse med
världens alla radiostationer och tillhör "The radio
Corporation". Omkr. 2 mill. inv.
*Longnon, A. H., dog 12 juli 1911 i Paris.
Longueval [lå̄gva’l], by i franska dep. Somme. 14
km. n. v. om Péronne, fullständigt förstörd under
Världskriget. 227 inv. (1921). L. utgjorde en starkt
befäst stödjepunkt i tyskarnas 2:a försvarslinje
under slaget vid Somme 1916, eröfrades af engelsmännen
14 juli s. å. och blef därefter föremål för ytterst
häftiga strider, men behölls dock af engelsmännen ända
till 25 mars 1918, då byn återtogs af tyskarna. 27
aug. s. å., under slaget vid Albert-Péronne, intogs
byn ånyo af de allierade. Jfr Världskriget,
sp. 204 och 240.
H. J—dt.
*Longwy hade 1921 9,033 inv. Under Världskriget
utkämpades 22—26 aug. 1914 i trakten af L.—Longuyon
(15 km. s. v. om L.) ett fältslag ("slaget vid
L.") mellan den på ömse sidor om L. framryckande
5:e tyska armén (tyske kronprinsen) och den mötande
3:e franska armén (Ruffey). Den senare blef slagen
och måste gå tillbaka mot Verdun. L. intogs af
tyskarna den 26 efter 5 dagars beskjutning. Staden
var då delvis förstörd. Jfr Världskriget,
sp. 160 och 161.
H. J—dt.
Longyear city [lå’ȵjə si’ti], den tätast
bebyggda orten på Spetsbergen, på sydvästsidan af
Advent bay, tillhör Store nordiske Spitsbergen
kulkompani. Omkr. 500 inv. I L. finnas kyrka,
biograflokal, restaurang, telefon, elektriskt
ljus och trådlös telegraf. Kolgrufvornas
drift och inlastningen ske med fullt modernt
maskineri. 1921 exporterades omkr. 130,000 ton kol.
M. H.
*Lonicera, bot., betonas äfven Lonicēra. Artantalet
uppgår till 150.
G. L—m.
Lonke, bot., detsamma som lånke.
*Lónyay. — 2. Elemér L. upphöjdes 9 febr.
1917 till ungersk furste. Han är efter revolutionen
1918 fullständigt privatman.
*Looping the loop. Se illustrationssid. till
art. Flygning. Suppl.
Loos [lå̄s], by i franska dep. Pas de Calais, 4
km. n. v. om Lens, förstörd under Världskriget. 1,239
inv. (1921). L. besattes i början af okt. 1914 af
tyskarna och ingick sedan i tyska fronten i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
