Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litheim ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Ljunggren, Karl (Carl) J. F., var t. o. m. 1918
chef för Ljunggrens verkstad och 1888—1918 dansk vice
konsul i Kristianstad. Han grundlade det 1922 öppnade
Handtverksinstitutet (se d. o. Suppl.) i Stockholm,
hvars ordf. och ekonomidirektör han är. Han har
skrifvit vidare bl. a. Hantverkets stora problem
(1922).
*Ljunggren, Elof, tillhörde Första kammaren
1912—18 och var 1918 led. af bevillningsutskottet samt valdes
sept. 1924 till led. af Andra kammaren för Örebro
län. Under kampanjen före 1922 års folkomröstning
redigerade han förbudsvännernas officiella organ
"Förbudsomröstningen". L. är verksam kommunalman
i Örebro (stadsfullmäktig sedan 1906). Han är
sedan partisprängningen 1923 led. af Frisinnade
landsföreningens verkställande utskott och tillhör
inom riksdagen (från 1925) Frisinnade folkpartiet.
— Brodern August L. är alltjämt led. af Första kammaren
(sedan 1921 för Kronobergs och Hallands län) och
från 1920 led. af konstitutionsutskottet. Han
tillhör Frisinnade folkpartiet och är led. af
styrelsen för riksdagens nykterhetsgrupp, hvilken
han representerat vid flera internationella
alkoholkongresser. L. har tagit liflig del i det
politiska och kommunala arbetet i Stockholm (ordf. i
Stockholms nykterhetsfolks centralförsamling 1904—19,
led. af Frisinnade valmansföreningens styrelse
och arbetsutskott, stadsfullmäktig 1910—19). Han
var Templarordens chef 1908—09, led. af 1914 års
nykterhetsundervisningskommitté, utger från 1907
"Tirfing, tidskrift för nykterhetsfrågans studium"
och var 1920 redaktör af "Eskilstuna-kuriren". I
arbetet för införande af rusdrycksförbud
har L. tagit synnerligen verksam del.
Gl.
Ljunggren, Karl Johan, krigshistoriker, tecknare,
f. 1790, d. 1852, major och postmästare i Västerås,
skref bl. a. Minnesanteckningar under 1813 och
1814 årens kampagner uti Tyskland och Norge (1855)
och Skildring af krigshändelserna i Öster- och
Västerbotten 1808—1809 (utg. af R. Hausen, 1903)
samt var flitig tecknare af Stockholmsscener
från gator och sällskapslif, af typer och
kostymer. Ett antal laverade och färglagda
bilder, klumpiga i utförandet, men expressiva
och tidsbelysande, finns i Nationalmuseum.
G—g N.
Ljunggren, Evald Jordan, biblioteksman, son till den i
hufvudarbetet nämnde professorn Gustaf H. J. L., f. 21
april 1865 i Lund, filos. licentiat där 1892, var
1887—99 e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket,
där han 1901 blef vice (1910 förste) bibliotekarie
och 1918 öfverbibliotekarie. Han tillhörde
1894—1903 redaktionen af Sv. akad:s ordbok. L. har
skrifvit uppsatser i "Arkiv för nordisk filologi"
m. fl. tidskr. samt utgett bl. a. "Lejonkulans
dramer" (tills. med C. Polack, 1—5, 1908—12) och
F. A. Dahlgrens (se denne 1. Suppl.) "Glossarium"
(1914—16). 1912 kreerades han till filos. hedersdoktor
vid Lunds universitet.
Ljunghoff, Anders Hansson, präst, f. 21 dec. 1844
i Össjö, Kristianstads län, d. 7 april 1924,
blef student i Lund 1869, aflade 1873 teoretisk
och 1874 praktisk teol. examen samt prästvigdes
s. å. L. utnämndes till kyrkoherde i Asarum 1881 och
i Ausås 1894, blef 1901 e. o. hofpredikant och 1909
kontraktsprost i Södra Åsbo kontrakt samt emeritus
1923. L. var i sin krafts dagar en gärna
hörd predikant med folklig läggning. 1908
förordnades han att vara led. i den rådgifvande
granskningsnämnd, som hade att bistå bibelkommissionen
vid öfverarbetningen af den 1908 års kyrkomöte
förelagda nya bibelöfv. Vid Lunds universitets
jubelfest 1918 promoverades L. till teol. doktor.
E. M. R.
*Ljunglund, Leonard K. V., är alltjämt (1924)
hufvudredaktör och ansvarig utgifvare af "Nya dagligt
allehanda", som genom hans outtröttliga arbete,
stora journalistiska (äfven tekniska) begåfning och
energiska ledning tagit ett betydande uppsving
(se Nya dagligt allehanda. Suppl.). Särskildt har
L. gjort sig känd genom sina temperamentsfulla, personligt
hållna, ofta impulsiva, ledande artiklar i utrikes-
och försvarspolitiska frågor och sin lifliga polemik
mot socialdemokratien. Under och efter Världskriget
har L. gett uttryck åt varma tyska sympatier; han
har utprägladt filosofiska intressen och utgaf 1914
en skrift om Lifvets bejakande. I pressens fackliga
sammanslutningar har han spelat en framträdande roll,
bl. a. som ordf. i Publicistklubben och som mångårig
styrelseledamot i Tidningsutgifvareföreningen och
Högerpressens förening. I Allmänna valmansförbundet
har han som praktisk högerpolitiker öfvat afsevärdt
inflytande. — L. blef 1923 hedersdoktor (doctor honoris
causa rerum politicarum) vid Freiburgs universitet.
Ljungman, Andreas, civilingenjör, industriman, f. 31
jan. 1872 i Valla församling på Tjörn, Bohuslän,
utexaminerad från Tekniska högskolans afd. för mekanik
1894, innehade 1894—1903 ingenjörsbefattningar
vid mekaniska verkstäder, var verkställande
direktör för A.-b. Diesels motorer 1903—15 (led. i
bolagets styrelse 1904—15), prokurist och chef
för firman Nydqvist & Holm, Trollhättan, 1916,
verkst. direktör för (och styrelseled. i) Nydqvist
& Holm a.-b. 1916—20, i Bergsunds mek. verkstads
a.-b. 1921—23 (styrelseled. 1921—24) och är sedan
1923 verkst. direktör i a.-b. Lindholmen-Motala och
disponent för dess afd. Motala verkstad (sedan 1924
led. af dess styrelse). L. har därjämte varit eller
är led. eller ordf. i ett antal andra industriella
bolags styrelser samt i Sveriges verkstadsförening,
hvars öfverstyrelse han tillhör sedan 1923. Sedan
1921 är han led. af tull- och traktatkommittén.
Fmn.
Ljungqvist, Erik Gustaf, präst, f. 2 juni 1860
i Svenljunga, Älfsborgs län, student i Uppsala
1879, teol. kandidat 1886, prästvigd s. å., är
sedan 1896 kyrkoherde i Ockelbo af ärkestiftet och
kontraktsprost från 1908. L. har tagit mycket verksam
del i Allmänna svenska prästföreningens arbete och
tillhör alltifrån stiftandet dess styrelse. Vid 1908,
1909, 1910 och 1920 års kyrkomöten var han prästerligt
ombud för ärkestiftet. L. har utgett bl. a. Det
evangelisk-lutherska kyrkosamfundet och sekterna
inom Sverige (1890), Betraktelser för hemmet (1892),
Kyrkans sociala uppgifter (1908), Sammanfattning
av den kristna tros- och livsåskådningen (1920),
Lärobok för konfirmander (1922) m. m. Han
utgaf 1902—04 "Pastoral tidskrift" och har
utarbetat en "Vägledning för pastorsexpeditionen"
(1918). Vid reformationsjubileet i Uppsala 1917
promoverades L. till teol. doktor.
E. N. S—g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
