Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 215-216 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindley ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1908 och Sveriges statstjänstemannanämnd, 1917;
se dessa ord) och som redaktör sedan 1907 af
tidskr. "Från svenska statsförvaltningen" (se d. o. Suppl.).

*Lindley, K. G. (Charles), är sedan 1912 led. af
Första kammaren för Stockholms stad. Han var vid
1919 års urtima riksdag led. af särskilda utskottet
för arbetstidslagstiftning och har sedan 1920 varit
led. af bankoutskottet. L. har deltagit i ett flertal
internationella arbetarkongresser.


*Lindman (sp. 639), K. Axel. Den stora målningen Stockholms ström (1885)
inköptes 1915 för nya stadshuset. 1914 förvärfvade
Nationalmuseum 2 små utsökta franska motiv (målade
1877—78), 1915 2 strandbilder från Nord-Frankrike
(1878—79). Sedermera har museet förvärfvat några
friska studier från Öresund och en utsikt i Neapel
(1892). L. har i allmänhet hållit sina målningar
i litet format och har nått hög grad af frisk och
intim naturiakttagelse och elegans i utförandet
(motiv från Frankrike, Sicilien, Capri, Egypten,
svenska västkusten, Sandhamn). Bland större målningar
märkas Visby i uppdragande oväder (1896) och Julmorgon
på Stockholms ström med uppgående sol. Akad. för
de fria konsterna firade 1923 hans 75-årsdag med
en tillbakablickande utställning af hans arbeten.
G—g N.


*Lindman (sp. 639), Karl (Carl) A. M., tog 1923 afsked
från intendentsbefattningen. Han har ytterligare
skrifvit Svensk fanerogamflora (1918), ett både
för nybörjare och kunniga botanister på grund
af de många, utmärkta originalfigurerna särdeles
värdefullt verk, och ett stort antal artiklar i
Nordisk familjeboks 2:a uppl. och dess Supplement. Af
Bilder ur Nordens flora ha utgetts förbättrade och
tillökade 2:a och 3:e uppl. (1917—24); f. n. (1924)
utkommer ett supplementband, innehållande 144 nya
taflor med därtill hörande text. En efter danska
förhållanden lämpad dansk uppl. utkom samtidigt med
den svenska. L. är led. af Vet. akad. (1913) och
Landtbruksakad. (1914).
G. L—m.

*Lindman (sp. 640), S. Arvid A., är fr. o. m.
1912 en af Stockholms stads representanter i Andra
kammaren. Han har varit led. af särskilda utskott
1913 för allmänna pensionsförsäkringen,
1914 (sommarriksd.) och 1924 för försvarsfrågan,
1916 för olycksfallsförsäkringen (ordf.), 1917 för
arbetstidslagstiftningen, 1920 för frågan om Sveriges
anslutning till Nationernas förbund samt för
kommunalskattefrågan, 1922 för ryska handelsaftalet och
1923 för skogslagstiftningen (ordf.). Under åren
1914—21 var han led. af hemliga utskottet och har
tillhört utrikesnämnden från dess tillkomst 1921. Han
deltog i de svensk-engelska förhandlingarna 1915 om
handelsförbindelserna under kriget samt var 1916—17
led. af Statens industrikommission (ordf.) och af
Statens handelskommission.

Vid ministären Hammarskjölds afgång inträdde
L. 30 mars 1917 som utrikesminister i ministären
Swartz. På denna post lyckades L. åstadkomma ett
aftal med England, hvarigenom Sverige under rådande
lifsmedelsknapphet tillfördes inemot 100,000 ton
brödsäd jämte fodermedel m. m. Under och efter
sommarens valkampanj gingo partistridernas vågor höga,
och i samband därmed kom agitationen i Luxburg-affären
(se Sverige, sp. 1247) att främst riktas mot
L. Oberoende af denna episod hade vänsterpartiernas
stora framgångar vid valen gjort ministärens ställning
ohållbar, och L. afgick med denna 19 okt. 1917.

Som högerpartiets ledare i Andra kammaren har
L. utvecklat kraft och stridbarhet både vid
bekämpande af sådana förslag från radikalt håll,
som synts honom skadliga (t. ex. om ingrepp i
jordeganderätten, åttatimmarsdagen, den ekonomiska
demokratien m. m.) och då det gällt att från högerns
utgångspunkter göra positiva insatser i den politiska
utvecklingen. Särskildt framträdande har därvid varit
hans arbete för upprätthållandet af ett ändamålsenligt
nationellt försvar och för rationellt utnyttjande af
Sveriges naturliga hjälpkällor. Åtskilliga genom
partimotioner i Andra kammaren framkomna uppslag ha
vunnit riksdagens gillande och, omsatta i handling,
kommit näringslifvet till godo. Sålunda ledde en
motion 1916 om kraft- och bränslepolitiken till en
utredning, som utmynnade i förslag om bildande af
Ingenjörsvetenskapsakademien (se d. o. Suppl.),
inom hvilken det i motionen åsyftade arbetet nu
fullföljes af akademiens kraft- och bränsleråd. Som
öfvertygad protektionist har L. ifrat för sådant
skydd åt näringarna, särskildt jordbruket, mot den
genom penningvärdets förändringar skärpta utländska
konkurrensen, att de skulle kunna bestå ekonomiskt. I
sparsamhetssyfte har han bl. a. förordat
förenkling af förvaltningen och begränsning af
statsverksamheten. L. trädde 1912 som ordf. i
spetsen för den svenska högerns riksorganisation,
Allmänna valmansförbundet, som under hans ledning
tillvuxit i omfattning och inre styrka, och själf
har han därvid varit outtröttligt verksam i att
genom politiska tal i skilda delar af landet till
vida kretsar sprida kännedomen om högerns idéer och
sträfvanden. Hans politiska tal under valrörelserna
ha utgetts af trycket (t. ex. Mot socialisering och
klassvälde 1920, Ekonomi och politik 1921, Landstingen
och Första kammaren 1922 och Yttre trygghet och inre
styrka 1924).

Utanför dagspolitiken har på senare tid företrädesvis
skogsvården tagit L:s intresse och verksamhetsbegär
i anspråk. Som ordf. (sedan 1915) i styrelsen för
Skogshögskolan och Statens skogsförsöksanstalt
har han bl. a. bidragit till skapande af fonden för
skogsvetenskaplig forskning. Han är sedan 1917 jämväl
ordf. i Svenska skogsvårdsföreningen och har sedan
1918 varit ordf. vid de årliga s. k. "skogsveckorna"
i Stockholm. Vid 1923 års

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>