Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 275-276 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Loens ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dammfritt inkapslade. Längst bak uppbäres vagnen
af en stjärtboggi. Större delen af utrymmet i
maskinvagnen upptas af anordningar för ångans
kondensering. Ångan inkommer i främre delen af
ett långt cylindriskt kärl och passerar genom detta
upp till den egentliga kondensorn, som bildar ett
tak på vagnen, hvarefter kondensatet uppsamlas i
det cylindriska kärlet. Kondensorn består af ett
stort antal platta, med kammar försedda rör. Under
kylelementen äro 3 vertikala fläktar inbyggda,
som drifvas af en särskild fläktturbin, uppsatt på
vagnens baksida. Med Ljungströmska proflokomotivet
ha under de senaste åren utförts synnerligen ingående
prof, hvarvid det användts äfven på Statens järnvägar
dels i växlingstjänst, dels för framförande af såväl
godståg som person- och snälltåg. De erfarenheter,
som därvid vunnits, bestyrka ångturbinens förmåga
att ge tillräckligt kraftmoment både vid igångsättning
och vid låg hastighet.

Fig. 2. Krupps turbinlokomotiv.

Fig. 2 visar bilden af ett af firman Krupp
i Essen utfördt turbinlokomotiv enligt system
Krupp—Zoelly. Framtill i ramverket ligga
turbinaggregatet och växellådan. Två turbiner
användas, en för framåtgång och en för backgång,
uppsatta på samma axel, men i skilda turbinhus, och
drifvande en blindaxel, som medelst vefstakar och
koppelstänger är förbunden med drifhjulen. Bakom
turbinerna ligga två ytkondensatorer och bakom
dessa åter en sats hjälpmaskiner, bestående af
kallvattenpump, matarvattenpump och luftkompressor
för bromsen, samtliga drifna af en gemensam
hjälpturbin. Kondensvattnet uppsamlas i en behållare
under matarpumpen, hvilken därefter genom två
förvärmare pressar in vattnet i pannan. Medelst
en ventilator framför eldstaden åstadkommes det
erforderliga draget, och i ventilatorkretsen finns
äfvenledes en matarvattenförvärmare, som utnyttjar
afgasernas värme. Ventilatorn drifves genom en
särskild liten turbin. Pannan är i öfrigt utrustad
med Schmidts öfverhettare. Tendern består i sin
främre del af kolbehållaren med därunder befintlig
vattenbehållare och i sin större bakre del af
kylanordningen för kondensorkylvattnet. Denna
kylanordning utgöres af enkla kylceller, som äro
lagda i fyra våningar öfver och i flera rader bredvid
hvarandra. I kylarens midt finnes en ventilator, som
delar kylaren i två delar och suger luft från båda
sidorna genom de enskilda cellerna, som äro fyllda
med Raschigs ringar. Några slutgiltiga
resultat från profningarna med detta lokomotiv
föreligga icke, då profven ännu långt ifrån äro
afslutade.

Turbinlokomotivets kolförbrukning blir
betydligt mindre än den på de hittills bästa
kolflokomotiven; minskningen uppskattas till
20—40 proc. På grund af, att kondensor används,
behöfver endast ång- och vattenläckage ersättas,
hvarigenom vattenförbrukningen nedbringas till
en obetydlighet af ett kolflokomotivs. Därigenom
befrias en järnvägsanläggning från ett flertal dyrbara
anläggningar för lokomotivens vattenförsörjning, men
äfven pannstensbildningen minskas, på grund af att
kondensatet används som matarvatten, så att spolning
af pannan och rengöring af tuberna endast ytterst
sällan behöfva förekomma. På Ljungströmslokomotivet
är vidare hela drifmekanismen dammfritt inkapslad,
hvarigenom slitningen i lagren reduceras till ett
minimum. Allt detta gör, att ett turbinlokomotiv
kan göra längre turer, än som hittills
varit möjligt med samma kolförråd. Ytterligare
en fördel för turbinlokomotivet är det likformiga
vridningsmomentet hos drifturbinen. Därtill kommer ett
under hela hjulhvarfvet jämnt fördeladt hjultryck,
hvarigenom såväl hjulringar som banöfverbyggnad
skonas.
E. Hjr.

Det i hufvudarbetets art. å sp. 1021 omnämnda och
afbildade lokomotivet "Rocket" konstruerades af
George Stephenson och hans son Robert gemensamt. Jfr
Stephenson 1 o. 2.

Lokomotivmannaförbund, Sveriges. Se
Järnvägstjänstemannaföreningar. Suppl., sp. 861.

Lokulicid (af lat. locus, rum, och cædere, fälla),
bot. Se Septicid.

Lola [lå-], kvinnoroll (otrogen maka till Alfio,
se d. o. Suppl.; mezzosopran) i Mascagnis opera
"Cavalleria rusticana".

*Lolland hade 83,270 inv. 1921. 1915 öppnades för
trafik järnväg från Nakskov till Kragenæs och 1924
från Maribo till Torrig; under byggnad är en bana
från Nakskov till Rödby.
P. E—t.

Lolland-Falsters stift bildas (sedan 1803) af de
danska öarna Lolland och Falster med Nykjöbing som
biskopssäte. 129,791 inv. (1921).
P. E—t.

Lombartzyde [-se’jde], by i belgiska
prov. Väst-Flandern, på Yserkanalens högra strand,
nära dess mynning, 2 km. n. om Nieuport. 1,236
inv. (1920). I trakten af L. stod 2 juli 1600 ett
fältslag mellan holländarna och spanjorerna. Under
Världskriget

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>